Tysk "best practice" - tillämplig även i Sverige!

2009-12-15

Tyskland satsar 340 miljoner kronor (34 miljoner euro) inom ramen för Europeiska socialfonden i syfte att förbättra mottagande och integration av asylsökande och flyktingar. I anslutning till ett sammanträde med styrgruppen för det transnationella lärandenätverket SaviAV (Social inclusion and vocational integration for asylum seekers and victims of trafficking), finansierat av Europeiska socialfonden, fick ledamöterna tillfälle att ta del av den både omfattande och framsynta insatsen som nu genomförs i form av drygt 200 projekt som hålls samman av 43 regionala temagrupper och, på förbundsstatsnivå, av det nationella tematiska nätverket för asylsökande i Tyskland. Den ambitiösa satsningen är att se som ett gott exempel också för Sverige, i synnerhet med tanke på de förändringar av asylmottagandet som kan förutses i samband med utredningen "Aktiv väntan - asylsökande i Sverige".

"Der Anfang ist gemacht"...

Der Anfang ist gemacht (Grunden är lagd) - var titeln på den rapport som sammanfattade resultaten och rekommendationerna från det tematiska arbetet på  asylområdet inom Equal-programmet i Tyskland.  Programmet kom att spela en viktig roll för att förbättra villkoren och insatserna för asylsökande i Tyskland och påverkade på ett avgörande sätt även lagstiftningen (se tidigare artiklar om tema asyl i Equal i Tyskland).

Den nu pågående, omfattande satsningen inom Europeiska  socialfond (ESF)  i Tyskland, tar sin utgångspunkt i dessa resultat, erfarenheter och rekommendationer och  under en nyligen genomförd konferens presenterades en mellanvägsrapport inför det fortsatta arbetet med att förbättra det tyska asylmottagandet. I rapporten, Meilensteine und Stolpersteine (Milstolpar och stötestenar) framgår att man prioriterat tre insatsområden:

- Utbildning för unga asylsökande och flyktingar
- Tillträde till arbetsmarknaden
- Behovsanalys och förberedande insatser

 ...och en ambitiös fortsättning

I det nu aktuella programmet för arbetsmarknadspolitiskt stöd till asylsökande och flyktingar inom ESF satsar Tyskland  34 miljoner euro (ca 340 miljoner kronor) . De 220 projekten har förts samman i 43 regionala temagrupper/nätverk och målet är att integrera 3 000 personer ur målgrupperna på arbetsmarknaden. Hittills har 8 900 personer deltagit i programmet av vilka drygt 1 000 kunnat förmedlas till ett arbete (i ett antal fall dock endast tillfälliga arbeten eller arbete med olika former av subventioner). Drygt 1 500 har kunnat erbjudas olika former av grundläggande/ förberedande utbildning/insatser och när det gäller unga asylsökande/flyktingar har närmare 400  deltagare placerats i utbildning eller erhållit en lärlingsplats.


Mycket återstår...

Bland de många svårigheter som kvarstår för målgruppens integration, trots de förbättringar i system och regelverk som genomförts, är många snarlika dem som återfinns i de  svenska mottagande- och introduktionssystemen för asylsökande och flyktingar. Förutom kvarvarande brister i regelverk och lagstiftning (gäller bl a förbudet för asylsökande/flyktingar att röra sig fritt i landet), har man i programmet identifierat bl a följande hinder:

-  brister i kunskaper och kompetens hos de olika arbetsmarknadspolitiska aktörerna vad gäller målgruppen och dess specifika problem (många arbetsförmedlingar klassificerar slentrianmässigt  sökande från målgruppen som "icke-förmedlingsbara)

- avsaknad av adekvata/anpassade insatser vad gäller grundläggande/ förberedande utbildning/språkkurser

- avsaknad av instrument för validering av yrkeskunskaper och -utbildningar

- brist på resurser för individuellt stöd till särskilt utsatta personer i samband med utbildning/praktik (gäller bl a traumatiserade flyktingar och ensamkommande unga asylsökande men också de asylsökande som genom den tidigare tyska lagstiftningen tvingats till väntetider och sysslolöshet under extremt långa perioder)


...men många goda exempel  finns

de drygt 200 projekten har utvecklat en rad intressanta och innovativa metoder och modeller för målgruppen. En tiopunktsplan för det fortsatta arbetet har också tagits fram. Bland de många nya koncept som framtagits kan nämnas:

- anlitande av mentorer till asylsökande/flyktingar under introduktions- och utbildningsprogram från högskolor/universitet för socialpedagogik (mentorskapet kan ingå som en del av utbildningen för socialpedagogerna)

- utbildnings- och arbetspakter/kontrakt  mellan myndigheter, utbildningsanordnare och företag som skall säkerställa arbete efter genomgånget program

- branschspecifika utbildningar i samarbete med arbetsgivare med behov av arbetskraft understödda av individanpassade, stödjande åtgärder.

Best practice - även  för Sverige

I många fall är både de målgruppsspecifika och de strukturella problemen vad gäller introduktion och förberedande integration av asylsökande/flyktingar på arbetsmarknaden de samma som i Sverige. Skillnader finns i regelverk och lagstiftning  men i en rad fall kan de framtagna koncepten och de goda exemplen föras över till svenska förhållanden.


Den viktigaste lärdomen för Sverige är dock det systematiska och målmedvetna användandet av den Europeiska socialfonden i syfte att förbättra policy och system på ett för alla medlemsstater angeläget område: mottagande, introduktion och integration på arbetsmarknaden av asylsökande och flyktingar. Visserligen har många av förslagen och rekommendationer  från Equal-programmet inom asyl- och integrationsområdet vunnit gehör i de aktuella statliga utredningarna (se: Organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och asylmottagande – gehör för förslag från NTG-asyl & integration och Ny introduktion för invandrare till Sverige - egenansvar och privata lotsar).

Däremot har man inte i Sverige, på motsvarande sätt som i Tyskland, möjliggjort vidareföring och vidareutveckling av den omfattande erfarenhets- och kunskapsmassan från Equal inom asylområdet i Europeiska socialfonden. Här kan  det tyska exemplet fortfarande kunna vara ett efterföljansvärt exempel - inför kommande revideringar av det svenska operativa programmet för socialfonden.


Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se