EU:s tidigare ordförande, Jacques Delors, är kritisk till hur EU och medlemsstaterna förvaltar arvet efter hans tre perioder som unionens ordförande. Även om det är åtskilliga år sedan Delors avgick som ordförande (1995), är det under hans ledning som många av de viktigaste grundstenarna i det europeiska bygget kunde läggas. 

Intervjun gjordes redan i september 2010 för den tyska tidskriften Mittelweg 36, men har i många stycken idag en ännu större aktualitet. Den publicerades nyligen också i den utmärkta nättidskriften Eurozine.

Delors hävdar med emfas att de europeiska värdena - som har sin grund i bl a den judiskt-kristna traditionen, romersk lag och den franska revolutionen - är unika och måste vara ledstjärna för det framtida EU. I modern tid förvaltas dessa värden i två för Europa centrala politiska rörelser: den socialdemokratiska och den kristdemokratiska.

Delors betonar på flera ställen i intervjun religionernas roll som värdebärare, dock fullt medveten om de problem som detta också har fört med sig. Han lyfter också fram den solidaritet som kännetecknar den europeiska gemenskapen, och som bl a kommer till uttryck i de stora socialpolitiska EU-programmen, samtidigt som han är starkt kritisk till hur vissa medlemsstater behandlar utsatta grupper, t ex romer.

Delors ser en stor fara i den ökande nationalismen, som han delvis ser som ett svar på rädslan för globaliseringen, men också som uttryck för andra former av konflikter och självständighetssträvanden i t ex Serbien, Montenegro och Belgien. Delors är också kritisk till de stora medlemsstaternas allt mer "egoistiska" agerande; i synnerhet gäller detta Tyskland, med sin som han uttrycker det, formidabla ekonomiska konkurrenskraft och därmed ledande ställning i unionen.

Vad är då Delors svar på alla de utmaningar och problem som EU nu står inför? Framförallt betonar Delors nödvändigheten av en starkare federal struktur för unionen och en tydligare roll för vissa av EU:s kärnländer. Ett erkännannde av de gemensamma europeiska intressena, t ex i förhandlingar med Ryssland vad gäller energiförsörjning eller varför och hur svaga ekonomier som Grekland skall stödjas, är en förutsättning för ett starkt EU som också gagnar de enskilda medlemsstaterna.

Med en elegant referens till EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (som ju handlar om individers rättigheter), påpekar Delors att om han varit ansvarig för stadgan skulle den föreskrivit rättigheter men också skyldigheter, något som i sammanhanget enligt Delors kan överföras till att gälla också medlemsstaterna.

Läs hela intervjun på Eurozine