Aktuellt & kalendarium

Gåtfull glömska? Nationella psykiatrisamordnarens slutrapport Den nationella psykiatrisamordnaren, som tillsattes i oktober 2003, har nu redovisat sitt uppdrag till regeringen i ett slutbetänkande omfattande hela 714 sidor. De asylsökandes situation i den svenska vårdapparaten berörs inte överhuvudtaget i slutbetänkandet – förutom i samband med ett resonemang om vårdavgifter för patienter. I vissa landsting har mellan tio och 25 procent av platserna inom sluten psykiatrisk vård upptagits av asylsökande, något som bland annat Landstingsförbundet (numera Sveriges kommuner och landsting, SKL) vid ett flertal tillfällen påtalat som ett växande problem. Tolv procent av alla vårdtillfällen inom barnpsykiatrin upptogs av asylsökande. I de flesta landsting täcker statens bidrag till vården inte heller de ökande kostnaderna.

Tillfälliga asyllagen ger stor invandring Enligt SCB:s preliminära statistik för år 2006 beräknas 96 800 personer invandra under året, vilket är den högsta siffran sedan mätningarna infördes (1875). Jämfört med föregående år är invandringen 48 procent högre, eller drygt 31 000 personer fler beräknas invandra.

Resultat från EU-toppmötet - nya beslut om irreguljär och legal invandring Den 14-15 december träffades EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för att diskutera utvidgningen av EU, hanteringen av irreguljär invandring och hur beslutsfattande inom området för arbetskraftsinvandring skulle kunna effektiviseras. Till bakgrund för diskussionerna låg två meddelanden som EU-kommissionen presenterade den 30 november 2006, Den övergripande strategin för migration efter ett år: På väg mot en samlad europeisk migrationspolitik och Förstärkt förvaltning av Europeiska unionens södra sjögränser.

Migrationsdagen sätter migranters rättigheter i fokus Den 18 december firas den internationella migrationsdagen. Dagen anknyter till den 18 december 1990, den dag då FN:s generalförsamling antog den internationella konventionen för skydd av rättigheter för alla gästarbetare och deras familjemedlemmar. Konventionen har, trots att det var 26 år sedan den antogs, endast ratificerats av 34 länder och kunde på grund av det låga antalet ratificeringar inte träda ikraft förrän 2003. Inget EU-land har ännu ratificerat konventionen.

Bakom stängda dörrar De sex största medlemsstaterna i EU, de så kallade G6-länderna, ska fortsätta att utveckla sitt samarbete inom integrationsfrågor, bland annat när det gäller upprättandet av så kallade integrationskontrakt. Det bestämde G6-länderna när de möttes i Stratford-upon-Avon, Storbritannien, den 25-26 oktober 2006. Samtidigt riktar organisationen Statewatch och det brittiska överhuset, House of Lords, stark kritik mot G6-gruppen och menar att de informella mötena saknar demokratisk förankring och insyn - och att de trots detta går längre i samarbetet inom vissa områden än vad man gör inom det reguljära EU-samarbetet. I december, i samband med att både rådet för rättsliga och inrikes frågor, samt det europeiska rådet, sammanträder, ska G6 presentera sina förslag.

Migrationsverkets prognos – fler asylsökande, högre bifallsandelar I Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos för de närmaste åren förutspås en ökning av antalet asylsökande, främst från Irak. Andelen bifall bedöms öka till omkring 50 procent medan andelen överklagandeärenden minskar. Enligt prognosen beräknas 25 000 asylsökande komma till Sverige under åren 2007 respektive 2008.

