Politisk retorik och alternativa verklighetsbilder - Tylösandsveckan 2006

Tylösandsveckan, en årligen återkommande konferensvecka, anordnad av Södra Smålands kommuner och landsting, spände över ett brett fält av viktiga frågor kring asyl, migration och integration. Förutom politiker och myndighetsföreträdare medverkade denna gång flera frivilligorganisationer bl a  Amnesty, Sociala Missionen och FARR (Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd).

Vad gäller den svenska asyl- och migrationspolitiken betonade både statsekreterare Charlotte Svensson och Migrationsverkets generaldirektör Janna Valik de stora förändringar som skett – och sker – på området. Ett kontinuerligt reformarbete är även nödvändigt, nationellt, på EU-nivå och internationellt. Tidigare migrationsministern och ordföranden i den av FN initierade kommissionen GCIM (Global Commission on International Migration), Jan O Karlsson, gav också en livfull bild av de globala migrationsfrågorna.

Den svenska migrationspolitiken: reformbehov…
Enligt statsekretare Charlotte Svensson finns det mycket att vara stolt över i det den svenska asyl- och migrationspolitiken: generositeten och humaniteten, kvotflyktingsystemet, de höga svenska bidragen till UNHCR, möjligheterna för asylsökande att arbeta, den höga bostadsstandarden för asylsökande och generösa regler för anhöriginvandring. Samtidigt betonade hon nödvändigheten av reformer och nämnde bland annat den av Riksdagen beslutade överföringen av mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar till kommunerna som ett gott exempel; härigenom renodlas Migrationsverkets roll, enligt Svensson.

Bland de problem i funnits mottagandet av asylsökande som statsekreteraren berörde, var också den, som hon uttryckte det, ”epidemi” med barn med uppgivenhetssymptom som nu lyckligtvis tycktes vara över. Angelägna uppgifter nu är bland annat att utveckla ett effektivare system för återvändande för asylsökande som fått avslag och att lösa problemen med asylsökande som saknar identitetshandlingar. Skall vi kunna behålla vår välfärdsmodell måste också frågor kring återvändande och illegal vistelse i landet lösas, enligt Svensson.

…och behov av förändringar inom Migrationsverket
Migrationsverkets generaldirektör Janna Valik betonade de positiva förändringar som skett inom verkets område: bland annat kortare väntetider för asylsökande (vad gäller beslut i första instans) samt den nya instans- och processordningen.

Valik redovisade också de åtgärder som vidtagits för öppna verket för insyn utifrån: tillsättandet av en sökandeombudsman och inrättandet av ett (nytt) etiskt råd. Valik kunde också berätta att hon redan framställt en fråga till det nya etiska rådet: vilken form av belöningar skall hon kunna ge de medarbetare som genomfört en avvisning under värdiga former?

Tema asyl har tidigare påpekat det olämpliga i att sökandeombudsmannen är knuten till samma organisation som skall kontrolleras/bevakas. Den (ömsesidiga) misstro som kan finnas mellan asylsökande och myndigheten gör det knappast troligt att asylsökande i förtroende vänder sig till en person anställd inom organisationen.

När tjänsten nu funnits i närmare sex månader visar det sig också att endast sex ärenden handlagts av sökandeombudsmannen, enligt ett inslag den 7 juni i SVT:s Aktuellt.

Generaldirektörens fråga till etiska rådet om belöningssystem visar på ett anmärkningsvärt sätt hur myndighetens ledning tycks sakna förmåga att lägga ett kritiskt perspektiv på verksamheten. I stället för att ta den rad av incidenter som inträffat inom mottagningsverksamheten på allvar och ifrågasätta och på djupet diskutera etiska spörsmål i samband med förhållningssätt och bemötande gentemot de asylsökande, reduceras frågan till att handla om individuella belöningar för ett, visserligen ofta svårt och tungt, vardagsarbete. Att  genomföra radikala förändringar och förbättringar i ledning/styrning, extern kontroll och tillsyn samt kompetensutveckling av personalen, är åtgärder som sedan länge föreslagits av bl a Statskontoret. Tema asyl har i tidigare artiklar behandlat dessa frågor.

Värdefulla presentationer från frivilligorganisationerna...
I förhållande till tidigare Tylösandskonferenser hade frivilligorganisationerna denna gång givits ett större utrymme. Amnesty, FARR, Sociala Missionen och Rädda Barnen fanns företrädda i plenarer och seminarier och kunde nyansera den ofta förenklade bild av verkligheten som gavs från medverkande politiker och myndighetsföreträdare. I synnerhet inläggen från FARR och Sociala Missionen övertygade genom sin sakkunskap och kunskapstyngd. Michael Williams från FARR gjorde en gedigen genomgång av asylrättens historia och framhöll att den svenska asylpolitiken blivit alltmer restriktiv. Lena Rösell från Sociala Missionen beskrev insiktsfullt återvändandets och återvandringens komplexitet och dess nära koppling till centrala mänskliga, existentiella och sociala problem.

…och ett globalt perspektiv
Jan O Karlsson, en av ordförandena i GCIM (Global Commission on International Migration), redovisade resultat, slutsatser, och reflektioner utifrån kommissionens omfattande arbete om den globala migrationen, som nu slutförts. Han beklagade samtidigt att arbetet och kommissionens slutrapport rönt mycket liten uppmärksamhet i Sverige.  Tema asyl har i en tidigare artikel kommenterat GCIM:s rapport, särskilt den del som behandlade EU asylpolitik.

Ett resultat av det nu avslutade arbetet i GCIM är att FN:s generalsekreterare  Kofi Annan föreslagit inrättandet av ett migrationsforum för FN:s medlemsstater, ett forum för diskussioner, debatt och erfarenhetsöverföring mellan regeringarna. Som ett första steg kommer en s k högnivå-dialog att hållas i New York den 14 och 15 september 2006.

En gemensam europeisk integrationspolitik – även i Sverige?
NTG-asyl medverkade i årets Tylösandsvecka genom utställningar, föreläsningar och seminarier. En uppskattad föreläsning handlade om den gemensamma europeiska integrationspolitiken, som lanserades av EU-kommissionen och medlemsstaterna redan 2003 och som därefter utvecklats och förstärkts med en rad aktiviteter och rekommendationer.

Vägledande för medlemsstaternas integrationspolitik skall vara de elva s k gemensamma grundprinciperna för integration som slogs fast i ett av medlemsstaterna godkänt dokument under rådsmötet i Haag i november 2004. En förutsättning för en framgångsrik integration är tillträde till arbetsmarknad, utbildning och sociala och politiska institutioner i det nya landet, men i principerna betonas också respekt för de europeiska värdena och nödvändigheten av kunskaper i det nya landets språk, kultur och historia.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se