Unga afrikanska asylsökande i Hamburg – överlevnadsstrategier och kompetenser i en europeisk storstad

Den nyligen till engelska översatta forskningsstudien The Ingrained Habit of Survival (Habitus der Überlebenskunst) behandlar situationen i Hamburg i Tyskland för unga asylsökande från ett antal afrikanska länder. Den innehåller en rad mycket intressanta och viktiga iakttagelser och slutsatser, giltiga också vad gäller asylsökande i andra medlemsstater. Författaren, Louis Henri Seukwa, numera verksam som professor vid Hamburgs universitet, belyser i studien unga afrikanska asylsökandes olika strategier för att överleva i ett asyl- och samhällssystem som ger individen ytterst lite av de socio-ekonomiska rättigheter som, enligt bland annat EU:s mottagandedirektiv, tillkommer de asylsökande. En av orsakerna är att de tyska delstaterna (med vissa undantag) i praktiken inte givit de asylsökande med s k Duldung-status (en form av temporärt tillstånd i väntan på avvisning) några som helst möjligheter till arbete eller utbildning.

Seukwa tar sin utgångspunkt i en skarpsinnig analys av begreppet kompetens, redovisar de asylsökandes bakgrund i ett postkolonialt Afrika, med många stater och statsapparater i djupt förfall och kaos, och avslutar med en – trots allt – optimistisk plaidoyer för de unga afrikanska asylsökandes rätt till ett bättre liv och deras förmåga att också själva skapa förutsättningarna för detta.

Vad är och hur uppstår kompetens?

Den första delen av studien The Ingrained Habit of Survival. The Nexus between Competence and Migration as Reflected in Refugee Biographies redovisar ett antal olika kompetensbegrepp och –teorier, och Seukwa för oss med fast hand genom de minst sagt svårgenomträngliga ordmassor som används för att beskriva och definiera begreppet kompetens. Till sin hjälp använder han bland andra Chomsky, Piaget, Vygotsky och Bourdieu och läsaren får härigenom en utmärkt repetition av dessa portalfigurers tänkande inom lingvistik, pedagogik, psykologi och sociologi. Med hjälp av de olika vetenskapliga disciplinernas metoder och analysinstrument lyckas Seukwa sedan definiera och operationalisera ett kompetensbegrepp, som enligt honom svarar mot hans behov av att undersöka hur de unga asylsökande från ett tiotal länder i Afrika överlever och lyckas både arbeta och utbilda sig i Hamburg.

Ett postkolonialt Afrika i förfall och kaos

Avhandlingens andra del för oss till ett Afrika, där statsapparaten i vissa länder befinner sig i kris och sönderfall och där korruption, maktmissbruk och våldsanvändning grasserar. Seukwa visar tydligt hur detta är en följd av det koloniala arvet och hur dessa missförhållanden förstärks genom fortsatt ojämlika handels- och maktrelationer till väst- (och tidigare öst-)världen.  Han ger en rad målande och djupt upprörande beskrivningar av maktelitens närmast depraverade liv och hur avsaknaden av ett rimligt socialt kontrakt mellan folket och staten leder till en djup förtroendekris. Seukwas poäng här blir bland annat att de för folkets välfärd nödvändiga institutionerna saknas eller fungerar ytterst bristfälligt; för undersökningens del är det naturligtvis särskilt bristerna i utbildningsväsendet som är relevanta.

Bildningsbiografier och bildningsvägar

Den tredje och avslutande delen redovisar 76 unga asylsökandes biografier, med tonvikt på deras formella och informella utbildningsbakgrund och lärande. En stor del av informanterna kommer från Sierra Leone, övriga från bland annat Liberia, Togo, Burkina Faso och Etiopien.

Seukwas inför i den avslutande delen begreppet habitus – som ju också återfinns i avhandlingens (tyskspråkiga) titel – och avser därmed förvärvade dispositioner att möta olika situationer på för individen bestämt sätt (med referens till den franske sociologen Pierre Bourdieu). Kopplat till de specifika kompetenser som de unga asylsökande utvecklat och fört med sig – här manifesterade som överlevnadskonst –, söker Seukwa visa hur de genom sin bakgrund och kompetens överlever i en ny omgivning, dvs det tyska asylsystemet och storstaden Hamburg – en omgivning inte alltför olik den kaotiska och omänskliga situation de lämnat. Här gör Seukwa också en spännande och tankeväckande koppling till Equal-programmet och dess inriktning på att utveckla och stödja egenkraft – empowerment – hos missgynnade grupper och att motverka (strukturell) diskriminering.

Tre transnationella projekt, s k Utvecklingspartnerskap i EU-programmet Equal – i Tyskland, Skottland och Finland – och NTG-asyl & integration i Sverige, har bidragit till en översättning till engelska av professor Seukwas studie. I anslutning till publiceringen av skriften kommer dessa aktörer, i samarbete med forskningsinstitutioner, anordna seminarier, där forskningsresultaten diskuteras och ställs i relation till de erfarenheter och frågeställningar som framkommit i projektarbetet för att förbättra asylsökandes sociala och yrkesmässiga integration. Studien är ett gott exempel på hur forskningsbaserad kunskap kan – och bör! – användas för att komplettera och validera projektinsatser och –resultat.

Beställ boken Ingrained Habit of Survival utan kostnad från info@temaasyl.se. 

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se