Okänd verklighet – okänd forskning. Forskare och praktiker möts i Equal

I ett fåtal av de över hundra s k Utvecklingspartnerskapen inom tema asyl i Equal-programmet inom EU har forskning ingått. I betydligt fler har kunskapsluckor och forskningsfrågor identifierats. En slutsats är att den forskningsbaserade kunskapen om de asylsökandes situation är mycket begränsad, trots att frågan om asyl- och flyktingpolitiken generellt står mycket högt på dagordningen i de flesta medlemsstater och på EU-nivå. Den forskning som trots allt finns, får liten uppmärksamhet och används sällan som underlag för utvecklingsarbete, politiska beslut eller reformer.

Det möte mellan forskare och praktiker som ägde rum i Hamburg i hösten 2007 – på initiativ av Utvecklingspartnerskapet Fluchtort Hamburg, Hamburgs universitet och NTG-asyl & integration – var därför mycket välkommet. Syftet var att med utgångspunkt från erfarenheterna från sex års projektarbete i Equal kartlägga och analysera angelägna forskningsfrågor med anknytning till de asylsökandes situation. Avsikten var också att lägga grunden för en forskningsbaserad uppföljnings- och utvärderingsstudie, där dessa frågor kunde ingå som en central del.

Begränsade kunskaper om viktiga frågor

Seminariet inleddes med redovisningar av kunskaps- och forskningsläget vad gäller asylsökande och flyktingar utifrån ett lokalt/regionalt, nationellt och europeiskt perspektiv. Den av Tema asyl & integration tidigare redovisade avhandlingen Habitus der Überlebenskunst är enligt författaren, Louis Henri Seukwa, ett intressant exempel på hur forskningen kan relateras till ett praktiskt utvecklingsarbete med asylmottagandet, i detta fall i anslutning till Utvecklingspartnerskapet Fluchtort Hamburg.

Joachim Schröder, sociolog från Goethe-universitetet i Frankfurt, konstaterade att forskningen på asylområdet oftast berör mera avgränsade frågeställningar och att den är förhållandevis fragmentariserad och inriktad på t ex strikt  juridiska aspekter (asylprövning, mänskliga rättigheter) eller medicinska frågor (asylsökandes hälsa, traumatisering). Forskningen om flyktingar och asylsökande har – trots den livliga politiska debatten om migrations- och integrationsfrågor i allmänhet – haft en mycket undanskymd plats både nationellt och på EU-nivå.

Christian Råbergh, ordförande i den Europeiska temagruppen asyl inom Equal,  redovisade en enkät om forskningsinslag i ett antal aktuella Utvecklingspartnerskap i Equal-programmets tema asyl i medlemsstaterna (genomförd av konsultföretaget GHK på uppdrag av EU-kommissionen). Han presenterade också ett antal forskningsområden som kunde härledas från projektarbetet inom Equal tema asyl i medlemsstaterna.

Utvecklingspartnerskapen inom Equal har genom sitt undersökande och kritiska uppdrag kunnat påvisa en rad angelägna och tidigare ej uppmärksammade frågor, där forskning behövs: asylsökandes socio-ekonomiska rättigheter i förhållande till  välfärdsstatens övriga medborgare; marginalisering/exkludering av asylsökande och deras överlevnadsstrategier inom ramen för en formell/informell ekonomi; människosmuggling och s k mixed flows; etniska nätverk som alternativa system (resurser?) för mottagande och introduktion; program, åtgärder och ”symbol”politik vad gäller återvändande/återsändande av asylsökande/irreguljära invandrare.

Inom ramen för den svenska Nationella temagruppen asyl har en systematisk användning av forskning för kunskapsuppbyggnad skett; sammanlagt sex forskningsstudier har genomförts som behandlar olika aspekter av asylmottagande och integration av flyktingar/nyanlända.

Maren Gag, projektledare i Fluchtort Hamburg gav ett lokalt/regionalt perspektiv på behovet av kunskapsuppbyggnad och forskning på asylområdet. En rad kunskapsluckor har framkommit genom projektarbetet på de tre nivåer som identifierats för att klassificera tänkbara forskningsingångar: individ/subjektsrelaterad forskning (dvs undersökningar av de asylsökandes levnadsförhållanden, behov och deras situation under väntetiden i vid mening), struktur/systemrelaterad forskning (dvs studier av de institutioner och aktörer som svarar för mottagandet av asylsökande) och interventionsrelaterad forskning (dvs analyser av projektens interventioner och deras effekter på individer/system).

Equal genererar forskning och ny kunskap

De medverkande projekten och forskarna från Tyskland, Italien, Skottland, Norge och Sverige deltog därefter i ett antal intensiva workshops i syfte att ta fram mera preciserade forskningsfrågor med utgångspunkt från projektarbetet i Equal. Som ett resultat kunde man lägga fram konkreta förslag till ett antal forskningsområden och en preliminär forskningsdesign som omfattar uppföljningsstudier i åtta städer. Dessa studier avser bl.a. att undersöka målgruppens situation (och förändringar i denna beroende på bl a deltagande i projekten) och projektens påverkan på de organisationer som ingått i projektens partnerskap.

Bland de forskningsområden som föreslogs märks: Hur försörjer den asylsökande sig? Vilka överlevnadsstrategier använder asylsökande inom det formella/informella systemet? Hur ser de asylsökandes socio-ekonomiska och utbildningsmässiga ”karriärvägar” ut? Vilka av de asylsökandes kompetenser har varit användbara för att erhålla/behålla ett arbete? Är de institutioner/myndigheter som deltagit i projektarbetet anpassade till de asylsökandes behov? 

Avsikten är nu att vid ett uppföljningsmöte för gruppen med praktiker och forskare sammanställa en gemensam forskningsansökan under den preliminära rubriken Impact and Sustainability of Vocational Training Programmes for Refugees and Asylum Seekers. Etnologiska institutionen vid Lunds universitet står denna gång som värd för mötet som äger rum i slutet av februari. Övriga deltagande forskare kommer från universitet i Hamburg, Frankfurt, Glasgow, Rom och Oslo. UNESCO:s Institut för livslångt lärande i Hamburg stödjer också gruppens arbete och kommande ansökan. Avsikten är att söka finansiering från bl a Europeiska socialfonden.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se