Nya program – nya utvecklingsmöjligheter. Svenska programförslag till nya EU-fonder inom asyl-, flykting- och integrationspolitik

De svenska programförslagen till de nya fonderna inom ramprogrammet Solidaritet och hanteringen av migrationsströmmar behandlas nu av EU-kommissionen i Bryssel. Europeiska flyktingfonden och återvändandefonden administreras i Sverige av Migrationsverket, den Europeiska integrationsfonden av Svenska ESF-rådet. Utlysningar inom fonderna beräknas kunna ske under våren 2008. Inräknat Europeiska social- och regionalfonderna kommer det under 2008 att finnas goda möjligheter att ansöka om utvecklingsmedel från olika EU-program med inriktning på mottagande, introduktion och integration av asylsökande, flyktingar och andra nyanlända invandrare.

Integrationsfonden - ett litet program…

För Sveriges vidkommande handlar det i Europeiska integrationsfonden (EIF) om drygt 20 miljoner kronor i fondmedel under 2008 – med andra ord ett i förhållande till t ex Europeiska socialfonden mycket begränsat program. Målgruppen är s k tredjelandsmedborgare, dvs anhöriginvandrare, arbetskraftsinvandrare och personer som fått uppehållstillstånd på humanitära grunder. Asylsökande och flyktingar är undantagna som målgrupp; dessa båda grupper ingår i Europeiska flyktingfonden, där Sverige under den nya programperioden (2008 – 2013) fått en ökad tilldelning av fondmedel jämfört med tidigare.

Programförslaget till Europeiska integrationsfonden (EIF) har som en viktig utgångspunkt de elva europeiska grundprinciperna för integration och utvecklingen av ett gemensamt europeiskt ramverk för integration. En annan utgångspunkt är det faktum att ”…den svenska integrationspolitiken i mindre omfattning tagit hänsyn till religiösa och kulturella aspekter i mötet mellan invandrare och majoritetsbefolkning. Förmågan att kunna diskutera och hantera centrala värderingsmässiga, sociala, kulturella och existentiella frågor i religiösa termer saknas ofta i det sekulära samhället.” . En sådan utgångspunkt är också i linje med flera av de nämnda grundprinciperna och inriktningen på s k interkulturell och interreligiös dialog, frågor som i andra medlemsstater ofta är föremål för en livlig debatt.

…men angelägna frågor

Antalet anhöriginvandrare beräknas öka de närmaste åren; frågan om arbetskraftsinvandring ligger som bekant högt på regeringens dagordning. Europeiska integrationsfonden bör därför kunna spela en viktig roll i Sverige, trots den begränsade medelstilldelningen. I programförslaget hänvisar man också till den samlade politiska bedömningen av svensk integrationspolitik: ”Svensk integrationspolitik har det senaste decenniet varit föremål för ett stort antal utredningar, kritiska granskningar, forskningsstudier och för en livlig politisk debatt. Liksom det tidigare, under de tre sista decennierna av 1900-talet, fanns en politisk enighet om hur invandrar-/ integrationspolitiken skulle bedrivas, finns nu en annan form av politisk enighet om att den hittills förda integrationspolitiken inte varit framgångsrik och ej heller uppnått de av Riksdagen uppsatta målen.”

En ny ansats…

Valet av prioriteringar är grundat på de problem/utvecklingsområden inom integrationspolitiken där behoven av insatser i ett nationellt perspektiv är störst och där projekt inom EIF bedöms ha optimal effekt – både med hänsyn till fondens begränsade resurser och dess specifika europeiska karaktär, heter det vidare i programmet.

Det innebär bl a att man i programmet i mindre utsträckning utgår från de förklaringsmodeller som hävdar att bristande integration av invandrare (enbart) beror på s k strukturell diskriminering. Istället skall man i programmet understödja och utveckla verksamheter som tar fasta på att också i religiösa och kulturella termer analysera, förklara och bearbeta konflikter mellan majoritets- och minoritetsbefolkning och vissa gruppers extrema marginalisering och utanförskap.

Teman som gemensam värdegrund, medborgarkunskap och de redan nämnda kultur- och religionsfrågorna är prioriterade i programmet. I de s k problem/bristområden som beskrivs, och som skall vara utgångspunkter för projektverksamheten, märks också  frågor om familj, uppfostran, socialisering, informella försörjnings- och ”integrations”system, parallellsamhällen, kriminalitet, kön, klass och etnicitet.

… med ett tydligt europeiskt perspektiv och komplementaritet

Andra prioriteringar i programförslaget handlar om vikten av att svenska projekt och aktörer ges möjlighet att etablera nätverk och samarbeten med andra medlemsstater. Den mångskiftande och livliga diskussion om integrationsfrågor, om en gemensam (europeisk) värdegrund, kulturrelativism/mångkultur/mångfald och religion som pågår i många medlemsstater och på EU-nivå, kan härigenom också aktiveras i Sverige.

I det nya programmet för Europeiska socialfonden i Sverige görs omfattande satsningar på introduktionsinsatser för nyanlända. Även Europeiska flyktingfonden har fått betydligt utökade medel för den nya programperioden. Det är därför angeläget att s k komplementaritet – samverkan – mellan dessa program och EIF kan etableras. Ett gemensamt s k partnerskap, en form av uppföljningsmekanism skall också inrättas med representation från de aktuella programmen.

