Asylsökande i sjukvården 2007 – fler hälsoundersökningar och minskat behov av psykiatrisk vård

Sveriges kommuner och landsting, SKL, publicerade i mars årsrapporten Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2007. I likhet med tidigare år framgår att asylsökande har ett större behov av vård än befolkningen i stort, men behovet av psykiatrisk vård bland asylsökande fortsätter att minska. En annan positiv utveckling är att fler nyanlända asylsökande rapporteras ha genomgått hälsoundersökningar. På grund av bristande rutiner och kommunikation är det trots ökningen fortfarande mindre än hälften av de asylsökande som nås och nya riktlinjer ska nu utformas.

Antalet hälsoundersökningar ökar något

Så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige ska samtliga asylsökande erbjudas en hälsoundersökning/hälsosamtal, men av olika anledningar har andelen personer som i faktiskt genomgått en sådan undersökning varit låg. Förra året genomgick 45 procent av alla nyanlända asylsökande en hälsoundersökning, en ökning från 2006 då endast 30 procent av de nyanlända undersöktes. En stor del av dem som genomgick en undersökning 2007 har dock undersökts mer än en gång – ett resultat av brister i kommunikation och samordning, då landstingen inte får kännedom om att t.ex. asylsökande som flyttar från ett annat landsting redan fått en hälsoundersökning. Detta leder enligt SKL:s rapport till att ett betydande antal nyanlända asylsökande hypotetiskt inte får tillgång till hälsoundersökningar; om dessa ”onödiga” hälsoundersökningar istället getts till nyanlända skulle andelen hälsoundersökta öka med 10 procentenheter till ca 55 procent av samtliga nyanlända – förutsatt att alla asylsökande skulle nås (vilket ju inte är fallet).

Rutinerna ska ses över

SKL ställer sig kritisk till att inte fler personer hälsoundersöks – bl.a. ur smittskyddssynpunkt – och lyfter fram flera orsaker till detta. Dels finns problem med att nå de asylsökande med kallaser, dels problem med att få utrymmen för hälsoundersökningar vid små vårdcentraler på de mindre orter där Migrationsverkets förläggningar finns. Även informationsrutiner till såväl landsting som de asylsökande bör enligt rapporten förbättras. Socialstyrelsen har nu getts i uppdrag att utforma nya riktlinjer för hälsoundersökningarna, och SKL förespråkar att man i samband med detta även diskutera frågan om uppföljningen av undersökningarna och hur resultaten bör sammanställas på bästa sätt.

Kraftig minskning av behovet av psykiatrisk vård – men fortsatt högt jämfört med övrig befolkning

Antalet läkarbesök i primärvården och i öppen specialistvård var för asylsökande något lägre än för den övriga befolkningen. Däremot var behovet av psykiatrisk vård betydligt större och asylsökande vårdas fortfarande i genomsnitt fler dagar i sluten vård än den övriga befolkningen. Jämfört med 2005 har antalet slutenvårdsdagar dock minskat med närmare 50 procent.

Ökade insatser ger resultat?

I SKL:s rapport framgår att antalet slutenvårdsdagar även inom barn- och ungdomspsykiatrin är väsentligt högre bland asylsökande än bland bosatta barn. Likväl har antalet vårddagar i sluten psykiatrisk vård minskat kraftigt även för barn. Under 2005 infördes möjligheter för föräldrabehandling inom barnpsykiatrin, vilket enligt rapport har medfört att insatta barnpsykiatriska insatser på ett bättre sätt har uppnått sitt syfte. Även om SKL inte med säkerhet vågar fastslå sambandet mellan föräldrabehandlingen och minskningen av slutenvårdsdagar anger man att ”det inte är uteslutet” att ett sådant finns.

Inga uppgifter om vård till gömda

Även s.k. ”gömda” barn har i Sverige rätt till vård på samma villkor som övriga barn bosatta i landet. SKL har även försökt kartlägga uppgifter om hur många av dessa som fått vård, men då det enligt rapporten finns uppenbara svårigheter för landstingen att redovisa både antalet behandlade barn och därmed också kostnaderna för detta, kan inga uppgifter redovisas.