Ny regering - ett nytt asyl- och integrationspolitiskt landskap? Den nya svenska regeringen med de fyra allianspartierna har föreslagit en rad åtgärder som påverkar asyl- och integrationspolitiken på både kort och lång sikt. Nedläggningarna av Integrationsverket, av den integrationspolitiska kommittén och av Arbetslivsinstitutet är tydliga signaler om förändringar – i vilken riktning är dock än så länge oklart. Ett nytt gemensamt asyl- och/eller integrationspolitiskt program har hittills ej presenterats. I budgetpropositionen finns ett antal förslag som inte omedelbart kan bedömas som nyskapande: subventioner för arbetsgivare vid anställning av invandrare, bättre svenskundervisning, effektivare bedömning och komplettering av invandrares tidigare utbildning/yrkeskunskaper och skärpt diskrimineringslagstiftning. En genomgripande översyn av integrationspolitiken och dess instrument/organisering har emellertid aviserats, något som kopplat till regeringens ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska reformer kan öka sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten för personer med utländsk bakgrund.

Rapport från EU-Kommissionen om genomförandet av direktivet för likabehandling oavsett ras och etnicitet Rapporten (KOM(2006) 643 slutlig) är en lägesbeskrivning om hur medlemsländerna genomfört direktivet om likabehandling (2000/43/EG).

Sysselsättning för asylsökande - minskat deltagande i obligatorisk verksamhet trots högre mål Migrationsverket har gjort en uppföljning av den organiserade sysselsättningen, dvs den verksamhet som innefattar bland annat svenskundervisning, annan utbildning eller praktik och som i princip är obligatorisk för alla asylsökande under väntan på beslut i asylärendet. Uppföljningen är angelägen särskilt med tanke på de mål och den plan för verksamheten som bland annat redovisades i verkets egen utredning från år 2005, Kvalitets- och kvantitetsmål för organiserad sysselsättning för asylsökande. Enligt dessa mål förväntades 75 procent av de asylsökande delta i den organiserade sysselsättningen under 2006, dvs en betydligt högre andel än tidigare. Av den nu aktuella uppföljningen framgår emellertid att andelen deltagare i stället har minskat från 43 procent 2005 till mellan 37 och 41 procent under innevarande år.

Riksdagsmotion om en reformerad asylmottagning - genomslag för NTG-asyls förslag I en nyligen framlagd motion till Riksdagen föreslår den folkpartistiske ledamoten Mauricio Rojas en rad förändringar vad gäller mottagande av asylsökande. Flertalet av förslagen har sin grund i de rekommendationer till Nationell politik som NTG-asyl tidigare framfört till den förra regeringen.

Metropolis 2006 – forskning och/eller politik? Årets Metropolis-konferens, förlagd till Lissabon, hade som rubrik Pathways & Crossroads. Moving People, Changing Places. Närmare 1 000 forskare, politiker och praktiker deltog i den mycket välorganiserade – och välregisserade – konferensen som fick stor uppmärksamhet både genom medverkande toppolitiker och medias bevakning.

Angeläget finskt Flyktingfondsprojekt om kvalitetssäkring av asylmottagandet - men Migrationsverket avstår från samarbete Med utgångspunkt från en gedigen forskningsstudie, "Förändring är ett permanent tillstånd", som bland annat beskriver och analyserar det finska asylmottagandet ur en rad olika perspektiv, avser finska Arbetsministeriet i samarbete med Oravais flyktingmottagning i Österbotten, att genomföra ett projekt för kvalitetssäkring av asylmottagandet i Finland.

Antalet asylsökande minskar till Europa - men Norden undantag I UNHCR:s nyligen publicerade halvårsrapport om inflödet av asylsökande till de 36 industrialiserade länderna i världen framgår att den nedåtgående trenden fortsätter. Knappt 135 000 nya ansökningar registrerades under första halvåret 2006, jämfört med 190 000 år 2004. Inom EU-området registrerades drygt 89 000 ansökningar första halvåret 2006 mot 134 000 år 2004. Minskningen mellan första halvåren 2005 respektive 2006 inom EU uppgår till 21 procent.

