NTG-asyl ansöker om nya projektmedel - från asyl till integration

NTG-asyl ansöker under januari 2006 om projektmedel från Europeiska socialfonden för en utökad verksamhet med analys, erfarenhetsspridning och systempåverkan inom tema integration. Redan det tidigare projektupplägget innefattade introduktions- och integrationsfrågor kopplade till målgruppen asylsökande; i enlighet med bland annat den myndighetsgemensamma Överenskommelsen beskrivs asylperioden som en del av en sammanhållen process med målsättning integration/re-integration.

Den utökade verksamheten kommer att inbegripa delvis nya målgrupper – flyktingar och andra nyanlända invandrare – och därmed nya Utvecklingspartnerskap och projekt, men också nya politikområden och kunskaps- och forskningsfält. Integrationspolitiken – i synnerhet den nationella – förtjänar en diskursanalys, något som blir en av uppgifterna i den nya verksamheten. En annan viktig uppgift för projektet blir att introducera den gemensamma europeiska integrationspolitiken och konfrontera den med ett nationellt perspektiv.

Equal – en utgångspunkt…
Equal-programmet, som i Sverige av den ansvariga myndigheten Svenska ESF-rådet introducerades som ”den största mångfaldssatsningen i EU:s historia”, är den givna utgångspunkten för projektet. Redan i programdokument och tidigt programgenomförande kan intressanta iakttagelser göras vad gäller definitioner och användning av centrala begrepp som mångfald och integration. De s k oberoende utvärderarnas rapporter om programmet kan här också tjäna som underlag för en kritisk granskning.

…för analys av en svårfångad projektmassa
Erfarenheter och goda exempel från genomförda och pågående projekt inom Equal, Växtkraft Mål 3 och andra relevanta EU-program är den andra, självklara grundstommen i projektarbetet.  Oklarheter i programskrivningar och riktlinjer från Svenska ESF-rådets medför troligen vissa svårigheter att identifiera och validera projektmassan utifrån tydliga och strategiskt relevanta kriterier. Brister torde också finnas i dokumentation och utvärdering av projekt, i synnerhet i Växtkraft Mål 3.
En första uppgift här blir att lägga fast kriterier och instrument för avgränsning, klassificering och systematisering av projektmassan; därefter vidtar bedömning och validering utifrån uppstramade och väl definierade programmål och politiska prioriteringar.

De nationella integrationspolitiska diskurserna…
Integrationspolitiken och –debatten i Sverige har de senaste decennierna blivit alltmer polariserad. Här finns det skäl att tala om flera, parallellt pågående integrationspolitiska diskurser, i synnerhet jämfört med den tidigare (över partigränserna) rådande politiska samsynen (om t ex de tre invandrarpolitiska målen). En rad statliga utredningar pågår/har genomförts och förklaringarna till invandrares bristfälliga integration skiftar. Den i media uppmärksammade OECD-rapporten Integration of migrants into the labour market: the case of Sweden, pekar på ett växande kulturellt avstånd mellan majoritetsbefolkning och invandrare som en orsak, Integrationsverkets Rapport integration 2002 anger strukturell diskriminering som enda (?) orsak. Regeringens utredare Masoud Kamali är inne på samma linje, ”vi-och-dom-tänkandet” är den mentala struktur som på alla områden bestämmer invandrarnas position i samhälle och på arbetsmarknad.

… och en gemensam europeisk integrationspolitik
En fjärde uppgift är att introducera den gemensamma europeiska integrationspolitiken (något som nu sker i begränsad omfattning på NTG-asyls hemsida) och konfrontera nationell integrationspolitik med europeisk dito. Till uppgiften hör därmed också att bedöma projektverksamheten ur ett europeiskt perspektiv och animera och stödja ett bilateralt och transnationellt utbyte mellan projekt och medlemsstater.

I anslutning till den fjärde uppgiften förs också diskussionen om integration och värdegrunder i ett socio-kulturellt och religiöst perspektiv in; enligt den välrenommerade tankesmedjan MPI (Migration Policy Institute) i USA, är samexistensen mellan muslimer och majoritetsbefolkningen i Europa den viktigaste frågan för den framtida integrationspolitiken. Enligt planerna skall det nya projektet avslutas i samarbete med den europeiska stad där samexistensen åtminstone tidigare fungerade utomordentligt väl – Córdoba.