De svenska programförslagen till de nya fonderna inom ramprogrammet Solidaritet och hanteringen av migrationsströmmar behandlas nu av EU-kommissionen i Bryssel. Europeiska flyktingfonden och återvändandefonden administreras i Sverige av Migrationsverket, den Europeiska integrationsfonden av Svenska ESF-rådet. Utlysningar inom fonderna beräknas kunna ske under våren 2008. Inräknat Europeiska social- och regionalfonderna kommer det under 2008 att finnas goda möjligheter att ansöka om utvecklingsmedel från en rad olika EU-program med inriktning på mottagande, introduktion och integration av asylsökande, flyktingar och andra nyanlända invandrare.

Det är nu över två år sedan kommissionen lade fram det ursprungliga förslaget till ett direktiv om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (återvändandedirektivet). Oenigheten kring direktivets innehåll fortsätter att förlänga processen med att anta direktivet, och enligt en artikel i European Voice riskeras nu även den Europeiska återvändandefondens verksamhet att påverkas.

I ett fåtal av de över hundra Utvecklingspartnerskapen inom tema asyl i Equal-programmet inom EU har forskning ingått. I betydligt fler har kunskapsluckor och forskningsfrågor identifierats. En slutsats är att den forskningsbaserade kunskapen om de asylsökandes situation är mycket begränsad, trots att frågan om asyl- och flyktingpolitiken generellt står mycket högt på dagordningen i de flesta medlemsstater och på EU-nivå. Den forskning som trots allt finns, får liten uppmärksamhet och används sällan som underlag för utvecklingsarbete, politiska beslut eller reformer.

Det möte mellan forskare och praktiker som ägde rum i Hamburg  hösten 2007 – på initiativ av Utvecklingspartnerskapet Fluchtort Hamburg, Hamburgs universitet och NTG-asyl & integration – var därför mycket välkommet. Syftet var att med utgångspunkt från erfarenheterna från sex års projektarbete i Equal kartlägga och analysera angelägna forskningsfrågor med anknytning till de asylsökandes situation. Avsikten var också att lägga grunden för en forskningsbaserad uppföljnings- och utvärderingsstudie, där dessa frågor kan ingå som en central del.

Den Nationella temagruppen asyl & integration var idégivare och medarrangör till konferensen A European Policy Forum on ”Minimum standards – and beyond. The contribution of Equal to a dignified standard of living for asylum seekers in Europe”. Konferensen ägde rum den 22 – 24 maj 2007 i Malmö och samlade drygt 250 deltagare från praktiskt taget samtliga medlemsstater. EU-kommissionen gav konsultföretaget ICAS i uppdrag att utvärdera konferensen och i den rapport som nu publicerats får arrangemanget både ros och ris.

Tema asyl har i flera sammanhang rapporterat om olika initiativ och aktiviteter på EU-nivå och i andra medlemsstater som berör frågor om värdegrund och möten mellan kulturer och religioner. NTG-asyl & integration har också genom egna aktiviteter uppmärksammat dessa frågor, bl a genom det välbesökta och uppskattade seminariet Europeisk medborgarkunskap - på spaning efter en europeisk värdegrund. I samband med seminariet publicerades också NTG:s skrift Europeisk medborgarkunskap – för alla? Om samhällsinformation och gemensam värdegrund i ett mångkulturellt Europa. I den nya Europeiska integrationsfonden, som lanseras under våren 2008, är frågor om värdegrund och interkulturell/interreligiös dialog högt prioriterade. År 2008 är också lanserat av EU-kommissionen som det Europeiska året för interkulturell dialog.

Nu har även den svenska regeringen tagit ett intressant initiativ, väl i linje med dessa aktiviteter, genom att öppna för en dialog om en förstärkt, gemensam värdegrund. Integrationsminister Nyamko Sabuni presenterade initiativet vid Folk och Försvars rikskonferens i januari 2008 och i en artikel i Göteborgs-Posten.

Regeringen överlämnade den 28 januari en remiss till Lagrådet med förslag till en ny sammanhållen diskrimineringslag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009, vilket också föreslås bli startdatum för den nya diskrimineringsombudsmannen.

Regeringen vill ersätta de sju nuvarande diskrimineringslagarna med en ny lag som omfattar alla diskrimineringsgrunder. Förutom de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning kommer lagen att utvidgas till att också omfatta könsidentitet och ålder. Den nya lagen innebär att Sverige, efter flera års försening, till fullo införlivar EU:s arbetslivsdirektiv med avseende på ålder. Som en följd av att all lagstiftning mot diskriminering samlas i en lag kommer de hittillsvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering att ersättas av en sammanhållen diskrimineringsombudsman/myndighet.

Det har länge varit en uttalad politisk ambition att nyanlända invandrare ska bosätta sig där det finns arbete. En bakgrund till detta är erfarenheterna från den s k hela-Sverige-strategin som var aktuell mellan åren 1985-1991. Flyktingar hamnade i kommuner med tomma lägenheter och dålig arbetsmarknad vilket fick negativa långsiktiga konsekvenser för arbetsmarknadsintegrationen. Samtidigt har de politiska instrumenten för att styra bosättningen försvagats. Genom Lagen om eget boende, EBO, som infördes 1994, kan till exempel den asylsökande fritt välja bostadsort i väntan på uppehållstillstånd. Till skillnad från våra grannländer Norge och Danmark finns heller inga tvingande regler som begränsar kommuners eller nyanlända invandrares handlingsutrymme efter att de får uppehållstillstånd.

Kommuner med stor flyktingmottagning har efterlyst statlig styrning av asylsökandes och nyanlända invandrares bosättning. De hänvisar till trångboddhet, svag arbetsmarknad och problem med etnisk boendesegregation. Frågan om flyktingmottagning har också debatterats flitigt i Riksdagen. Socialdemokraterna har efterlyst åtgärder för att hjälpa de kommuner som tar emot många flyktingar medan integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) hänvisat till den statliga utredning som ska redovisas den 2 juni 2008.