Kompetens för överlevnad – om asylsökande från Afrika i Hamburg Den i Tyskland nyligen publicerade avhandlingen Habitus der Überlebenskunst handlar om situationen i Hamburg för asylsökande från ett antal afrikanska länder och innehåller en rad mycket intressanta och viktiga iakttagelser och slutsatser, giltiga också vad gäller asylsökande i Sverige. Författaren, Louis Henri Seukwa, numera verksam vid Goetheuniversitetet i Frankfurt, belyser i avhandlingen unga afrikanska asylsökandes olika strategier för att överleva i ett asyl- och samhällssystem som ger individen ytterst lite av de socio-ekonomiska rättigheter som enligt bland annat EU:s mottagandedirektiv tillkommer de asylsökande. En av orsakerna är att de tyska delstaterna (med vissa undantag) i praktiken inte ger de asylsökande med s k Duldung-status (en form av temporärt tillstånd i väntan på avvisning) några som helst möjligheter till arbete eller utbildning.

Mottagandedirektivet under granskning EU-kommissionen följer upp direktivet om mottagande av asylsökande EU-kommissionen gav förra året det s k Odysseus-nätverket i uppdrag att göra en uppföljning/utvärdering av hur överföringen till nationell lagstiftning och det praktiska genomförandet av det s k mottagandedirektivet skett i medlemsstaterna. De för undersökningen ansvariga forskarna rapporterade om det hittillsvarande resultatet vid en konferens i Bryssel den 26 september.

Ny rapport om situationen för asylsökande barn med uppgivenhetssymtom - och kritisk granskning av nationella samordnarens verksamhet Den av förra regeringens tillsatta nationella samordnaren för barn i asylprocessen med uppgivenhetssymptom, Marie Hessle, har redovisat en ny uppföljningsstudie. Sammanlagt drygt 50 barn var under behandling vid kartläggningstillfället mot närmare 200 under år 2005. I studien förutspås att ”…fenomenet med barn med uppgivenhetssymtom snart kommer att upphöra ett existera.”

Arbete och sysselsättning till asylsökande – goda exempel och rekommendationer från Equal-seminarium i Grekland Den Europeiska temagruppen asyl (ETG-asyl) inom Equal-programmet har tidigare anordnat en serie seminarier – s k practise events - i syfte att utbyta erfarenheter och identifiera goda exempel inom områdena information/vägledning, (yrkes-)utbildning och kompetensutveckling. I juni anordnades ytterligare ett seminarium, denna gång med rubriken Asylsökande till arbete och sysselsättning, på initiativ av det grekiska programkontoret för Equal.

Tillbaka till 1970-talet? - Regeringens andra integrationspolitiska maktutredning klar Den av statsrådet Mona Sahlin tillsatta andra integrationspolitiska maktutredningen, Makt, integration och strukturell diskriminering, överlämnade i augusti sitt slutbetänkande. Sammanlagt tretton delrapporter har publicerats under de två år som utredningen arbetat. I slutrapporten, Integrationens svarta bok, återfinns ett stort antal förslag till åtgärder. Många av åtgärdsförslagen påminner om de omfattande kontroll- och sanktionssystem som den socialdemokratiska regeringen införde under 1970-talet på arbetsmarknadsområdet, t ex främjandelagen, anpassningsgrupperna och obligatorisk platsanmälan till arbetsförmedlingen.

Maktkamp i Europa Idag tas många av de beslut som direkt påverkar människors vardag i Bryssel. Beslut om regler för farliga kemikalier, sysselsättning, brottsbekämpning och inte minst - migration, asyl och integration. Trots detta är det relativt tyst i den nationella debatten om hur, och i samspel mellan vilka, beslut inom dessa områden växer fram. Om denna spelplan, där organisationer, folkrörelser, fackföreningar, politiker och enskilda medborgare trängs med varandra, har journalisten Mats Engström skrivit en nyligen utkommen, läsvärd liten bok med titeln Maktkamp Europa- Folkrörelser, kapital och mediemoguler i EU.

