Flyktingmottagande förvärrar psykisk ohälsa - ny avhandling

Flyktingar som massevakueras har ofta upplevt svåra trauman som dödshot och tortyr. En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar nu att det mottagande flyktingarna får i Sverige många gånger förvärrar deras psykiska ohälsa. Särskilt drabbade är de som under lång tid tvingas leva i ovisshet om hur framtiden blir.
 
Resultaten styrker att det just är de flyktingar och asylsökande som väntar på uppehållstillstånd och lever utanför samhället, utan skolgång, arbete och permanent bostad, som mår sämst. Samtidigt är tillgången till hälso- sjukvård som mest begränsad för denna grupp marginaliserade flyktingar, enligt Göran Roth, forskare vid Institutet för psykosocial medicin (IPM) och Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Noggrann medicinsk kartläggning…
Med hjälp av frågeformulär, kliniska bedömningar och biologiska variabler har Göran Roth studerat den psykiska ohälsan hos ett urval personer med Kosovoalbanskt ursprung som massevakuerades till Sverige 1999. Deltagarna i undersökningen var mellan 18 och 65 år gamla. De kartlades vid ankomsten och har följts upp efter 3, 6 och 18 månader. Vid den sista uppföljningen hade en del av gruppen valt att återvända till hemlandet och den uppföljningen gjordes därför i både Kosovo och Sverige.

Studien visar att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och aggressivitet bland massevakuerade ökar över tid, samtidigt som känsla av sammanhang (KASAM) minskar. Personer med PTSD,  diagnostiserad både kliniskt och med hjälp av frågeformulär,  hade signifikant lägre nivåer av stresshormonet kortisol än de som inte hade PTSD. KASAM samvarierade negativt med depressionssymtom. Men stark KASAM utgjorde inte ett skydd mot senare depressioner, vilket i studien tolkas som att stressfaktorer efter evakueringen även bröt ner KASAM.
Personer med depression hade ofta en social dysfunktion och självmordstankar. Aggressivitet var knutet till både depression och PTSD och var särskild uttalad hos personer med båda diagnoserna.

…men oklara orsakssamband
Enligt Roth beror de höga stressnivåerna i stor utsträckning på strukturella faktorer under mottagandet/väntetiden: ”The most obvious interpretation of the results is to understand them as a consequence of structural post-migration stress.” Både asylsökande och flyktingar med temporära tillstånd lever utanför samhället och har begränsad tillgång till sjukvård, utbildning, boende och arbete. En anpassning av sjukvårdssystemet till målgruppens specifika behov och full tillgång till sjukvård är nödvändig för att ge de asylsökande och flyktingarna möjlighet till ett normalt socialt liv, enligt Roth.

Sambandet mellan brister i mottagandesystemet och de asylsökandes/flyktingarnas hälsotillstånd och sociala funktion är sannolikt starkt, men tyvärr saknas i avhandlingen goda empiriska belägg för att så verkligen är fallet.

FN:s särskilda rapportör för rätten till hälsa, professor Paul Hunt, har tidigare granskat den svenska hälso- och sjukvården och bl a riktat kritik mot det i Sverige begränsade vårdutbudet till asylsökande. Hunt hävdar att den begränsade sjukvård som asylsökande i Sverige får del av – ”vård som inte kan anstå” – diskriminerar gruppen asylsökande ur ett människorättsperspektiv. Den existerande lagstiftningen/praktiken i svensk sjukvård ställer också läkare och sjukvårdspersonal inför ett svårt etiskt dilemma. I rapporten ifrågasätts vidare om skälet till en exkluderande sjukvård är höga kostnader; som NTG-asyl och projekterfarenheter från bl a Equal visat, kan det snarare vara en kostnadsbesparing på sikt att ge anpassad, effektiv sjukvård fullt ut till asylsökande.

Mera forskning efterlyses…
Undersökningen visar också att traumarelaterad psykisk ohälsa i flyktinggrupper är både svår att diagnostisera och kräver specifika diagnostiska instrument. Trauman, både före och efter flykten, har stor betydelse för den psykiska hälsan hos flyktingar. Resultaten bör ha konsekvenser för både behandling och utbildning, men har också politiska och etiska implikationer vad gäller mottagandet av asylsökande och flyktingar, enligt Roth.

…som underlag till förbättringar
NTG-asyl har initierat en forskningsstudie om väntetidens påverkan på den asylsökandes hälsa (En väntan under påverkan, förstudie, 2005) . Även i denna studie påvisas liknande samband, men fördjupade studier behövs, i synnerhet som underlag för åtgärder och förändringar i system och policies.

Konkreta förbättringar av hälso- och sjukvården för den aktuella målgruppen har utvecklats genom Equal-projektet Internationella hälsokommunikatörer i Malmö/Region Skåne. Konceptet med hälsokommunikatörer kommer nu att spridas inom ramen för NTG-asyls verksamhet, bland annat kommer en reguljär KY-utbildning (Kvalificerad yrkesutbildning) för hälsokommunikatörer att inrättas fr o m hösten 2006.