Europadagen den 9 maj - Unionens 26:e medlemsstat?

För två år sedan uppmärksammade Tema asyl att tio nya stater blev medlemmar i den Europeiska unionen. EU-kommissionen presenterade nyligen en rapport om vilka konsekvenser utvidgningen fått för Unionen.  Medlemsskapet har bidragit till ekonomisk tillväxt i de nya medlemsstaterna, enligt rapporten. I stället för ”social turism” till de gamla medlemsstaterna, har de fått ett viktigt tillskott av arbetskraft.  I stället för den befarande kollapsen av EU:s institutioner, har de på ett överraskande smidigt sätt anpassat sig till de nya förhållandena. På punkt efter punkt visar rapporten att utvidgningen inneburit vinster för både de gamla och de nya medlemsstaterna.

EU-parlamentet har i dagarna behandlat frågan om en gemensam europeisk integrationspolitik. Vid en hearing utfrågades bland andra kommissionären Franco Frattini. Parlamentets rapportör, Stavros Lambrinidis, påpekade att drygt 40 miljoner av Unionens innevånare är utrikes födda, men att de på många områden saknar grundläggande rättigheter och befinner sig i en utsatt position både på arbetsmarknaden och i samhället.

Han betecknade de 40 miljoner invandrarna – tredjelandsmedborgarna – som Unionens 26:e medlemsstat, en medlemsstat utan tillgång till det politiska stöd och de finansiella resurser som kommit de tio nya medlemsstaterna till del.

En lyckosam utvidgning
Enligt Kommissionens rapport - Enlargement, Two Years After - An Economic Success - har de nya medlemsstaterna haft mycket att vinna på sitt medlemskap. BNP-tillväxten i EU-10 har legat på i snitt 3 – 4 procent per år, jämfört med de gamla medlemsstaternas 2-3 procent. Handel och investeringar har ökat starkt och gynnat både de nya och de gamla medlemsstaterna: en win-win-situation enligt rapporten. Övergången till marknadsekonomi och införandet av nya lagar och regelverk har fungerat över förväntan; även på socialpolitikens område har man i huvudsak också i praktiken genomfört EU-lagstiftning och normer inom t ex arbetsmiljö, arbetsmarknad, jämställdhet och anti-diskriminering.

Stöd från EU – till utvidgningen…
Under de senaste 15 åren har dessutom drygt 28 miljarder euro överförts genom olika EU-program till de nya medlemsstaterna, enligt kommissionens rapport. Ytterligare 40 miljarder finns avsatta under 2004 – 2006.

…och till den 26:e medlemsstaten…
I parlamentets rapport inför utfrågningen av kommissionär Frattini om den gemensamma europeiska integrationspolitiken kontrasteras emellertid denna summa med de medel som EU under samma period använt för stöd till integrationsåtgärder för de fyrtio miljonerna tredjelands-medborgare i EU – 15 miljoner euro sedan 1999.

Enligt parlamentets rapportör är detta ett uttryck för den mycket låga profil som EU-kommissionen – men också parlamentet och Rådet – hittills hållit vad gäller integrationspolitik.  Lambrinidis redovisar visserligen också ett antal positiva initiativ som tagits av Kommissionen och under tidigare ordförandeskap: Tammerforsprocessen och Haagprogrammet, som resulterat i en rad konkreta aktiviteter som t ex Kommissionens meddelande om integration 2003, de av medlemsstaterna antagna gemensamma grundprinciperna för integration 2004 och medlemsstaternas årliga rapport om Migration och integration.

Vad gäller årsrapporten påpekar Lambrinidis att rapporten för 2005 fortfarande inte publicerats, trots att den representerar det viktigaste instrumentet för uppföljning och utvärdering av medlemsstaternas insatser.  Han ser också uppenbara risker med att enbart förlita sig på uppgifter från regeringar och statliga myndigheter vid sammanställningen av rapporten; kvalitén på inlevererade data och bedömningar står i direkt relation till graden av oberoende hos uppgiftslämnaren.