Brittiskhet, svenskhet och de europeiska värdena

Storbritanniens finansminister, Gordon Brown, höll ett uppmärksammat tal om Brittiskhet i samband med årskonferensen i januari 2006 för The Fabian Society. Konferensen, med rubriken Who do we want to be? The future of Britishness, var ett intressant exempel på den debatt – och de integrationspolitiska diskurser – om identitet och integration som pågår i många av medlemsstaterna och på EU-nivå.

Den brittiska debatten om integration och identitet finns väl dokumenterad på sällskapets hemsida och uppvisar en – jämfört med Sverige – stor öppenhet för idéer och synpunkter på denna för medlemsstaterna och Unionen viktiga fråga. Sällskapet – The Fabian Society - är en välkänd brittisk tankesmedja med rötter i 1800-talets reformistiska socialism.

Vi och dom – svensk integrationspolitik?
Tema asyl har tidigare redovisat och kommenterat olika politiska initiativ i Sverige vad gäller integrationspolitiken, bland annat den Integrationspolitiska maktutredningen (ensamutredare Masoud Kamali), Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige (ensamutredare  Paul Lappalainen)  och den parlamentariska Integrationspolitiska kommittén (ordförande Leif Magnusson).  Även Integrationsverkets årliga Rapport Integration – med ett delvis tydligt ideologiskt budskap – har kommenterats.

I de aktuella utredningarna och rapporterna finns få referenser eller utblickar till debatt och policy på EU-nivå, än mindre till andra medlemsstater. I synnerhet bör den policy och de initiativ som sker utifrån den av medlemsstaterna antagna gemensamma europeiska integrationspolitiken också vägleda och ge underlag till svensk nationell politik.

NTG-asyl granskar svenska integrationspolitiska diskurser
I en utvidgning av projekt NTG-asyl, ingår att genomföra en analys av de integrationspolitiska diskurserna i Sverige. I projektbeskrivningen framgår bland annat:

”På samma sätt som i arbetet i NTG-asyl är en kritisk analys av existerande system och policies nödvändig för att kunna bestämma strategiska delteman och påverkansområden.

---

Bilden av den nationella integrationspolitiken är emellertid ej entydig och klar. En rad statliga utredningar har genomförts/genomförs med olika fokus, integrationspolitiken har nyligen granskats av Riksrevisionen och dess funktionssätt ifrågasatts, andra aktörer – t ex Arbetsmarknadsverket, arbetsmarknadens parter, Sveriges kommuner och landsting – driver egna utredningar och aktiviteter på området. Hos de politiska partierna finns olika ideologiska utgångspunkter vad gäller integrations- och invandrarfrågorna – från närmast nyliberala tankegångar till traditionell social ingenjörskonst. Sedan 1990-talet har också en delvis ny tankefigur vuxit fram, först inom forskarvärlden och senare också i statliga utredningar och i myndigheters analyser och agerande: integrationspolitikens misslyckanden beror på strukturella och institutionella mekanismer som reproducerar de etniska klyftorna i samhället – och därmed lägger grunden för ett s k ”vi och dom-tänkande”.”

Det finns med andra ord skäl att tala om flera, parallellt pågående integrationspolitiska diskurser, i synnerhet i kontrast till den tidigare över partigränserna rådande politiska samsynen om t ex de tre invandrarpolitiska målen.  I projektet skall en genomgång göras av utredningar, forskningsrapporter, politiska utsagor, centrala, regionala och lokala policy- och styrdokument etc inom integrations- och arbetsmarknadspolitikens område.

NTG-asyl avser att etablera ett samarbete med Institutt for samfunnsforskning i Oslo för att genomföra den aktuella studien/diskursanalysen. Ett utifrånperspektiv på nationell politik kan, i synnerhet i detta fall, ge en klarare bild och vidga referensramarna.

En europeisk identitet?
Som Tema asyl tidigare rapporterat har den gemensamma europeiska integrationspolitiken under de senaste åren konsoliderats och givits substans, bland annat genom de av medlemsstaterna antagna gemensamma grundprinciperna för integration (Common Basic Principles). En av principerna tar fasta på de europeiska värdena.  Flyktingar/nyanlända har ett ansvar gentemot värdlandet att bejaka dessa gemensamma europeiska värden: mänskliga rättigheter, jämlikhet, minoritetsskydd, demokrati, åtskillnad mellan kyrka och stat samt likhet inför lagen/rättsäkerhet.

Uppdatering 2006-03-27:
Sex medlemsstater vill införa integrationskontrakt för invandrare
Inrikesministrar från EU:s sex största länder - Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien och Polen - samlades nyligen till ett möte i tyska Heiligendamm för att diskutera terrorism, illegal migration och integration, droghandel och människosmuggling. Vad gäller integrationspolitiken enades ministrarna bland annat om att låta experter från de respektive länderna se över möjligheten att utforma ett ”integrationskontrakt”, dvs ett kontrakt genom vilket invandrarna förbinder sig att lära sig värdlandets språk och acceptera dess värderingar för att inte riskera utvisning. Flera europeiska länder har redan språktester för immigranter och Nederländerna har gått ett steg längre och infört språk- och kulturexamina för potentiella immigranter.