2008 - Europeiska året för interkulturell dialog

År 2008 har av EU-kommissionen lanserats som året för interkulturell dialog, med en rad verksamheter som syftar till att skapa en bättre kommunikation och förståelse mellan medborgarna i Europa. Inom ramen för sju transnationella projekt och 27 nationella projekt i samtliga medlemsstater skall både den kulturella mångfalden och den gemensamma europeiska värdegrunden utvecklas, diskuteras och exponeras.

EU:s senaste utvidgning, ökande migrationsströmmar både till unionen och innanför dess gränser och en hög grad av kulturell och religiös mångfald, har ökat behovet av en dialog mellan kulturer och trosuppfattningar. Under det aktuella året kommer den interkulturella dialogens roll också att belysas inom media, konst och litteratur, på arbetsplatser, i utbildningsväsendet och i förhållande till migrations- och integrationsfrågor.

Sverige spelar teater i Turkiet

Samtliga medlemsstater genomför ett nationellt projekt inom ramen för året. I Sverige handlar projektet bl a om en teateruppsättning, en installation och en rad seminarier och möten med fokus på i Sverige boende turkar – och på Turkiet. En del av aktiviteterna skall också äga rum i Turkiet och därmed lägga grunden för en modell för samarbete och dialog mellan medlemsstaten Sverige och Turkiet.

Samtliga nationella och transnationella projekt finns beskrivna på den nyligen öppnade hemsidan för det Europeiska året. Bland projekten finns både mer konventionella ”kultur”projekt som använder traditionella konstnärliga uttrycksformer och sådana som har inriktning på kulturell dialog som ett instrument för ett samtal om medborgarkunskap och gemensamma grundvärderingar.

Vad är kultur?

Samtidigt med lanseringen av det interkulturella året, presenterade EU-kommissionen också en undersökning av européernas syn på kultur och interkulturell dialog. Undersökningen, som bygger på intervjuer med närmare 27 000 personer i de 27 medlemsstaterna, visar på stor samstämmighet om den interkulturella dialogens värde – men också stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller vad man avser med begreppet kultur.

På frågan vad man associerar med begreppet kultur svarar t ex runt 75 procent av svenskar, danskar och finländare ”konst”, medan österrikare och slovaker i hög utsträckning associerar till fenomen som traditioner, språk, seder och bruk.

Svenskar kulturellt och konstnärligt aktiva…

En mycket hög andel av svenskarna är, enligt undersökningens mycket vida definition, kulturellt/konstnärligt aktiva. Definition av kulturella aktiviteter innefattar dock allt från TV-tittande (av s k kulturella program) till  besök på operan, något som kan göra det vanskligt att bedöma det faktiska ”kulturella”  innehållet. Skillnaderna mellan medlemsstaterna är också signifikant: på frågan ”om man deltagit i någon konstnärlig aktivitet” svarar 79 procent av bulgarerna ”nej”, mot endast 7 procent av svenskarna.

…men har ont om tid

Som hinder för att inte delta i kulturella/konstnärliga aktiviteter uppger de flesta svenskar tidsbrist. Andra länders medborgare anser att deltagandet är alltför dyrt (Ungern) eller att man saknar information eller kunskap (Spanien och Belgien).  82 procent anser att det är positivt att tillträde till kulturella aktiviteter är kostnadsfritt; här nämner man bl a fritt inträde till museer och gratistidningar (!).

När det gäller s k tvärkulturella kontakter nämner svenskar, danskar och luxemburgare främst måltider med inslag från främmande/utländska kök, men även utrikes resor och umgängen med icke-europeiska vänner är vanligt.

Europeisk kultur bejakas

Många av respondenterna anser att det finns en specifik europeisk kultur, skild från den ”västerländska/globala” (läs i första hand ”amerikanska”). I vissa fall uppfattar man den ”europeiska” kulturen som underordnad en större kategori, ”västerländsk” kultur. Mer än 75 procent av de tillfrågade anser att den ”europeiska kulturen” är unik på grund av dess mångfald, något som också uppfattas som ett värde i sig.