Ett sammanhållet system? Storbritanniens nya asylmodell får kritik

Efter ett successivt införande under ett par års tid av ett nytt asylsystem, behandlas alla inkomna asylärenden i Storbritannien sedan mars 2007 enligt den nya modellen, New Asylum Model (NAM). Alla asylärenden delas inledningsvis in i olika kategorier: Dublinfall, minderåriga och ensamkommande asylsökande, uppenbart ogrundade ansökningar, fall som av andra orsaker anses kunna avgöras i en snabbprocess (t.ex. personer vars tillfälliga uppehållstillstånd gått ut) och ”övriga”. Baserat på vilken kategori en persons asylansökan bedöms tillhöra (utgående från en inledande intervju) avgörs sedan hur själva processen kommer att se ut och förutsättningar för erhållande av olika typer av stöd.

Varje asylsökande får en personlig handläggare och kontaktperson, en s.k. Case Owner, som har hand om hela processen från början till slut. Denna handläggare ska bl.a. utföra asylintervjun, fatta beslut angående asylansökan, administrera eventuell överklagan, fatta beslut om mottagandevillkor, arrangera återsändandet eller, i fall där den sökande beviljas uppehållstillstånd, organisera ett integrationsprogram.

En snabb och avskräckande process?

Den brittiska frivilligorganisationen British Refugee Council har nyligen utkommit med en rapport om systemet där flera brister påpekas. Regeringens motiv till den nya processen var tydlig: man ville ha en snabbare process med högre kvalitet och ett tydligare utfall, framförallt en effektiviserad verkställighet av utvisnings- och avvisningsbeslut. Fokus har framförallt legat på att göra processen snabb, målet är att de flesta asylansökningar ska avgöras inom 30 dagar. "Tighter case management, shortened processes and faster removals will also send out a clear signal that there is no place in the UK for those who seek to abuse our hospitality," kommenterade den brittiska inrikesministern Tony McNulty den nya modellen i ett pressmeddelande när modellen lanserades.

Det är framförallt den påskyndade processen som Refugee Council vänder sig mot. I många fall fattas beslut redan efter elva dagar från dess att asylansökan kommit in, vilket innebär att man kan ifrågasätta huruvida handläggaren verkligen har tid att ordentligt undersöka asylskälen och om den asylsökande har möjlighet att framställa sin asylansökan på ett rättvist sätt. Att alla asylansökningar delas in i kategorier där vissa klassas som enklare fall, riskerar enligt Refugee Council att leda till att asylansökningar döms ut på förhand, utan att en riktig utredning görs. Organisationen uttrycker oro över bristande rättssäkerhet, medan bevis på den eftersträvade kvalitetsförbättringen i asylsystemet fortfarande saknas.

Ingen ändring i mottagandevillkoren

Det nya asylsystemet har inte inneburit några egentliga ändringar gällande asylsökandes socioekonomiska mottagandevillkor, men det faktum att samma person fattar beslut i själva asylfrågan och tar beslut gällande mottagandevillkor har skapat debatt. Mottagandevillkoren befaras nu i högre grad kunna bli beroende av samarbetsviljan hos den asylsökande i utredningen, då handläggaren kan t. ex. göra avdrag i bidraget om en asylsökande underlåter att regelbundet kontakta sin handläggare.

Vad gäller särskilt utsatta personer, så som kvinnor, funktionshindrade och personer som utsatts för tortyr, anser Refugee Council att systemet inte lever upp till EU:s mottagandedirektiv. I direktivet anges att dessa personers speciella situation särskilt ska tas i beaktande, men Refugee Council menar att detta är omöjligt under den snabba processen och att de särskilda behoven ibland inte ens hinner identifieras. Positivt är dock att den asylsökande genom det nya systemet får en mer personlig kontakt med sin handläggare och till exempel i högre grad än tidigare delges beslut personligen.

I en rapport om boende för asylsökande från den brittiska riksrevisionen (National Audit Office) beskrivs den nya asylmodellen som en möjlighet att förbättra mottagandet, dock i första hand rent administrativt. Med all information om den asylsökandes status samlad hos en person kan enligt riksrevisionens rapport förflyttningar mellan de olika boendeformerna, baserade på den asylsökandes status, påskyndas. Utöver vad som framkommer i Refugee Councils ovan nämnda rapport finns det ännu inga uppgifter om hur mottagandeförhållandena i praktiken har påverkats av det nya asylsystemet.

Den brittiska regeringen har under de senaste åren fått mycket kritik för ett asylsystem som beskrivits som kaotiskt. Kritiken gäller dels de stora antal asylsökande som anländer till Storbritannien, liksom längden på asylprocessen och kvaliteten på beslutsfattandet. Antalet asylsökande som anländer till Storbritannien har dock minskat drastiskt: från drygt 103 000 ansökningar 2002 till knappt 28 000 år 2006. Det brittiska inrikesministeriet samarbetar sedan 2003 med UNHCR i ett projekt för att förbättra standarden på beslutsfattandet i första instans i The Quality Initiative Project. Inom ramen för projektet granskar UNHCR regelbundet asylsystemet i Storbritannien, men har inte kommenterat det reformerade systemet sedan det implementerades fullt ut.

NTG-asyl och integration förespråkar en organisatorisk åtskillnad mellan asylmottagande och asylprövning i Sverige, för att åstadkomma ett förbättrat, (kostnads-)effektivt, målgruppsorienterat och behovsanpassat mottagande. Läs mer om NTG-asyls resonemang i Förslag till nationell politik 2006/2007.

Lisa Tönnes, lisa.tonnes@temaasyl.se