EU-kommissionens andra årsrapport om migration och integration – Vad gör Sverige? Inom ramen för den framväxande gemensamma europeiska migrations- och integrationspolitiken har EU-kommissionen publicerat den andra årsrapporten om migration och integration som berör utvecklingen under 2004. Rapporten bygger på en omfattande enkät till medlemsstaterna och i svaren redovisas en rad aktiviteter från både de nya och de gamla medlemsstaterna. Ett av undantagen är rapporteringen från Sverige som - åtminstone i Kommissionens syntesrapport – får ytterst ringa uppmärksamhet.

Ny EU-kommissionär för migrations- och integrationsfrågor? I en tänkvärd ledarartikel i European Voice pläderar tidningen för en delning av Direktoratet för rättvisa, frihet och säkerhet. I nuläget är kommissionären Franco Frattini ansvarig både för polisiärt och juridiskt samarbete, kampen mot terrorism och organiserad brottslighet och invandrings- och integrationsfrågor. Konstruktionen kan innebära en olycklig sammanblandning av frågor om kriminalitet och gränskontroll med reglerad invandring och integrationsåtgärder.

UNHCR – The state of the world’s refugees Västvärldens försök att stoppa den irreguljära invandringen vid gränserna har till viss del lyckats – och detta på bekostnad av dem som är i behov av skydd. Det menar FNs flyktingorgan UNHCR i rapporten The State of the World’s Refugees som publicerades i maj och som beskriver situationen för flyktingar runt om i världen. Enligt UNHCR har antalet asylsökande i 50 europeiska och icke-europeiska industrialiserade länder minskat med 40 % under åren 2001-2004. En av anledningarna till detta är många staters allt mer restriktiva politik, menar UNHCR. Många stater som tidigare bedrivit en generös politik ser nu rättigheten att söka asyl som ett kryphål i kampen mot irreguljär invandring och skiljer inte på behandlingen av asylsökande, flyktingar eller ekonomiska invandrare. Därmed riskerar länderna att bryta mot principen om non-refoulement och skicka tillbaka personer som är i behov av skydd.

Frivilligorganisationer kräver reform av Dublin II-förordningen I ett öppet brev till Franco Frattini, kommissionär för asylrätt och migrationsfrågor i EU, vädjar 73 flyktingorganisationer från 30 olika länder med ECRE i spetsen att Frattini ska ta itu med de allvarliga bristerna i Dublinsystemet. I brevet uppmärksammas han på de resultat som ECRE kommit fram till i sin rapport om hur Dublinsystemet fungerar i praktiken. Flyktingorganisationerna står enade bakom varningen att de nuvarande asylreglerna inom EU orsakar rättsosäkerhet, onödigt lidande för traumatiserade flyktingar och att systemet rent av leder till att flyktingars liv riskeras.

Kontroll högst på agendan - EU-kommissionen om framväxten av asylsystemet Återigen är nya krafttag mot irreguljär invandring överst på agendan när kommissionen den 28:e juni presenterade framtida steg inom området för migration och asyl. Kraftansträngningar såsom gemensamma gränspatruller, förbättrat samarbete med regioner migranterna kommer ifrån, hårdare tag mot människosmugglare och mot personer som arbetar svart utan uppehållstillstånd är alla exempel på åtgärder som ska ta itu med den irreguljära invandringen till EU:s medelhavsländer. Denna fokus på kontroll snarare än flyktingars rättigheter, kritiseras emellertid hårt av exempelvis Amnesty, som menar att dubbelmoralen blivit ett allt större problem för EU-staterna. Det österrikiska ordförandeskapet var på sätt och vis framgångsrikt i arbetet med att främja mänskliga rättigheter i länder utanför unionen men misslyckades med att tackla de brott som begås framför den egna dörren, menar Amnesty. I ett brev till det tillträdande finska ordförandeskapet framför Amnesty tio rekommendationer för att bättre stärka de mänskliga rättigheterna även inom unionen.

Finska ordförandeskapet 2006 - det gemensamma europeiska asylsystemet sju år efter Tammerfors: kritisk granskning efterlyses Finland är ordförandeland i Europeiska unionen under andra halvåret 2006. Bland de frågor som prioriteras är en uppföljning och granskning av hur det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) har implementerats – sju år efter det europeiska rådsmötet i Tammerfors 1999, det rådsmötet som var startpunkten för tillskapandet av ett gemensamt europeiskt asylsystem.

