2009-10-25

Make an Impact – ett EU-finansierat utvecklingsprojekt

Föräldrarna måste involveras i introduktionen av nyanlända elever

Information om svensk skola och om svensk barnuppfostran. Det efterlyser föräldrar till nyanlända elever på Ryaskolan. Föräldraintervjuerna ingår i Make an Impact, ett EU-projekt för att ta fram bättre metoder för samverkan med föräldrar i introduktionen av nyanlända elever.

- Ärligt talat känns det som att min makt som förälder försvann när jag kom till Sverige. Det sätt som vi uppfostrar våra barn på i mitt hemland fungerar inte här, i en ny kultur. Jag förstår mig inte på den svenska skolan och tycker den verkar väldigt svag ibland. För mig är skolan som en andra förälder till barnen. Därför behövs mycket mer samarbete mellan hemmet och skolan.
Det säger en av de intervjuade föräldrarna på Ryaskolan. Projektet, som får stöd av Europeiska integrationsfonden, är ett samarbete mellan Ryaskolan, Ryaskolans föräldraförening, Introduktionsenheten Hisingen och Resursenheten för introduktion av nyanlända barn, RIB. I projektets metod- och kompetensutveckling ingår även föreläsningar, workshops och studiebesök.

Föreläsning om framgångsrik dialogmodell

Den 21 oktober kommer mångfaldspedagogen Nabila Alfakir och berättar om sitt framgångsrika arbete i Rinkeby med dialogmodellen, en metod som ökar föräldrarnas engagemang och kunskap om barnets skolgång. Hon har arbetat i den svenska skolan i cirka 30 år och är själv, som flykting från Syrien, väl insatt i hur det är att komma som förälder till ett nytt land. I förordet till hennes bok ”Skapa dialog med föräldrarna – integration i praktiken” betonas att all erfarenhet och forskning visar att en av de allra viktigaste framgångsfaktorerna är föräldrarnas engagemang i barnens skolgång.

Tidigare i höst har Pirjo Lahdenperä delat med sig av sina kunskaper som professor i interkulturell pedagogik – en föreläsning som följdes upp med en workshop om föräldradelaktighet.

Dessutom har föräldrar, lärare och introduktionssekreterare besökt det holländska kunskapscentrat Pharos som tidigare samarbetat med RIB om mottagande av nyanlända elever i skolan. Syftet med besöket var bland annat att undersöka möjligheten att tillsammans utveckla en fortsättning på Make an Impact.

Kontaktpersoner:
Projektledare Lise-Lotte Slim, tel 0730-60 28 29
liselotte.slim@biskopsgarden.goteborg.se
Projektansvarig Åsa Callesen, tel 031-366 66 45
asa.callesen@biskopsgarden.goteborg.se

2009-08-06

Projektbeskrivningar Europeiska flyktingfonden III

Projektbeskrivningar för flyktingfonden III har sammanställts och finns att läsa i pdf filen nedan.

Projektbeskrivningar för flyktingfonden III      

2008-09-08

Erfarenheter från avslutat projekt om arbetskraftsinvandring

Det nyligen avslutades projektet KNOWMIG (Expanding the Knowledge Base of
European Labour Migration Policies) har bedrivits inom ramen för det
EU-finansierade forskningsinitiativet Marie Curie. Projektet initierades
2004 och har haft verksamhet i Hamburg och Edinburgh. Frågeställningar inom
projektet har exempelvis varit hur etablerade nätverk av t ex invandrargrupper
uppfattar och agerar inför ny information och kunskap och politiska förändringar samt hur forskningen kan påverka beslutsfattare och bidra till den politiska debatten.

Läs en projektsammanfattning på KNOWMIG:s hemsida

Se en förteckning över publikationer utgivna av projektet

Christina Boswell från Hamburg Institute of International Economics, som varit involverad i KNOWMIG medverkade 2005 i en rapport utgiven av FN:s globala kommission om internationell migration (GCMI), läs mer här. Läs även om Boswells inlägg på Metropolis-konferensen 2006, här.

