Återvändandefonden riskerar fördröjas - EU:s återvändandedirektiv fortsatt tvisteämne

Det är nu över två år sedan kommissionen lade fram det ursprungliga förslaget till ett direktiv om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (återvändandedirektivet). Oenigheten kring direktivets innehåll fortsätter att dra ut på processen att anta direktivet, och enligt en artikel i European Voice riskeras nu även den Europeiska återvändandefondens verksamhet att påverkas.

Återvändandedirektivet är det första inom ramen för unionens gemensamma asylpolitik där EU-parlamentet har beslutanderätt tillsammans med rådet, istället för att som tidigare, endast ha haft en rådgivande roll. Sedan det ursprungliga förslaget har direktivet omarbetats i flera omgångar, och både det tyska och det portugisiska ordförandeskapet har presenterat kompromissförslag utan framgång. Att åstadkomma en kompromiss för att slutligen kunna anta direktivet är en prioriterad fråga för det slovenska ordförandeskapet och förhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen pågår fortlöpande.

Oenighet i parlamentet och bland medlemsstater…

Europaparlamentarikern Manfred Weber presenterade i september 2007 ett förslag till betänkande om direktivet, med ändringsförslag till själva direktivtexten. Betänkandet, som har godkänts av parlamentets LIBE-utskott (Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor), innehåller ett kontroversiellt förslag om att tillåta förvarstagning i upp till 18 månader, ett år längre än vad som föreskrevs i kommissionens ursprungliga förslag. Dessutom föreslås en möjlighet för medlemsstater att utfärda ett fem år långt återinreseförbud för personer som återsänts från EU (kommissionen föreslog ursprungligen ett obligatoriskt återinreseförbud på fem år). Enligt Weber utgör betänkandet ett konsensusförslag, med förhoppningar om att rådet ska gå på samma linje.

Än så länge har LIBE-utskottet inte lyckats få hela parlamentet bakom sitt förslag. En omröstning angående direktivförslaget väntas ske i maj, och såväl den socialdemokratiska som den gröna gruppen har uttryckt att de ämnar rösta emot förslaget om inte tidsgränsen för förvarstagning ändras.

Även bland medlemsstaterna går åsikterna isär. Medan bl. a. Tyskland, Österrike och Tjeckien vill ha så få restriktioner som möjligt, har de nordiska länderna och Beneluxländerna framfört vikten av att säkra rättigheter för den som återsänds.

… och fortsatt kritik från yttre aktörer

Organisationer som Amnesty och ECRE har uttryckt sin besvikelse över LIBE-utskottets förslag till betänkande, och oroar sig framförallt över den föreslagna bestämmelsen om förvarstagning. Flera andra aktörer har likaså ställt sig kritiska till direktivet.

I januari i år uttryckte Caritas och tre andra kristna organisationer sin oro över direktivet i ett brev till rådet och parlamentet. Organisationerna är kritiska mot både den "generösa" tidsgränsen för förvar och mot bestämmelsen om att ett återreseförbud på fem år skulle kunna utfärdas för personer som återsänts från EU – ett förslag som enligt organisationerna riskerar att hindra personer i behov av skydd från att ta sig in i unionen.
 
Under devisen ”No to the outrageous directive!” har ytterligare en sammanslutning av människorätts- och flyktingorganisationer startat en kampanj och namninsamling med syfte att få europaparlamentarikerna att rösta emot direktivförslaget. Organisationerna menar att syftet med direktivet snarare är att effektivisera verkställigheten av utvisningar än att värna om personer som återsänds. Direktivet strider således mot ”de grundläggande värden och friheter som det europeiska projektet grundar sig på och har sitt mervärde i”. Att unionens gemensamma återvändandepolitik är ett led i unionens kamp mot s.k. illegal invandring är ingenting som kommissionen sticker under stol med: en effektiv återvändandepolitik ses uttryckligen som ett komplement till de skärpta gränskontrollerna, och som ett avskräckande medel för att undvika att irreguljära personer ska befinna sig i unionen (se t.ex. kommissionens ”Annex to General Programme Solidarity and Management of Migration Flows”).

Återvändandefonden riskerar försenas

Som ett resultat av problemen med att enas kring återvändandedirektivets innehåll, äventyras nu även verksamheten i Europeiska återvändandefonden. Fonden är en integrerad del av unionens återvändandepolitik och har som övergripande mål att omsätta denna i praktiken. Enligt en artikel i EuropeanVoice, har Europaparlamentet nu hotat med att frysa inne fondens medel för att skynda på en konsensus om återvändandedirektivet mellan medlemsstaterna.

Migrationsverket, som förvaltar den svenska delen av fonden, har planerat att göra en första utlysning redan i slutet av februari, men när verket får tillgång till Sveriges andel av fonden är således fortfarande oklart.  

Lisa Tönnes, lisa.tonnes@temaasyl.se