Politisk retorik och alternativa verklighetsbilder - Tylösandsveckan 2006 Tylösandsveckan, en årligen återkommande konferensvecka, anordnad av Södra Smålands kommuner och landsting, spände över ett brett fält av viktiga frågor kring asyl, migration och integration. Förutom politiker och myndighetsföreträdare medverkade denna gång flera frivilligorganisationer bl a Amnesty, Sociala Missionen och FARR (Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd).

EU-kommissionen följer upp mottagandedirektivet EU-kommisionen har gett det s k Odysseus-nätverket i uppdrag att följa upp och utvärdera hur medlemsstaterna genomfört direktivet om miniminormer för mottagande av asylsökande. Direktivet skulle vara infört i nationell lagstiftning den 6 februari 2005 och bör nu också vara implementerat i praktisk verklighet.

Amnesty Internationals årsrapport 2006: Sverige får kritik för flyktingpolitiken Tisdagen den 23 maj 2006 publicerades Amnestys årsrapport om hur de mänskliga rättigheterna respekterades runt om i världen under 2005. Sverige får kritik på ett antal punkter, men främst för frågor relaterade till asylsökande. Amnesty lyfter t.ex. upp den kritik som FN:s kommitté mot tortyr riktat mot Sverige. Under 2005 kom också beslutet från kommittén i vilken Sverige skarpt kritiserades för avvisningen av den egyptiske medborgaren Ahmed Agiza år 2001. Kommittén konstaterade att Sverige borde ha insett att Ahmed Agiza i Egypten riskerade att utsättas för tortyr och att de diplomatiska försäkringar som Sverige fått från Egypten inte kunde skydda honom från denna risk. Dessutom var kommittén kritisk till att Agiza och hans landsman Mohammed El Zary återsändes till Egypten utan att ha givits möjlighet att ha kontakt med internationell fora innan beslutet verkställdes.

Vem kan man lita på? - Integrationsverket som kunskapsmyndighet ”Begreppet ’kulturellt avstånd’ har sin upprinnelse i 1930-talets Frankrike, där teorin användes som ett mera socialt acceptabelt alternativ till misskrediterade rasbiologiska teorier.” (Rapport integration 2002, Integrationsverket). I den av Integrationsverket nyligen publicerade rapporten Vilka är annorlunda? – Om invandrares möte med svensk kultur spelar teorin om kulturellt avstånd en central roll. De två författarna, professorerna Thorleif Pettersson och Yilmaz Esmer (Uppsala respektive Bosphorous/Istanbul universitet) har på uppdrag av Integrationsverket i en intresseväckande studie undersökt kulturella skillnader – avstånd – mellan invandrare och svenskar.

Ökat stöd till frivilligorganisationer och europeiska projekt efterlyses - Eurasylum intervjuar ECRE:s avgående generalsekretare Peer Baneke Eurasylum, ett europeiskt konsultföretag, som arbetar med forskning, utvärdering och utbildning inom invandrings- och asylpolitik, har intervjuat den avgående generalsekreteraren för ECRE (European Council on Refugees and Exiles). ECRE, som inom kort flyttar sitt huvudkontor från London till Bryssel, är en av de viktigaste aktörerna inom frivilligsektorn vad gäller flyktingars och asylsökandes situation och rättigheter i Europa.

Europadagen den 9 maj - Unionens 26:e medlemsstat? För två år sedan uppmärksammade Tema asyl att tio nya stater blev medlemmar i den Europeiska unionen. EU-kommissionen presenterade nyligen en rapport om vilka konsekvenser utvidgningen fått för Unionen. Medlemsskapet har bidragit till ekonomisk tillväxt i de nya medlemsstaterna, enligt rapporten. I stället för ”social turism” till de gamla medlemsstaterna, har de fått ett viktigt tillskott av arbetskraft. I stället för den befarande kollapsen av EU:s institutioner, har de på ett överraskande smidigt sätt anpassat sig till de nya förhållandena. På punkt efter punkt visar rapporten att utvidgningen inneburit vinster för både de gamla och de nya medlemsstaterna.