2008-08-22

Svensk medborgarkunskap för gymnasieskolan – med europeisk klangbotten

Ett av delprojekten inom NTG-asyl & integration, Medborgarkunskap, genomfört av Uppsala kommun, 
har nu färdigställt en handledning för lärare och elever i medborgarkunskap. I den pedagogiska och väl genomarbetade handledningen presenteras begreppet medborgarkunskap och syftet med skriften på följande sätt:

Medborgarkunskap är i arbetsgruppens mening en ömsesidig process som skall ge färdigheter och ett teoretiskt innehåll som gör att man kan och vill delta i svenskt och europeiskt samhällsliv. Utanförskap och bristande känsla för tillhörighet i Sverige och Europa återfinns hos såväl svenska som invandrade ungdomar och vuxna. Medborgarkunskapsmålet är därmed ett gemensamt mål - att utgöra en del av ett gemensamt Sverige och Europa. Hur kan man arbeta med medborgarkunskap med de utgångspunkterna?

Konkreta tips

I handledningen ges en rad exempel på praktiska uppgifter för elever och konkreta tips för lärarna i arbetet med ämnet medborgarkunskap. Det är troligen första gången som man i en handledning av detta slag så tydligt markerar också den europeiska tillhörigheten, något som i många andra medlemsstater är mera självklart. Så har också författarna (Birgitta Lindquist, Süleyman Anter, Kerstin Blom Nordström och Måns Wikstad) hämtat inspiration från skolor och projekt i bl a Frankrike, där ämnet funnits sedan tidigare och haft en klar europeisk profil.

Ladda ner handledningen "Medborgarkunskap - ett idématerial för lärare i gymnasieskolan"

Beställ handledningen i pappersformat från Uppsala kommun: elisabeth.ericsson@uppsala.se Pris: 75 kr. inklusive moms och porto (uppge faktureringsadress)

Läs mer om projektet Medborgarkunskap

Läs mer om och beställ skriften "Europeisk medborgarkunskap – för alla?"

2008-02-28

Utvärdering av utvecklingspartnerskapet New City

Utvecklingspartnerskapet New City var ett samarbete i Malmö inom EU-programmet Equal som genom samverkan skulle motverka ungas utanförskap. Målen för projektet var att

• Samhällsinstitutionerna ska anpassas för bredare ungdomsgrupper
• Offentlig verksamhet, företag, föreningar och frivilligorganisationer ska skapa en fungerande samverkan kring unga utanför
• Unga utanför ska lättare få bostad, studier och arbete.

Dåligt fungerande partnerskap

Enligt Ramböll som utvärderat New City har partnerskapet lagt en grund för ett fortsatt arbete med målgruppen. Utvärderarna uppfattar dock inte samarbetet i partnerskapet som effektivt. För det första har flera partners varit tveksamma till den organisatoriska samarbetsformen partnerskap, vilken upplevts som otydlig. För det andra har det brustit i kommunikation och dialog mellan partners. För det tredje har det funnits tydliga brister i partnernas engagemang samt känsla av ägarskap. Dessutom har alla dessa faktorer påverkats negativt av en betydande omsättning av de personer som representerar respektive partner. Ramböll menar därför att flera partners har brustit när det gäller att ta eget ansvar för information och kommunikation - både inom partnerskapet och i sina respektive organisationer. Ramböll gör därför bedömningen att New City inte lyckats nå upp till önskade resultat, varken gällande samhällsinstitutionernas anpassning för bredare ungdomsgrupper, eller fungerande samverkan kring unga utanför.

Ungdomscoacher

En central metod i projektet har varit ungdomscoacherna som skulle nå ut till gruppen ungdomar utanför så att de lättare skulle få bostad, studier och arbete. Coacherna har träffat cirka 1000 ungdomar och utvärderarna framhåller ungdomscoachernas personliga engagemang och växande kunskap om målgruppen som en framgångsfaktor.

Ramböll har dock uppfattat att det finns betydande skillnader mellan de olika ungdomscoacherna när det gäller arbetssättet. Alla coacher har inte arbetat lika fokuserat med uppsökande verksamhet. Vidare förefaller arbetets organisering och arbetsfördelningen mellan coacherna, till stor del vara ett resultat av varje coachs individuella intresse och val. Med tydligare styrning, stöd och hjälp från arbetsledningen hade troligtvis fler coacher kunnat arbeta uppsökande på ett effektivt sätt.

En otydlighet kring New Citys målgrupp har, enligt utvärderarna, på ett olyckligt sätt motverkat coachernas effektivitet. Istället för att arbeta med målgruppen har coacherna lagt mycket av tiden på andra ungdomsgrupper vilket inneburit att betydande resurser inte nått de ungdomar som befinner sig i ett utanförskap.

Utvärderingen kan hämtas här.