UNHCR – The state of the world’s refugees

Västvärldens försök att stoppa den irreguljära invandringen vid gränserna har till viss del lyckats – och detta på bekostnad av dem som är i behov av skydd. Det menar FNs flyktingorgan UNHCR i rapporten The State of the World’s Refugees som publicerades i maj och som beskriver situationen för flyktingar runt om i världen. Enligt UNHCR har antalet asylsökande i 50 europeiska och icke-europeiska industrialiserade länder minskat med 40 % under åren 2001-2004. En av anledningarna till detta är många staters allt mer restriktiva politik, menar UNHCR. Många stater som tidigare bedrivit en generös politik ser nu rättigheten att söka asyl som ett kryphål i kampen mot irreguljär invandring och skiljer inte på behandlingen av asylsökande, flyktingar eller ekonomiska invandrare. Därmed riskerar länderna att bryta mot principen om non-refoulement och skicka tillbaka personer som är i behov av skydd.

UNHCRs rapport behandlar i en del rätten att söka asyl, rapporten behandlar också bland annat situationen för internflyktingar, flyktingars säkerhet och långsiktiga lösningar på flyktingsituationer så som återvandring och vidarebosättning.

Enligt rapporten är olikheter i asylsystem världen över fortfarande stor. I Grekland fick år 2002 mindre än 1 % av dem som sökte asyl flyktingstatus medan samma siffra i Kanada var 58 %. Skillnaderna kvarstår även om man jämför nationalitet på de sökande, i vissa länder ansågs exempelvis 100 % av de tjetjenska asylsökande ha skyddskäl medan samma siffra i andra länder var 0 %. Även inom Europa skiljer sig praxis åt inom de olika asylsystemen, trots gemensamma direktiv på vissa områden, och många utmaningar kvarstår i det pågående skapandet av ett gemensamt europeiskt asylsystem menar UNHCR.

UNHCR tar också upp de regionala skyddsprogram som under EUs regi ska hjälpa länder utanför unionen att bygga upp bättre strukturer och system för att ta emot flyktingar. Att förbättra dessa länders kapacitet är positivt menar UNHCR men betonar att den kanske allra viktigaste utmaning som EUs medlemsstater står inför de närmaste åren är att visa att detta kapacitetsbyggande faktiskt handlar om att dela på ansvaret och om solidaritet – och inte om att skjuta över ansvaret. EUs medlemsländer måste bli bättre på att dela på ansvaret, inte bara sinsemellan utan även just med länder utanför unionen. Ytterligare ett sätt att göra det skulle vara om fler länder tog emot kvotflyktingar och upprättade program för vidarebosättning menar UNHCR. Det skulle vara ett konkret sätt att hjälpa länder som hyser många flyktingar samt bidra till en förändrad attityd till invandring.

Emma Cars, emma.cars@temaasyl.se