Migrationsverkets budgetunderlag 2007-2009: extern utredning av asylmottagandet och stöd för att utveckla en kommunikationsstrategi efterlyses

I Migrationsverkets Budgetunderlag för 2007 – 2009 till regeringen, yrkar myndigheten bland annat på att en extern utredning skall tillsättas för att se över asylmottagandet och för att följa upp hur överföringen av huvudansvaret för återvändandet till Migrationsverket fungerat. Verket vill också ha medel för att med externt stöd utveckla en kommunikationsstrategi.

När det gäller asylinvandringen förutspås en viss ökning av antalet asylsökande de närmaste åren; därefter sker en stabilisering till omkring 15 000 asylsökande per år under 2008 och 2009 enligt Migrationsverkets prognos.

Kortare väntetider?
Enligt Budgetunderlaget har väntetiderna till beslut i första instans minskat och beräknas minska ytterligare under planeringsperioden. Trots att Migrationsverket har ansvaret för hela asylprocessen (dvs även överklaganden och utplacering i kommun etc) finns i underlaget inga uppgifter om den totala väntetiden för asylprövningen. Detta är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att omkring 90 procent av de asylsökande överklagar förstainstansbeslutet. Det hade därför varit angeläget att få Migrationsverkets bedömning av hur den totala väntetiden förväntas utvecklas under planeringsperioden.

Återvändande prioriterat – men översyn behövs
Enligt Budgetunderlaget har ”återvändandet idag en mer central roll i verkets verksamhet än det traditionella mottagningsarbetet. Uppskattningsvis åtgår 70-90 procent av mottagningshandläggarnas tid till arbete med återvändande”. Tyvärr finns ingen redogörelse för hur arbetet utvecklats kvalitativt eller vilka effekter nuvarande återvändandeprogram – i den mån de existerar – haft eller förväntas få.

Migrationsverket efterlyser också en översyn/uppföljning av återvändandearbetet, bland annat med anledning av att verket nu haft uppdraget under sju år och att det finns oklarheter vad gäller gränsdragning, ansvar och skyldigheter i förhållande till andra uppdrag inom verket och gentemot andra instanser. Två av de i media uppmärksammade händelserna vid Migrationsverkets mottagningsenheter – i Solna och Kristianstad - inträffade också i samband med återvändande.

Från organiserad verksamhet till organiserad sysselsättning…
Deltagande i organiserad verksamhet har varit fortsatt lågt under 2005 – endast 43 procent. Som Tema asyl tidigare kunnat redovisa, skall ”sysselsättningsnivån” för den nya, organiserade sysselsättningen öka till 75 procent under året, något som troligen ej uppnås. I likhet med återvändandearbetet vill Migrationsverket att regeringen tillsätter en extern utredning för att se över Lagen om mottagande av asylsökande, något som NTG-asyl föreslagit till regeringen (se Förslag till nationell politik 2004 och 2005 i kolumnen till höger) under en rad av år.

Personalpolitik och kommunikationsstrategi
De medialt uppmärksammade händelserna på Migrationsverkets mottagningsenheter under 2005 och 2006 har satt tydliga spår i budgetunderlaget. Frågor om förhållningssätt och etik betonas, och man aviserar att åtgärder skall vidtas för att ”verkets medarbetare ska få det stöd som dagens situation kräver.” Ytterligare medel från statsmakterna behövs för att ”verksamheten ska kunna dimensioneras efter den förändrade situation.” Det framgår dock ej vad denna förändrade situation innebär.

Ytterligare resurser efterlyses också för att kunna ge allmänheten – och media – en saklig bild av verket. Brister i den externa kommunikationen kan bidra till effektivitetsförluster i verksamheten, heter det vidare, och man behöver stöd utifrån under en treårsperiod för att utveckla en kommunikationsstrategi. Medieträning, medarbetarutveckling och utveckling av kommunikativt ledarskap är exempel på aktiviteter som skall ingå i strategin.

Ett gemensamt europeiskt asylsystem?
Trots att arbetet med det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) sedan rådsmötet i Haag 2004 gått in ett betydligt intensivare skede, som berör Migrationsverkets olika verksamhetsområden, finns inget nämnt om detta viktiga, för medlemsstaterna gemensamma utvecklingsarbete. Ej heller kommenteras transponeringen och implementeringen av till exempel direktivet om mottagande av asylsökande (februari 2005, uppföljning under 2006) eller verkets roll i det europeiska migrationsnätverket (konsolidering och ny reguljär struktur 2007).

Europeiska flyktingfonden, och det nya ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar finns omnämnt i administrativa och ekonomiska termer; hur erfarenheter och resultat från det omfattande projektarbetet i Sverige och andra medlemsstater tas tillvara och förs in i den ordinarie verksamheten berörs överhuvudtaget inte.