Resultat från EU-toppmötet - nya beslut om irreguljär och legal invandring

Den 14-15 december träffades EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för att diskutera utvidgningen av EU, hanteringen av irreguljär invandring och hur beslutsfattande inom området för arbetskraftsinvandring skulle kunna effektiviseras. Till bakgrund för diskussionerna låg två meddelanden som EU-kommissionen presenterade den 30 november 2006, Den övergripande strategin för migration efter ett år: På väg mot en samlad europeisk migrationspolitik och Förstärkt förvaltning av Europeiska unionens södra sjögränser.

Enligt kommissionens planerade ågärder ska EU:s migrationspolitik bestå av tre huvuddelar:

- solidaritet mellan medlemsstaterna
- partnerskap med tredje länder och
- skyddet av migranters rättigheter.

Legal invandring
Meddelandet Den övergripande strategin för migration efter ett år: På väg mot en samlad europeisk migrationspolitik bygger på det senaste årets försök att etablera ett helhetsperspektiv på migration som fenomen. Ett antal konferenser på internationell nivå, senast i Tripoli i Libyen 22-23 november, har haft som mål att utveckla kopplingen mellan migration och utveckling. Under toppmötet i Bryssel ställde sig stats- och regeringscheferna positiva till att även arbetskraftsinvandring och integration ska inkluderas i detta bredare förhållningssätt. EU:s politik vad gäller arbetskraftsinvandring föreslås i huvudsak att bestå av två delar; att underlätta arbetskraftsinvandring för högutbildade och att fastställa en enhetlig rättslig status för dessa personer. Åtgärder ska även tas för att bekämpa svartarbete.

Beslutsfattandet inom området för arbetskraftsinvandring har emellertid visat sig gå långsamt. EU-kommissionen och det finska ordförandeskapet har därför tryckt på för att få till stånd en ändring av beslutsprocessen genom en övergång till medbeslutandeförfarandet, i vilken rådet tar beslut med kvalificerad majoritet tillsammans med EU-parlamentet. Under toppmötet stod det emellertid klart att EU:s stats- och regeringschefer inte var redo att säga upp det nationella vetot inom detta område och någon ändring på beslutsprocessen blev det därför inte. Enligt EUobserver sa Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt att allmänhetens stöd för att öka EU:s befogenheter inom detta område saknades.

Interkulturell dialog och medborgarkunskap
Enligt kommissionen kommer kopplingen mellan migration och integration att vara en prioritering för EU under de kommande åren. Invandrare ska utbildas i vad kommissionen kallar de grundläggande europeiska värdena och lära sig värdlandets språk. De gemensamma grundprinciperna för integration skall implementeras i samarbete med en bred grupp av aktörer. Under toppmötet meddelades att det inkommande tyska ordförandeskapet kommer att hålla en ministerkonferens om integration i maj 2007.

Enligt kommissionen kommer nästa steg inom integrationsområdet vara att:
- etablera en plattform för informationsutbyte kring nationella integrationsåtgärder
- skapa en webbsida som samlar erfarenheter kring integration
- ge ut en ny utgåva av handboken om integration
- ge ut en ny utgåva av den årliga rapporten om migration och integration
- bygga vidare på de erfarenheter som gjordes under konferensen Integrating Cities i Rotterdam oktober 2006.

Partnerskap med tredje länder- samarbete med Afrika
Även hanteringen av immigrationsströmmarna vid de södra kusterna diskuterades på toppmötet i Bryssel. Kommissionen föreslår på detta område en rad konkreta åtgärder för att bygga vidare på det arbete som gjorts under 2006. Under toppmötet vann flera av kommissionens förslag gehör, så som migrationsprofiler, Migration Support Teams (MIST) och migrationsobservatorier som alla går ut på att öka samarbetet med en rad afrikanska länder; om länderna tar ett större ansvar för att förhindra migrationsströmmar, kan de i gengäld ges bättre villkor för viss, kontrollerad arbetskraftsinvandring och finansiella resurser från den europeiska utvecklingsfonden (European Development Fund, EDF). Under toppmötet slog stats- och regeringscheferna fast att EU:s gränskontrollbyrå FRONTEX ska få ökade resurser och utvecklas till ett mer permanent europeiskt nätverk för kustbevakning. Även om fokus just nu är på Afrika och Medelhavet så finns ett behov av att rikta samma uppmärksamhet mot gränserna i Öst- och Sydöstra Europa, enligt kommissionen.

I en kommentar den 4 december välkomnade flyktingorganisationen ECRE att skydd för flyktingar enligt meddelandena ska vara en väsentlig del av unionens gränspolitik. ECRE riktade emellertid kritik mot att inga försök har gjorts att lösa den stora frågan: hur flyktingar, allt eftersom gränskontrollen blir striktare, överhuvudtaget skall kunna ta sig till EU för att söka skydd.

Emma Cars, emma.cars@temaasyl.se