Europeiska flyktingfonden – mångdubbel medelstilldelning…

Sverige har i den nya programperioden erhållit en betydligt ökad tilldelning av medel från den Europeiska flyktingfonden jämfört med tidigare programperioder. Skälet är det höga antalet asylsökande och flyktingar som kommit och beräknas komma till Sverige. Fonden har numera också som en prioriterad målgrupp kvotflyktingar, vilket gynnar Sverige, som har ett omfattande program för kvotflyktingar/vidarebosättning.

Det svenska programmet för flyktingfonden tar sin utgångspunkt i bl a följande problembild/utvecklingsområden:

• fortsatt hög asylinvandring
• krav på snabbare asylprocess
• tydligare arbetsmarknadsinriktning under väntetiden, förbättrad organiserad sysselsättning
• brister i information/informationsmaterial till asylsökande
• bättre styrning av boende under asylperioden/bosättning efter uppehållstillstånd
• utveckling av hälsoperspektiv och helhetssyn

…och nya prioriteringar

Jämfört med föregående programperiod för flyktingfonden finns denna gång ett antal nya prioriteringar, bland annat den tidigare nämnda målgruppen kvotflyktingar. Vidarebosättning av (kvot-)flyktingar, uttagna i samarbete med UNHCR, ligger högt på EU-kommissionens dagordning och Sverige år ett av de få länder i unionen som sedan länge haft ett förhållandevis omfattande mottagande av denna grupp. Vissa åtgärder på detta område har särskild prioritet och fondens bidrag till projektanordnare kan uppgå till 75 procent.

Som exempel på åtgärder inom de av Sverige valda prioriteringarna återfinns ett flertal som handlar om att effektivisera asylprocessen och att ta större hänsyn till utsatta gruppers behov. Utveckling av informationen till de asylsökande nämns också som ett viktigt område, och man påpekar särskilt att en samverkan med andra intressenter behövs för att öka dess trovärdighet och genomslag.

Den av NTG-asyl & integration framtagna handboken för asylsökande (A Handbook for Asylum Seekers in Sweden) är ett gott exempel på ett sådant material: handboken är skriven av asylsökande för asylsökande och bygger på de erfarenheter som den målgruppsdrivna frivilligorganisationen Association for Eritrean Asylum Seekers gjort i sitt arbete med stöd och rådgivning till asylsökande i Stockholmsområdet. Efterfrågan på handboken har överträffat alla beräkningar; under knappt två månader har 2 000 exemplar distribuerats över landet.

…och gamla

Flera prioriterade områden och exempel på åtgärder återkommer dock från tidigare programperiod: förbättrad samverkan i både mottagande och introduktion, en större roll för  frivilligorganisationerna i mottagande och introduktion och förbättrad uppföljning/utvärdering, i förekommande fall med inslag av forskning (det senare gäller också den nya instans- och processordningen). Även när det gäller uppföljning/utvärdering kan fondens bidrag för vissa insatser uppgå till 75 procent.

Återvändandefonden – alla former av återvändande och återvandring

En helt ny fond är den Europeiska återvändandefonden som skall bidra till utvecklingen av metoder och koncept vad gäller (påtvingat) återvändande för asylsökande som fått avslag och för s k illegala invandrare. Även flyktingar med uppehållstillstånd som frivilligt önskar återvandra till hemlandet ingår som målgrupp.

Utgångsläget för svenskt vidkommande är, i likhet med flera medlemsstater, bekymmersamt. Alltfler tidigare asylsökande med avslagsbeslut blir kvar i landet, något som blev särskilt uppenbart i samband med det s k amnestibeslutet 2005 då närmare 10 000 ”gömda” asylsökande fick möjlighet till att få sina ärenden omprövade.

I det svenska programförslaget framgår också att endast en dryg tredjedel av de asylsökande som fått avslag lämnar landet självmant, en tredjedel avviker och en knapp tredjedel överlämnas till polisen för genomförande av ett återsändande med tvång. Av återvändandeärenden som överlämnas till polisen är det endast en bråkdel som de facto verkställs. Oktober 2007 var drygt 7 500 tidigare asylsökande efterlysta av polisen.

I programförslaget framgår också att de åtgärder som hittills genomförts för att underlätta återvändande haft mycket liten effekt. Det av regeringen i augusti 2007 införda återetableringsstödet har hittills utnyttjats av 17 personer. I den s k återvändarrelaterade utbildningen (inom Migrationsverkets organiserade sysselsättning) deltar ytterst få personer; i förslaget påpekar man också att behovet av att utveckla ”…metoder, innehåll och material för den organiserade verksamheten/sysselsättningen för återvändande är mycket stora.”.

Flera viktiga utvecklingsområden

En rad exempel på angelägna utvecklingsområden redovisas i programförslaget: s k stöd- och motivationsinsatser för att förmå personer att återvända, särskilda insatser för kvinnor och barn vid återvändande, förbättrat samarbete med frivilligsektorn, samverkan med insatser inom biståndspolitiken och, inte minst, uppföljning av vad som händer med de människor som tvingas återvända. En ansats till ett re-integrationsperspektiv finns i förslaget och därmed till insatser som påbörjas i Sverige och som kan fullföljas i det tidigare hemlandet/motsvarande; med andra ord ett perspektiv som NTG-asyl & integration tidigt förespråkat, bl a i skriften Återvändande i Sverige och Europa. Policy, praxis och projekterfarenheter.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se