Frivilligorganisationer kräver reform av Dublin II-förordningen

I ett öppet brev till Franco Frattini, kommissionär för asylrätt och migrationsfrågor i EU, vädjar 73 flyktingorganisationer från 30 olika länder med ECRE i spetsen att Frattini ska ta itu med de allvarliga bristerna i Dublinsystemet. I brevet uppmärksammas han på de resultat som ECRE kommit fram till i sin rapport om hur Dublinsystemet fungerar i praktiken. Flyktingorganisationerna står enade bakom varningen att de nuvarande asylreglerna inom EU orsakar rättsosäkerhet, onödigt lidande för traumatiserade flyktingar och att systemet rent av leder till att flyktingars liv riskeras.

Harmoniseringen brister ännu i praktiken
Kravet i Dublinförordningen på att människor som flyr förföljelse måste söka asyl i det första EU-land som de kommer till bortser från det faktum att mottagningsvillkoren för asylsökande och en persons möjligheter att bli betraktad som flykting varierar stort mellan EU-länder. Visserligen är en harmoniseringsprocess igång, men i praktiken har harmoniseringen hittills inte nått långt och bland annat standarden på mottagningsvillkoren varierar stort mellan medlemsländerna. 

Konkreta rekommendationer presenteras…
ECRE:s generalsekreterare Peer Baneke framför i ett pressmeddelande i samband med publiceringen av brevet att bristerna i Dublinsystemet kräver omedelbar uppmärksamhet, men att EU på längre sikt måste hitta ett mer rättvist, humant och praktiskt genomförbart alternativ. Följande rekommendationer och förslag förmedlas till kommissionär Frattini i brevet:

- Garantera en fullständig och rättvis asylprocess för alla asylsökande vars ärende behandlas enligt Dublinförordningen
- Ge bättre garantier för familjeåterförening enligt Dublinförordningen
- Undanta ensamkommande barn från att förflyttas till annat EU-land enligt reglerna i Dublinförordningen, utom i de fall där det är i barnets intresse att de kan förenas med andra familjemedlemmar
- Garantera att alla sökande enligt Dublinförordningen tas emot under tillfredsställande förhållanden och att de endast tas i förvar som en sista utväg

…och goodwill fordras
Att mottagandet av asylsökande trots det gemensamma direktivet om miniminormer för mottagande av asylsökande fortfarande varierar så stort mellan EU-länderna beror på flera faktorer. Dels är det några länder som försummat att implementera direktivet, något som Grekland, Portugal och Luxemburg nu ställts till svars för inför EG-domstolen. Dels bidrar det faktum att miniminormerna i direktivet lagts på en så låg nivå och i större utsträckning innehåller rekommendationer än juridiskt bindande normer till att direktivet får en svag effekt i praktiken. Utvecklandet av ett värdigt mottagande är således fortfarande i hög grad beroende av politisk vilja.

Som NTG-asyl tidigare skrivit om har motsvarande krav om en reform av asylpolitiken även bl.a. riktats mot den finska regeringen inför dess EU-ordförandeskap. Flera organisationer har därmed tydligt visat på allvarliga brister i unionens rådande asylpolitik och -lagstiftning, och beslutsfattarna har nu både konstruktiv kritik och konkreta förslag att ta med sig i den fortsatta utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet. 

Lisa Tönnes, lisa.tonnes@temaasyl.se