Migrationsverkets analys av asylprocessen - tillfälliga lagen ger hög andel bifall I Migrationsverkets nyligen publicerade rapport En samlad analys av asylprocessen under åren 2001 – 2005 görs bedömningen att omkring 50 procent av de asylsökande som kommit till Sverige 2001 får bifall på sin asylansökan. För asylsökande åren 2002 och 2003 är motsvarande andel 40 procent. Skälet till de överraskande höga andelarna är den tillfälliga lagen, ”flyktingamnestin”. Bifall enligt den tillfälliga lagen kommer att bli den vanligaste orsaken till uppehållstillstånd för asylsökande 2002, 2003 och 2004. I rapporten redovisas eller analyseras utfallet i asylmottagandet anmärkningsvärt knapphändigt trots att just mottagandet av asylsökande varit i fokus och kritiserats under det senaste året

Migrationsverkets budgetunderlag 2007-2009: extern utredning av asylmottagandet och stöd för att utveckla en kommunikationsstrategi efterlyses I Migrationsverkets Budgetunderlag för 2007 – 2009 till regeringen, yrkar myndigheten bland annat på att en extern utredning skall tillsättas för att se över asylmottagandet och för att följa upp hur överföringen av huvudansvaret för återvändandet till Migrationsverket fungerat. Verket vill också ha medel för att med externt stöd utveckla en kommunikationsstrategi.

Regeringen gör översynsutredning av Migrationsverket Vid konstitutionsutskottets utfrågning av migrationsminister Barbro Holmberg den 6 april 2006 framgick att regeringen skall göra en s k översynsutredning av Migrationsverket och Lagen om mottagande av asylsökande.

Att granska sig själv - ytterligare en internutredning? Migrationsverkets har beslutat att göra en översyn av hur lagen om mottagande av asylsökande tillämpas. I likhet med granskningen av de i media uppmärksammade händelserna på ett antal mottagningsenheter, kommer en av verkets egna tjänstemän att göra översynen, även om utgångspunkten är en tidigare utredning av förhållandena på två mottagningsenheter, gjord av Riksrevisionen. Vederbörande tjänsteman har haft huvudansvaret för asylmottagandet under den period som de aktuella händelserna inträffade på mottagningsenheterna vid Solna, Hedemora, Kristianstad och Fagersta.

Europeisk konferens om återvändande - gemensamma normer behövs Svenska och spanska Röda korset stod som arrangörer av European Open Forum on Voluntary Return, en viktig och välbesökt konferens i Malmö, genomförd inom ramen för Europeiska flyktingfondens s k Community actions. Bland inledningstalarna märktes svenska Röda korsets ordförande, Bengt Westerberg, migrationsminister Barbro Holmberg och representanter för EU-kommissionen och UNHCR.

Flyktingmottagande förvärrar psykisk ohälsa - ny avhandling Flyktingar som massevakueras har ofta upplevt svåra trauman som dödshot och tortyr. En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar nu att det mottagande flyktingarna får i Sverige många gånger förvärrar deras psykiska ohälsa. Särskilt drabbade är de som under lång tid tvingas leva i ovisshet om hur framtiden blir.

Ny migrations- och asylstatistik från UNHCR och SCB En kraftig minskning av antalet asylsökande har skett under 2005 enligt UNHCR:s statistik för år 2005. I förhållande till år 2004 har 15 procent färre ansökningar registrerats i de s k industrialiserade länderna, 336 000, jämfört med 394 000. Jämfört med toppnoteringen hittills under det innevarande decenniet, 2001, har antalet halverats. År 2001 registrerades hela 665 000 asylsökande i de industrialiserade länderna (hit räknas 50 länder, inklusive EU).

