Mellan hopp och förtvivlan - Ny skrift från NTG asyl & integration om asylsökande i s k Eget boende

I NTG asyl & integrations skriftserie Asylmottagande i fokus har en ny studie utkommit, Mellan hopp och förtvivlan. Erfarenheter och strategier i väntan på asyl. Studien bygger på omfattande intervjuer med asylsökande i s k eget boende (EBO), genomförda av Rebecka Lennartsson, etnolog vid Uppsala universitet.

Idag bor omkring 17 000 asylsökande i Sverige i s k eget boende (EBO), dvs hos
släktingar och vänner eller som inneboende. Möjligheten att välja boende utanför
det dåtida Invandrarverkets förläggningar infördes 1994. Man bedömde då att
en mindre andel av de asylsökande skulle välja ett sådant boende. Idag bor mer
än hälften av de asylsökande i eget boende. Andelen i Migrationsverkets s k anläggningsboende (ABO), har tenderat att minska.

En vuxen asylsökande erhåller 61 eller 71 kronor per dag i s k dagersättning
(sammanboende respektive ensamstående), barn 37–50 kronor (beroende på bl a
ålder). Beloppen har varit oförändrade sedan år 1994. Fram till år 2005 erhöll också
den asylsökande som valt eget boende 350 eller 850 kronor i bostadsersättning
per månad (ensamstående respektive familj). Stödet avvecklades i mars 2005,
efter en intern, ej offentliggjord utredning på Utrikesdepartementet.

Trots de materiellt sett extremt knappa villkoren för asylsökande i eget boende,
väljer allt fler denna boendeform.

Varför?

Rebecka Lennartsson, fil dr i etnologi vid Uppsala universitet, ger i denna
intervjustudie med asylsökande i Uppsala och Västmanlands län, några av svaren
på frågan. Lennartsson har intervjuat ett stort antal asylsökande i eget boende
och nästan utan undantag framhåller de asylsökande två fördelar med det egna
boendet: att kunna bestämma över sitt eget liv och att leva närmare det ”normala”
samhället och därmed ha större möjligheter att få ett arbete, bli självförsörjande
och, på sikt, kunna integreras.

NTG asyl & integration har i sina förslag till nationell politik till regeringen under en rad av år rekommenderat en organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och mottagande. Härigenom skulle Migrationsverket befrias från sin olyckliga dubbla roll som både kontrollerande och omhändertagande instans. Föreliggande studie ger stöd för denna rekommendation.

För att komplettera bilden av det svenska mottagandesystemet – ur de asylsökandes perspektiv – avser NTG-asyl & integration att göra en motsvarande intervjustudie av asylsökande i anläggningsboende.

Skriften kan beställas kostnadsfritt från info@temaasyl.se

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se