I årets budgetproposition aviserar regeringen ånyo att mottagandet av asylsökande skall utredas, något som man också tidigare meddelat och som även den förra socialdemokratiska regeringen föreslog.  I höst kommer utredningen att tillsättas och regeringen lyfter särskilt fram att möjligheterna till praktik och arbete – ”aktivitet och egenförsörjning” - för asylsökande skall förbättras.

I budgetpropositionen framgår att fortfarande endast cirka 40 procent av de asylsökande deltog i s k organiserad sysselsättning , av dessa hade enbart 301 personer ett reguljärt arbete i slutet av 2006.

Efter ett successivt införande under ett par års tid av ett nytt asylsystem, behandlas alla inkomna asylärenden i Storbritannien sedan mars 2007 enligt den nya modellen, New Asylum Model (NAM). Alla asylärenden delas inledningsvis in i olika kategorier: Dublinfall, minderåriga och ensamkommande asylsökande, uppenbart ogrundade ansökningar, fall som av andra orsaker anses kunna avgöras i en snabbprocess (t.ex. personer vars tillfälliga uppehållstillstånd gått ut) och ”övriga”. Baserat på vilken kategori en persons asylansökan bedöms tillhöra (utgående från en inledande intervju) avgörs sedan hur själva processen kommer att se ut och förutsättningar för erhållande av olika typer av stöd.

Regeringens budgetproposition för 2008 innehåller inga stora nyheter. Den integrationspolitik som beslutades 1997 ligger fast.  Integrationspolitiken är sektorsövergripande och genomförs, förutom första tiden i Sverige, inom den generella politikens ram i samtliga sektorsområden. Först i samband med vårbudgeten 2008 kan större principiella förändringar komma att ske. Allt enligt budgetpropositionen som presenterades på torsdagen.

Walter Nonneman, professor i ekonomi vid universitetet i Antwerpen, har skrivit en rapport om invandring och arbetsmarknad i Europa på uppdrag av The Transatlantic Task Force on Immigration and Integration (TTFII). (Walter Nonneman, European Immigration and the Labour Market, The Transatlantic Task Force on Immigration and Integration) TTFII är en arbetsgrupp av prominenta personer från Europa och USA med uppdrag att främja invandrares integration och samhällenas sociala sammanhållning på båda sidorna av Atlanten. I arbetsgruppen ingår bland annat Rita Süssmuth, före detta talman i det tyska parlamentet och Trevor Phillips, chef för Commission för Equality and Human Rights i Storbritannien.

De regionala partnerskapen inom Europeiska socialfonden (ESF) i Sverige arbetar som bäst med att ta fram de regionala planerna för fondens verksamhet. I planerna skall regionala målsättningar, prioriteringar och tyngdpunkter redovisas. Integrationsfrågorna har en central plats i det nationella programmet för fonden med tydlig politisk koppling till regeringens appell: bryt utanförskapet. 

NTG-asyl & integration har tillskrivit de regionala partnerskapen och uppmanat dem att – i enlighet med EU-kommissionens riktlinjer – i de regionala planerna ge särskild prioritet åt insatser för asylsökande, kopplade till introduktionen av flyktingar och nyanlända.

Somaliernas integrering på arbetsmarknaden i USA:s nordligaste delstat Minnesota beskrivs som en riktig framgångssaga. Vice ordförande i Minneapolis stadsfullmäktige Robert Lilligren, säger att "somalierna är fantastiska på att organisera sig". Den somaliska framgången i Minneapolis, Minnesota har uppmärksammats av ekonomihistorikern Benny Carlsson som skrivit boken Somalier i Minneapolis – en dynamisk affär (förlaget Zufi, 2006). En delegation från staden har nu besökt Sverige för att dela med sig av sina erfarenheter. Turnén har fört gruppen från Malmö till Stockholm – via Roskilde, Jönköping och Göteborg.

Rapporten ”Jobs for immigrants” presenterar erfarenheterna av arbetsmarknadsintegration i fyra länder: Australien, Danmark, Sverige och Tyskland. Länderna står inför liknande utmaningar: att ta tillvara invandrares kompetens och att barn till invandrare klarar sig bra inom utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden.

OECD framhåller att integrationen på arbetsmarknaden i de fyra länderna till stor del präglas av ländernas migrationshistoria. Humanitära invandrare och deras anhöriga etablerar sig mer långsamt på arbetsmarknaden i alla länder. Arbetsmarknadsintegrationen för utrikes födda kan alltså till stor del förklaras av vem som invandrat till de olika länderna.