Integrationspolitik i regeringens budgetproposition för 2008

Regeringens budgetproposition för 2008 innehåller inga stora nyheter. Den integrationspolitik som beslutades 1997 ligger fast.  Integrationspolitiken är sektorsövergripande och genomförs, förutom första tiden i Sverige, inom den generella politikens ram i samtliga sektorsområden. Först i samband med vårbudgeten 2008 kan större principiella förändringar komma att ske. Allt enligt budgetpropositionen som presenterades på torsdagen. 

Kostnaderna för integrationsområdet har ökat snabbt. 2006 var utgifterna 3,3 miljarder, år 2007 beräknas de bli 4,3 miljarder och 2008-2010 är prognosen omkring 6 miljarder per år. Utgiftsökningen beror på det ökade kommunala flyktingmottagandet. Ersättningen till kommunerna står för ungefär 95 procent av utgifterna.

Nytt mål för integrationspolitiken

De integrationspolitiska målen kompletteras från och med årets budget med ett fjärde mål om ett samhälle fritt från diskriminering. Anledningen till det nya målet är att samtliga diskrimineringsgrunder numera ingår i politikområdet integrationspolitik.

Våren 2008 kommer den nya inriktningen att konkretiseras genom en ny proposition om en gemensam lagstiftning mot diskriminering och en gemensam ombudsmannamyndighet. Regeringen aviserar också större förändringar under 2008 som kan innebära att integrationspolitikens mål och inriktning förändras. Tanken är att den nya strategin för att bryta utanförskapet då ska bli mer konkret. Innehållet i en sådan politik är, enligt propositionen, ytterligare generella åtgärder för att bryta utanförskap och att ytterligare tydliggöra arbetslinjen på ett sätt som stärker konkurrenskraften på arbetsmarknaden, bl.a. för utrikes födda. Under 2008 presenteras också utredningen om introduktion för nyanlända invandrare. Utredningen ser över hur arbetslinjen kan stärkas och hur Arbetsförmedlingen och andra myndigheter kan ha en mer framträdande roll under introduktionen. De ekonomiska incitamenten för en snabb etablering på arbetsmarknaden ska också öka.

Integrationspolitikens resultat

I propositionen redovisas en rad indikatorer som ger en bild av integrationspolitikens resultat. I stort sett alla nyckeltal och indikationer är kända sedan tidigare, bland annat genom Integrationsverkets publikationer. Mycket kortfattat så är utvecklingen positiv, men långsamt och utifrån en låg nivå. Den positiva utvecklingen är generellt svagare för grupper som redan frän början varit marginaliserade, som nyanlända, synliga minoriteter och lågutbildade. Segregationen och utanförskapet på arbetsmarknaden är fortfarande anmärkningsvärt stor, särskilt för utrikes födda kvinnor. Nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden är fortsatt långsam och andra myndigheter, som Arbetsmarknadsverket, deltar endast i liten utsträckning i den kommunala introduktionen. Resultatet pekar, enligt propositionen, på att kommunerna ensamma ansvarar för och genomför introduktionen för nyanlända.

Generell politik mot utanförskapet

Samhällets insatser för nyanlända har, enligt propositionen, inte varit tillräckliga. Några faktorer som pekas ut är bristande incitament för individ och aktörer, brister i SFI och att bidrag och inlåsningseffekter fördröjer inträdet på arbetsmarknaden. Politiken för nyanlända låter på pappret lika dan som den tidigare socialdemokratiska regeringens. Omhändertagande och passivisering i flyktingmottagande ska förändras så att de nyanlända så snart som möjligt ska lära sig svenska och komma ut på arbetsmarknaden. Introduktionsperioden ska vara så kort som möjligt och sedan ska den generella politiken ta hand om resten. Det är också viktigt, enligt propositionen, att de statliga myndigheterna tar sitt ansvar för nyanlända invandrare.

Regeringen politik syftar till att bryta utanförskapet genom den generella politiken. De pekar på att de strukturella reformer som skett ska förbättra arbetsmarknadsintegrationen: jobbavdrag, införandet av instegsjobb och nystartsjobb, jobb- och utvecklingsgaranti, jobbgaranti för ungdomar.

Övriga nyheter

Andra nyheter som aviseras i propositionen är att inriktningen på stödet till organisationer bildade på etnisk grund förändras. De nuvarande kraven på att organisationerna ska bedriva verksamhet i enlighet med de integrationspolitiska målen avskaffas. Regeringen menar att dessa organisationer inte har mer ansvar än andra organisationer för integrationspolitiken. Istället ska egna initiativ uppmuntras. Samtidigt minskar anslagen till integrationsinsatserna.

Regeringen avvecklar storstadspolitiken och ersätter den med en urban utvecklingspolitik. Den stora skillnaden mot tidigare är att det inte skjuts till särskilda pengar till 24 utsatta områden. Istället har myndigheter fått uppdrag att delta i det lokala utvecklingsarbetet. Insatserna ska ske inom den generella politiken och breddas till utanförskapsområden i betydligt fler kommuner. Regeringen föreslår också mål för den urbana utvecklingspolitiken: Ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling samt att det ska finnas färre individer i/och statsdelar som befinner sig i utanförskap.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se