Kvalitetssäkring av asylmottagandet - i Finland I Finland har Arbetsministeriet, det ministerium som ansvarar för mottagandet av asylsökande, nyligen låtit genomföra en studie av mottagningsförhållandena för asylsökande i landet. Studien, vars resultat nu publicerats i rapporten Förändringar är ett permanent tillstånd – mottagningstjänster för asylsökande samt kostnaderna för anordnandet av dessa, är gjord av Riitta Lukkaroinen, fil dr i hälsovetenskap och chef för flyktingförläggningen i Uleåborg. Undersökningen är en fortsättning på ett projekt som Arbetsministeriet inledde år 2002 i syfte att skapa enhetliga villkor för mottagandet av asylsökande på de 15 flyktingförläggningarna i landet. Samtidigt utgör undersökningen en del av ett större riksomfattande projekt om bland annat produktifiering och utveckling av resultatindikatorer i asyl- och flyktingmottagningen i Finland.

EU:s miniminormer för asylmottagande - kontrollmekanismer och rättslig prövning Asylsökande - och andra enskilda personer - har rätt att inlämna klagomål mot medlemsstat som inte uppfyller EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande. Direktivet om miniminormer för mottagande av asylsökande är det centrala rättsliga instrumentet för att reglera mottagningsförhållandena för asylsökande i EU. Direktivet innehåller en rad rättigheter för enskilda och skyldigheter för medlemsstaterna för att säkerställa ett värdigt mottagande av asylsökande. Bland annat anges att asylsökande ska ges en värdig levnadsstandard som täcker deras behov i fråga om hälsa och uppehälle. Trots att detta direktiv är bindande för Sverige har medier nyligen rapporterat om att undermåliga förhållanden förekommit på mottagningsförläggningar för asylsökande i Sverige. Det kan således ifrågasättas om Sverige brutit mot de miniminormer som mottagningsdirektivet fastställer. Om så skulle vara fallet, vad finns det då för möjligheter att ställa Sverige till svars för att inte uppfylla direktivets krav, och för enskilda att åberopa direktivet gentemot svenska myndigheter och domstolar?

Asylpolitiskt program från Folkpartiet: Separera asylprövning och asylmottagande! Folkpartiet har presenterat ett nytt asylpolitiskt program, där man bland annat föreslår en organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och mottagande - helt i linje med de förslag som NTG-asyl tidigare framfört i sin årliga rapport Förslag till nationell politik.

Välkomna till Sverige? Svenska migrationspolitiska diskurser I en brett anlagd avhandling om svensk migrationspolitik under fyra decennier, driver historikern Christina Johansson vid Tema etnicitet, Linköpings universitet, tesen att politiken blivit alltmer restriktiv och präglats av ett nationalstatligt och exkluderande tänkande. Johansson anser sig kunna identifiera tre vändpunkter i restriktiv riktning inom migrationspolitiken: regleringen av arbetskraftsinvandringen från icke-nordiska länder 1972, det s k Luciabeslutet om en striktare tolkning av flyktingbegreppet 1989 och införandet av en ”aktiv” återvandringspolitik under 1990-talet.

Asylsökandes sociala och ekonomiska rättigheter - angelägna granskningar och en unik studie Vilka sociala och ekonomiska rättigheter har de asylsökande med utgångspunkt från gällande folkrätt, människorätt, europeisk eller nationell rätt? Har EU:s direktiv om miniminormer för mottagande av asylsökande inneburit en förbättring jämfört med tidigare? Hur har medlemsstaterna överfört direktivets artiklar till nationell lagstiftning?

Solna, Hedemora, Kristianstad, Fagersta, Göteborg - individ eller system? De i media uppmärksammade händelserna vid Migrationsverkets mottagningsenheter – Solna, Hedemora, Kristianstad, Fagersta, Göteborg – har i tre av fallen föranlett en utredning som genomförts av Migrationsverkets egna jurister. Enligt utredarna har inga egentliga fel begåtts, även om händelsen i Hedemora bör utredas vidare.

