Rätten att söka asyl finns fastslagen i FN:s flyktingkonvention från 1951 och är väl känd. Men statens ansvar över asylsökande sträcker sig längre än till att pröva en persons skyddsbehov. Den mottagande staten har även en skyldighet att säkerställa vissa grundläggande socioekonomiska rättigheter för asylsökande. Hit hör boende, arbete, utbildning, hälso- och sjukvård mm, frågor som är av avsevärd vikt för att säkerställa en värdig levnadsstandard för den asylsökande under väntetiden. Sedan Rådets direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande trädde i kraft den 6 februari 2005 finns det nu en gemensam grund för mottagande av asylsökande inom EU. Här finns information om hur mottagandet ser ut i Sverige och om hur harmoniseringen av mottagandet på EU-nivå utvecklas. Använd länkarna till vänster.
2008-12-17
Internationella radiosändningar uppmärksammar invandrares mänskliga rättigheter på International Migrants Day
År 2000 deklarerade FN officiellt den 18 december till International Migrants Day och dagen blev därmed ett tillfälle att uppmärksamma invandrares mänskliga rättigheter. Nätverket December 18 sänder sedan två år tillbaka den 18 december radio från hela världen som ett sätt att manifestera händelsen. Förra året sände över 150 radiokanaler från 34 länder den 18 december. I år är målsättningen att engagera 200 internationella radiostationer.
På webbplatsen www.radio1812.net finns information om hur man går tlll väga för att engagera sig i sändningarna den 18 december
2008-12-02
SCB har kartlagt invandrares flyttmönster
I förra veckan publicerade Statistiska Centralbyrån rapporten Invandrares flyttmönster om olika invandrargruppers flyttningsrörelser efter ankomsten till Sverige. Av rapporten framkommer bland annat följande:
Läs mer
Hämta rapporten här
Läs om NTG asyl & integrations skrift Mellan hopp och förtvivlan. Erfarenheter och strategier i väntan på asyl. Studien bygger på omfattande intervjuer med asylsökande i s k eget boende (EBO)
2008-12-01
EU tar emot 10 000 irakiska flyktingar från läger i Syrien och Jordanien
Vid ett möte med EU:s inrikesministrar beslöt medlemsstaterna att ta emot 10 000 irakiska flyktingar från flyktingläger i Syrien och Jordanien. UNHCR hade tidigare vädjat till EU att ordna ett mottagande för 80 000 flyktingar under tre år. Malta, Cypern och Grekland motsatte sig förslaget, som dock nu accepterats av samtliga medlemsstater. Tyskland kommer att ta emot den största andelen, 2 500 personer. Sedan tidigare är Sverige dent största mottagarlandet av irakiska flyktingar. Närmare 9 000 irakiska flyktingar kom till Sverige 2007, och i landet finns över 82 000 irakier.
Omkring 1,5 miljoner flyktingar från Irak finns för närvarande i Syrien och Jordanien och situationen för flyktingarna har försämrats den senaste tiden, enligt EU-kommissionären Jaques Barrot, ansvarig för inrikes och rättsliga frågor på kommissionen. I synnerhet är läget svårt för särskilt utsatta grupper, som kvinnor och barn.
Läs artikel i euobserver.com
2008-11-24
Allt fler avvisade asylsökande lever utan rättigheter i Storbritannien
Brittiska The Independent skriver i en artikel att närmare 80 000 asylsökande från 21 länder har nekats asyl i Storbritannien de senaste fem åren, trots att utrikesministeriets aktuella rapport om mänskliga rättigheter klassat de berörda länderna som allvarligt konfliktdrabbade. Asylsökande från exempelvis Irak, Afghanistan och Sudan har nekats asyl. Brittiska Refugee Council anser att en konsekvens blivit att ett ökat antal människor lever rättslösa i Storbritannien, oförmögna att vare sig arbeta eller återvända hem. Kritiska röster från flera håll höjs nu i Storbritannien och man efterlyser bl a åtgärder från regeringens sida.
Läs mer här och här
Läs tidigare artikel på temaasyl.se om asylsökande som lever i Tyskland med s k Duldung-status (en form av temporärt tillstånd i väntan på avvisning) utan möjligheter till arbete eller utbildning
2008-11-18
Aktiva insatser för invandrarkvinnor i Danmark lönsamt
En ny rapport utgiven av danska forskningsinstitutet Anvendt KommunalForskning (AKF), sammanställd på uppdrag av integrationsministeriet, visar att aktiva insatser för att få invandrarkvinnor i arbete lönar sig ekonomiskt för de danska kommunerna, bl a i form av ökade skatteintäkter. Integrationsministeriet vill nu göra det obligatoriskt för kommunerna att aktivt verka för självförsörjande invandrarfamiljer. En lagändring ska säkerställa att i synnerhet invandrarkvinnor med goda kvalifikationer erbjuds nödvändig hjälp för att etablera sig på arbetsmarknaden, enligt den danska integrationsministern Birthe Rønn Hornbech.
Av rapporten framgår att invandrarkvinnor i Danmark i dag har en större kompetens än tidigare, delivs beroende på de skärpta reglerna för anhöriginvandring. Deras kompetens är en potentiell resurs för arbetsmarknaden och samhället i stort.
I anslutning till rapporten lanserar också integrationsministeriet en idékatalog med förslag till åtgärder som kommunerna kan vidta för att få invandrare självförsörjande.
Hämta rapporten Familieforsørgede indvandrerkvinders muligheder og barrierer i forhold til beskæftigelse og uddannelse
Hämta idékatalogen