UNHCR lanserar nytt nätbaserat instrument för att mäta integration

UNHCR lanserar nytt nätbaserat instrument för att mäta integration

UNHCR och MPG (Migration Policy Group) lanserar i samarbete med ungerska regeringen ett nytt instrument för att mäta integration av flyktingar i det nya värdlandet. Instrumentet omfattar en rad aspekter av flyktingens tillvaro i det nya landet: allt från tillvaratagande av tidigare utbildning/yrkeskunskap, skolframgång för flyktingbarn till värdlandets budget för orienteringskurser. Mer än 200 kvantitativa och kvalitativa indikatorer används och syftet är att både bedöma individens integration och att ge underlag för en analys av styrkor och svagheter i policies/system.

Läs mer http://www.unhcr.org/print/4b797b3e9.html

http://www.unhcr-budapest.org/images/stories/news/docs/05_Integration/integrameter.pdf

Äntligen! – europeisk integrationsportal lanserad

Den sedan länge aviserade europeiska integrationsportalen - European Website on Integration - finns nu på plats på nätet. Portalen lanserades i anslutning till det europeiska integrationsforumet som ägde rum den 20 – 21 april 2009 i Bryssel. Forumet, som inleddes med tal av bl a José Manuel Barroso och Ivan Langer, ordförandelandet Tjeckiens inrikesminister, behandlade den gemensamma europeiska integrationspolitiken i vardande från ett brett perspektiv. Frågor om hur frivilligorganisationer och det civila samhället kan bidra till integration av invandrare var dock särskilt i fokus.

Den samtidigt lanserade webbportalen innehåller såväl värdefull information från relevanta politikområden som goda exempel från projekt och ger också möjligheter till interaktivitet och partnersökning inför framtida transnationella samarbetsprojekt. Den svenska representationen/närvaron på portalen – liksom på forumet – är dock jämförelsevis blygsam, men glädjande är att NTG-asyl & integration/hemsidan        www. temaasyl.se anges i flera sammanhang som en viktig informations- och kunskapskälla.

Läs mer här

Varför är det så svårt att bli svensk?

Maciej Zarembas artikelserie i Dagens Nyheter om svensk integrationspolitik har väckt berättigad uppmärksamhet. Även om mycket av hans kritiska granskning av det svenska integrationsystemet (och sfi) inte innebär något nytt, lyckas Zaremba med sin formuleringskonst få oss att tänka efter - och tänka nytt.

Läs Maciej Zarembas artikelserie i Dagens Nyheter

Se och lyssna på Maciej Zaremba på Timbros seminarium om artikelserien

Integration – en beskrivning av läget i Sverige?

SCB har nyligen publicerat en omfattande rapport om situationen för invandrare/utrikes födda i Sverige. Syftet med rapporten är, enligt SCB, att belysa skillnader och likheter mellan inrikes och utrikes födda inom områdena utbildning, boende, arbetsmarknad och demokrati. Rapporten lever måhända inte upp till de av SCB tidigare gjorda faktasammanställningarna eller Integrationsverkets Rapport integration, men är ändå en första ansats till redovisning av invandrares situation i det svenska samhället.

Skillnader i utbildningsnivå…

I rapporten konstateras bl a att invandringen till Sverige varit rekordstor 2007, 100 000 personer. Vad gäller utbildningsnivå, framgår det i rapporten att utrikes födda i många fall generellt sett har en högre utbildningsnivå än de inrikes födda (dock stora skillnader mellan könen); hur stor andel av de utrikes födda som var (funktionella) analfabeter framgår dock ej. Utrikes födda bor i s k segregerade områden, konstateras i rapporten, ett välkänt faktum som ju också den av Folkpartiet redan 2004 publicerade rapporten Utanförskapets karta tydligt demonstrerade. 

…och sysselsättningsgrad

Arbetsmarknadsavsnittet redovisar också väl kända fakta: lägst sysselsättningsgrad bland personer födda i Afrika, stora skillnader mellan män och kvinnor, lägre sysselsättningsgrad bland lågutbildade och – föga överraskande, högre ökande sysselsättningsgrad med längre vistelsetid i Sverige.

Många företagare

Bland inrikes födda kvinnor som var sysselsatta år 2006 var andelen som arbetade i ett eget företag cirka fyra procent, bland utrikes födda fem procent. För inrikes födda män är motsvarande andel närmare sju procent, för utrikes födda män tio procent .  Överlag är andelen företagare mindre bland kvinnorna. Störst skillnad mellan könen återfinns bland personer födda i Asien. Det är även i dessa grupper som andelen förtagare är störst. Bland kvinnorna i gruppen arbetar sju procent som egna företagare och bland männen är det hela 15 procent som år 2006 var sysselsatta inom egna företag. Tyvärr finns inga uppgifter om födelseland, något som tidigare redovisats av bl a SCB.

Ladda nerrapporten Integration - en beskrivning av läget i Sverige   

Läs artikel på Tema asyl & integration om bl a Integrationsverkets Rapport integration

Läs Integrationsverkets Rapport Integration 2005 (samtliga delrapporter)

Läs Integrationsverkets Rapport Integration 200        

Informell ekonomi i Europa – Sverige på topplats?

I en tidigare genomförd enkätstudie om den informella ekonomin – förekomsten av svartjobb – konstateras att Sverige, Nederländerna och Danmark förefaller ligga högt, medan de sydeuropeiska länderna hamnar relativt lågt på skalan. Drygt tjugo procent av de tillfrågade i Danmark, Nederländerna och Sverige uppgav att de under det senaste året anlitat tjänster eller köpt varor som de på goda grunder kunde bedöma som att de innefattade svartarbete. Närmare en fjärdedel av befolkningen i medlemsstaterna antas vara involverade i transaktioner inom den informella sektorn. Mest vanligt är svartarbete bland arbetslösa, småföretagare och irreguljära invandrare.

Fem procent av befolkningen bedöms själva ha utfört svartarbete under det senaste året, en siffra som enligt rapporten ligger betydligt i underkant, delvis på grund av svårigheter att få ”sanningsenliga” svar från respondenterna. I genomsnitt elva procent av befolkningen i medlemsstaterna har själva köpt varor eller tjänster svart.

Den något överraskande låga andelen svartarbete i Syd- och Östeuropa förklaras av att man där i större utsträckning arbetar heltid i den informella sektorn, medan det i t ex Sverige och Danmark snarast handlar om ett visserligen stort antal individer, men få timmar/sidoinkomster.

Merparten av svartarbetet sker inom hushålls och byggsektorn; de flesta transaktionerna sker mellan privatpersoner och hushåll, även om det i många medlemsstater också utförs arbete/tjänster av mindre företag inom den informella ekonomin.

Enkäten har bl a varit underlag för ett Meddelande från kommissionen, Kraftfullare åtgärder mot odeklarerat arbete, som Europaparlamentet under hösten 2008 behandlat och där man i oktober antog en resolution med målet att motverka detta slag av arbete. Bland annat föreslås att kommissionen och medlemsstaterna genomför ett stort antal åtgärder för att motverka svartarbete.

Läs enkätstudien (från 2007) 

Läs Europaparlamentets fortsatta behandling av frågan och resolution