Brittiskhet, svenskhet och de europeiska värdena Storbritanniens finansminister, Gordon Brown, höll ett uppmärksammat tal om Brittiskhet i samband med årskonferensen i januari 2006 för The Fabian Society. Konferensen, med rubriken Who do we want to be? The future of Britishness, var ett intressant exempel på den debatt – och de integrationspolitiska diskurser – om identitet och integration som pågår i många av medlemsstaterna och på EU-nivå.

Islam i utkanterna av den svenska välfärden I en artikel av Christopher Caldwell i New York Times granskas den svenska välfärds- och integrationspolitiken. Med exempel från bland annat Bergsjön i Göteborg och Rinkeby i Stockholm gör Caldwell en intressant och väldokumenterad resa genom ett eroderande välfärdsystem och miljonprogrammets ghetton. Caldwell diskuterar i artikeln också skälen till invandrarnas marginalisering och bristen på öppen debatt om bristande integration.

Läger vid EU:s gränser - gamla lösningar i ny förpackning? Samtidigt som det gemensamma europeiska asylsystemet börjar ta form råder stor enighet inom EU att ett helhetsperspektiv på migrationsfrågor måste utvecklas. Ett helhetsperspektiv som tar hänsyn till grundorsakerna bakom migration, bl a fattigdom och avsaknaden av ekonomisk utveckling. En av prioriteringarna för det Österrikiska ordförandeskapet är därför att stärka den externa dimensionen av det gemensamma europeiska asylsystemet. Att förbättra skyddet i flyktingarnas närområden och att skapa gränsstyrkor för att hjälpa länder vid plötsliga migrationsströmmar och motverka illegal/irreguljär migration, är två delar av denna strategi.

Artiklarna 13 och 14 i EU:s direktiv om mottagande av asylsökande - uppfyller Sverige miniminormerna? Artiklarna 13 och 14 i Europeiska rådets direktiv om mottagande av asylsökande handlar om s k materialla mottagningsvillkor, dvs vilken minimistandard som skall finnas för det boende som erbjuds asylsökande.

Viktigaste integrationsfrågan 2005 - Migration Policy Institute har svaret? Den välrenommerade USA-baserade migrationspolitiska tankesmedjan MPI, Migration Policy Institute, har listat de tio viktigaste frågorna inom migrations- och integrationspolitiken under 2005. Listan återfinns på informationsbanken kopplad till MPI:s hemsida, som också innehåller rikligt med annan information om migrations- och integrationsfrågor. Här finns även statistikverktyg, med vilka man kan få fram uppgifter om migrationsrörelser, asylsökande, medborgarskap etc (gäller dock främst USA).

NTG-asyl ansöker om nya projektmedel - från asyl till integration NTG-asyl ansöker under januari 2006 om projektmedel från Europeiska socialfonden för en utökad verksamhet med analys, erfarenhetsspridning och systempåverkan inom tema integration. Redan det tidigare projektupplägget innefattade introduktions- och integrationsfrågor kopplade till målgruppen asylsökande; i enlighet med bland annat den myndighetsgemensamma Överenskommelsen beskrivs asylperioden som en del av en sammanhållen process med målsättning integration/re-integration.

ECRE granskar den gemensamma europeiska integrationspolitiken ECRE – European Council on Refugees and Exiles – granskar i en serie rapporter – The Way Forward - hur olika delar av den gemensamma europeiska asyl-, migrations- och integrationspolitiken utvecklas.

Det Europeiska migrationsnätverket - breddning och konsolidering Det Europeiska migrationsnätverket – i Sverige representerat av SCB som ansvarig för den nationella kontaktpunkten – samlades nyligen i en utvidgad krets på en konferens i Bryssel. Efter en försöksperiod på tre år skall Migrationsnätverket konsolideras och ges en ny legal grund från och med år 2007. Konferensen var ett led i en pågående konsultation med intressenter och avnämare för nätverkets verksamhet, som också inbegriper remissbehandling av en grönbok från EU-kommissionen, On the Future of the European Migration Network.