Solna, Hedemora, Kristianstad, Fagersta, Göteborg - individ eller system?

De i media uppmärksammade händelserna vid Migrationsverkets mottagningsenheter – Solna, Hedemora, Kristianstad, Fagersta, Göteborg  – har i tre av fallen föranlett en utredning som genomförts av Migrationsverkets egna jurister. Enligt utredarna har inga egentliga fel begåtts, även om händelsen i Hedemora bör utredas vidare.

De tre utredda fallen gäller Solna, Hedemora och Kristianstad. I synnerhet Hedemora-fallet är av stort intresse för NTG-asyl, i och med att det bl a handlar om rätten till socialt bistånd inom ramen för Migrationsverkets mottagandesystem.  Händelserna och formerna för hur de utreds aktualiserar återigen de rekommendationer som NTG-asyl framfört i bland annat Förslag till nationell politik: organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och mottagande samt extern tillsyn av mottagandeverksamheten. Det senare förslaget har, som Tema asyl tidigare redovisat, också förts fram av Statskontoret i en granskning av Migrationsverket.

Migrationsverket utreder – Migrationsverket
I Statskontorets granskning av Migrationsverket påpekas att ”…organisationen är sluten gentemot omvärlden” och att ”...transparens inte varit ett utmärkande drag för verksamheten.”. Extern tillsyn och granskning bör medföra större öppenhet och i förlängningen också ge de asylsökande större möjligheter att hävda sina rättigheter, enligt Statskontoret.  Migrationsverket rekommenderas anlita utomstående expertis för att granska olika delar av sin verksamhet.

Statskontoret konstaterar vidare i sin granskning: ”Behovet av en tillsyn av verksamheten är kanske mest framträdande inom mottagningsverksamheten.  Inom ramen för mottagningsverksamheten bedrivs en verksamhet som i vissa delar liknar socialtjänstens verksamhet i en kommun. I kommunens fall finns dock flera tillsynsmyndigheter som övervakar verksamheten.”

Det kan därför tyckas både olyckligt och anmärkningsvärt – bl a med hänsyn till Statskontorets rekommendation - att Migrationsverket inte anlitat extern expertis för att utreda de aktuella händelserna. Ej heller har man – i de fall detta varit möjligt – efterfrågat de drabbade personernas/asylsökandes versioner av händelseförloppet.

System eller individ?
I Migrationsverkets egen utredning av händelserna ifrågasätts eller problematiseras inte den roll som organisationen/mottagandesystemet kan ha för att utlösa de aktuella händelserna. Enskilda individer har formulerat sig olämpligt, meddelanden har tolkats felaktigt, ord som ”besvärlig kvinna” har använts för att medarbetarna skulle förstå vem som avsågs och för att man föredrar att se på de sökande som människor snarare än ”ärenden” -  är i stället några av de förklaringar som ges.

Utredningen, genomförd av tre av verkets egna jurister, är som Barbro Hedvall på Dagens Nyheters ledarsida påpekade, snarast att se som ett exempel på en olustig advokatyr i syfte att skyla över brister i system och organisation.