Minskade kostnader

Trots begränsningarna i den sjukvård som erbjuds åt asylsökande, är de genomsnittliga hälso- och sjukvårdskostnaderna för de asylsökandes vårdkonsumtion betydligt högre än motsvarande kostnader för den övriga befolkningen. 2007 var den genomsnittliga kostnaden för sjukvård för asylsökande 17 869 kr, medan motsvarande kostnad för den övriga befolkningen 2006 var betydligt lägre: 15 338 kr.

Den statliga ersättningen till landstingen för vård av asylsökande har under flera år varit otillräcklig, och landstingens samlade underskott inom asylsjukvården uppgår för perioden 1997-2007 till ca. 800 miljoner kr. Nu pekar siffrorna dock på att landstingens kostnader börjar motsvara den statliga ersättningen, och under 2007 täckte ersättningen landstingens sammanlagda kostnader. Endast i enskilda landsting redovisas fortfarande underskott.

Tecken på förbättringar… 

Bidragande orsaker till det - som det förefaller - minskade vårdbehovet och de minskade kostnaderna är enligt SKL den nya process- och instansordningen, förkortade väntetider och det faktum att det inte längre är möjligt att återkomma med en ny asylansökan flera gånger, på samma sätt som det tidigare systemet tillät. Den stundtals livliga offentliga debatten om asylsökandes hälsa och deras rätt till hälso- och sjukvård kan ha bidragit till ökningen av andelen asylsökande som genomgår hälsosamtal.

Projekterfarenheterna från Tema asyl inom Equal tyder på betydande vinster med förebyggande hälso- och sjukvård för asylsökande. Inte minst de s k Internationella hälsokommunikatörernas (IHK) verksamhet har visat sig framgångsrik. Inom ramen för Europeiska flyktingfonden har en utvärdering av Hälsokommunikatörernas arbete nu också påbörjats. Avsikten är att bland irakiska asylsökande och nyanlända flyktingar i kommuner med och utan tillgång till internationella hälsokommunikatörer genomföra:

- en prospektiv longitudinell kohortstudie av effekterna av IHK:s arbete avseende folkhälsa och vårdutnyttjande,
- en hälsoekonomisk utvärdering (en kostnads/nyttoanalys) av effekten av IHK: s arbete på hälsorelaterad livskvalitet
- en kvalitativ studie av målgruppens erfarenheter av hälso- och sjukvården och IHK.

De specifika områdena för utvärderingsstudien är kostvanor, fysisk aktivitet och BMI; psykisk hälsa och självskattad hälsa; hälsorelaterad livskvalitet; vårdutnyttjande; otillfredsställda vårdbehov och egenvård hos målgruppen och deras barn; erfarenheter av hälso- och sjukvården avseende information, tillgänglighet och behandling.

…och en ny lag

Den första juli träder en ny lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i kraft. Även om lagen inte innebär någon ändring i sak, utan endast syftar till att i lag reglera det som tidigare varit överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (tidigare Landstingsförbundet), kan man hoppas att den tydligare regleringen för med sig bättre rutiner och samordning som är till de asylsökandes fördel.

Frågan om utökad sjukvård för vuxna asylsökande och för irreguljära återstår dock och är föremål för vidare överväganden inom regeringskansliet. Nyligen protesterade läkarstudenter runt om i landet mot att asylsökande och irreguljära migranter inte ges full vård på samma villkor som övriga invånare – ett förbud som de anser strider mot de yrkesetiska principerna. Frågan aktualiseras även med tanke på en nyligen avkunnad dom i England, där domstolen (High Court i London) fastslog att asylsökande som fått avslag bör ges fortsatt rätt till fri sjukvård, i enlighet med de mänskliga rättigheterna.

Lisa Tönnes, lisa.tonnes@temaasyl.se