I Migrationsverkets prognos från mars 2008 räknar man med en fortsatt hög invandring av både asylsökande och anhöriga under de kommande åren fram till 2011. Fler asylsökande bedöms få avslag, jämfört med förra året, fler kommer att överklaga besluten i första instans och väntetiderna förväntas därmed att öka. Verket räknar också med ett ökat antal s k återvändandeärenden och volymerna i mottagningssystemet kommer att ligga på en fortsatt hög nivå.

I en intresseväckande men något begränsad studie av civilsamhällets roll i integrationsarbetet med personer med invandrarbakgrund i Sverige, utgiven av Socialstyrelsen, redovisar Emilia Forsell och Maria Ingmarsson en rad intressanta fakta om en mindre känd och ofta förbisedd verksamhet. Studien bygger på ett antal intervjuer med nyckelpersoner i tolv frivilligorganisationer med olika profil på tre orter i Sverige. Fokus är på frivilligorganisationernas arbete med barn, ungdomar och äldre och därmed på vad som kan kallas sociala och familjenära välfärdstjänster. En intressant iakttagelse är att många av de intervjuade anger asylprocessen som ”ett påtagligt strukturellt hinder för integration”.

I Storbritannien pågår sedan början av 2000-talet en omfattande reformering av asyl- migrations- och integrationspolitiken. Redan på 1980-talet inleddes en politik för att få det civila samhället – frivilligorganisationerna – att överta ett större ansvar för produktionen av välfärdstjänster. Ett intressant exempel på hur denna politik nu vidareutvecklas när det gäller mottagande, introduktion och integration av asylsökande och nyanlända flyktingar/invandrare, är det system med invandrar- och flyktingorganisationer som ges i uppdrag att fullt ut ansvara för vissa viktiga samhällstjänster. En nyligen utgiven handbok för dessa organisationer – Migrant and Refugee Community Organisations, MRCO – har stort intresse också för en svensk publik, i synnerhet med tanke på regeringens pågående utredningen om asyl- och flyktingmottagandet.

Arbetskraftsinvandring och migrationshantering är fortsatt aktuella ämnen på EU:s agenda. I oktober 2007 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att inrätta ett s.k. EU-blåkort för att underlätta för tredjelandsmedborgare att tillfälligt arbeta i en medlemsstat. Förslaget är kontroversiellt, då de flesta medlemsstater är måna om att inte förlora kontrollen över sin arbetsmarknad. Samtidigt fortsätter EU:s arbete för att i än högre grad implementera ett helhetsperspektiv på migrationsfrågan, där asylfrågor, arbetskraftsinvandring, integration och gränskontroll är brickor i samma spel.

År 2008 är av EU utlyst som det europeiska året för interkulturell dialog (EYID, European Year for Intercultural Dialogue) – ett år som syftar till att skapa en bättre kommunikation och förståelse mellan medborgare och kulturer i Europa. Inom ramen för sju transnationella projekt och 27 nationella projekt i medlemsstaterna skall både den kulturella mångfalden och den gemensamma europeiska värdegrunden utvecklas, diskuteras och exponeras. I de flesta medlemsstaterna genomförs redan nu en rad olika aktiviteter inom ramen för det interkulturella året; tyvärr förefaller det svenska engagemanget i denna viktiga europeiska händelse svalt.

Året sammanfaller med lanseringen av den nya Europeiska integrationsfonden som skall ge stöd till organisationer och myndigheter som genom utvecklingsprojekt vill förbättra integrationen av invandrare i medlemsstaterna – bl a genom att förstärka den interkulturella och interreligiösa dialogen.

I en nyligen publicerad studie om vilka faktorer som stärker respektive försvagar den sociala sammanhållningen i ett antal utsatta områden Storbritannien, visar de två brittiska forskarna Hiranthi Jayaweera and Tufyal Choudhury att den omfattande satsningen på att lära ut de s k gemensamma (brittiska) värdena i viss mån skjuter över målet; 90 procent av de nyanlända invandrarna värdesätter redan i mycket hög grad demokrati, rättvisa och säkerhet i det nya landet.

En studie om situationen för muslimer i Tyskland – Muslime in Deutschland. Studie zu Integration, Integrationsbarriere, Religion und Einstellungen zu Demokratie, Rechtsstaat und politisch-religiös motivierte Gewalt – kommer i huvudsak fram till samma resultat: endast en mycket liten minoritet av de intervjuade tyska muslimska ungdomarna tar öppet avstånd från demokrati och rättstat och kan t ex tänka sig att använda religiöst motiverat våld mot icke-troende om det tjänar det egna samfundet/gruppen. Även om det finns skillnader mellan de både studierna vad gäller ansats, omfång och fokus, finns också många likheter och en jämförande diskussion av resultat och slutsatser är möjlig.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, publicerade i mars årsrapporten Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2007. I likhet med tidigare år framgår att asylsökande har ett större behov av vård än befolkningen i stort, men behovet av psykiatrisk vård bland asylsökande fortsätter att minska. En annan positiv utveckling är att fler nyanlända asylsökande rapporteras ha genomgått hälsoundersökningar. På grund av bristande rutiner och kommunikation är det trots ökningen fortfarande mindre än hälften av de asylsökande som nås och nya riktlinjer ska nu utformas.