Inom ramen för det transnationella samarbetet i Europeiska socialfonden har ett antal s k Transnationella lärandenätverk etablerats. Två av dessa är av stort intresse för det samarbete som skall finnas mellan de nationella/regionala temagrupperna i Sverige i socialfonden och lärandenätverken på EU-nivå: Increasing the Participation of Migrants and Ethnic Minorities in Employment och Social and Vocational Integration of Asylum Seekers and Victims of Trafficking.

Vid de två lärandenätverkens konstituerande sammanträden i Berlin i januari 2009 framkom att det redan i inledningsskedet finns en rad beröringspunkter, gemensamma prioriteringar och utvecklingsområden mellan de medverkande medlemsstaterna/regionerna i lärandenätverken och de svenska temagrupperna. Liknande kopplingar finns också med prioriteringar och aktiviteter i framtida projekt inom Europeiska integrationsfonden – nu aktuell genom den första utlysningen av projektmedel. Bland de nya nätverken på EU-nivå och temagrupperna på regional/nationell nivå i Sverige finns flera inslag som också är av stort intresse för alla som arbetar med integrations- och arbetsmarknadsfrågor med målgrupp asylsökande och flyktingar/invandrare.

Moderaterna tillsatte 2007 en arbetsgrupp i syfte att granska och utveckla centrala delar av migrations- och integrationspolitiken, bl a asylmottagandet och introduktionen av nyanlända flyktingar och invandrare. Arbetsgruppen har nu presenterat sin slutrapport, Fler vägar in – nycklar till Sverige och det svenska samhället, som väckt en livlig debatt, främst därför att flera av förslagen uppfattas som en skärpning av politiken med ytterligare krav på anpassning från invandrarnas sida och sanktioner mot dem som inte följer värdlandets regler och normer. Här finns också en rad förslag som skall stödja egenansvar och entreprenörskap. Rapporten inleds med ett citat från Vilhelms Mobergs Utvandrarna: ”Det var de djärvaste som bröt upp först…” Citatet kontrasteras retoriskt mot en av de tidiga invandrarutredningarnas (1974) hänvisning till ”bidrag från det allmänna” – för dem som inte har ett arbete.

Den nyligen presenterade utredningen om asylmottagande föreslår visserligen inget systemskifte, men berör många viktiga frågor från i flera fall nya perspektiv. En fullständig organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och mottagande föreslås förvisso inte heller, men ett ökat operativt ansvar för bl a kommuner och frivilligorganisationer aviseras. Mycket kraft ägnas i utredningen åt att argumentera för olika ekonomiska incitament i syfte att styra asylsökandes boende; fördjupade resonemang om de faktiska effekterna av detta slag av ekonomiska styrmedel saknas dock.

I övrigt ges en oförändrat dyster bild av de asylsökandes situation vad gäller arbete, s k organiserad sysselsättning och praktik. Arbetslinjen skall, enligt utredaren Sören Häggroth,  gälla också asylsökande och man öppnar för möjligheten att i princip kunna arbeta redan från första dagen. Ett sådant förslag, tillsammans med utsikten att, som det heter, byta spår för asylsökande som fått avslag på asylansökan, kan sannolikt få betydligt större effekter vad gäller arbete, självförsörjning och framtida integration än de övriga förslagen av mera konventionell karaktär.

Den av svenska regeringen beställda studien om förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism och radikalisering har väckt livlig debatt. Studien, som genomfördes av bl a Försvarshögskolan, är enligt regeringen ett första led i arbetet med att analysera utvecklingen av antidemokratiska krafter i samhället och inhämta kunskaper om åtgärder för att motverka hot mot demokratin.

Tema Asyl & integration har tidigare rapporterat om en liknande studie från Tyskland, Muslime in Deutschland. Studie zu Integration, Integrationsbarriere, Religion und Einstellungen zu Demokratie, Rechtsstaat und politisch-religiös motivierte Gewalt.

I bägge fallen handlar det om angelägna samhällspolitiska frågor och det kan därför vara av intresse att jämföra de två studierna, både vad gäller upplägg och resultat. Den svenska studien har kritiserats för bristande vetenskaplig kvalitet. Jämfört med den tyska studien förefaller den kritiken befogad. De tyska forskarna är också mycket försiktiga med att dra slutsatser från sitt omfattande material – i motsats till de svenska, som trots studiens begränsningar avslutas med en längre åtgärdskatalog.

För första gången agerar Tjeckien ordförandeland för EU och under detta första halvår av 2009 påbörjas arbetet med att ta fram en ny grund för det europeiska asylsystemet. Under det svenska ordförandeskapet, den andra halvan av 2009, skall sedan ett nytt flerårigt program för asyl- och migrationspolitiken antas.

Medan nya förslag förbereds, uppmärksammas emellertid återigen hur medlemsstater ännu inte följer de direktiv som redan antagits inom området. Oacceptabelt, anser EU-parlamentet och flyktingorganisationer och efterlyser  strängare krav på uppföljning och sanktioner.

Social innovation var temat för den slutkonferens för gemenskapsinitiativet Equal som ägde rum i Lissabon i december 2008. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso påminde i sitt tal konferensdeltagarna om att år 2009 skulle bli det europeiska året för kreativitet och innovation. Social innovation spelar en avgörande roll för en europeiska sociala modellens utveckling och överlevnad, enligt Barroso, som också påpekade att Equal-programmet gett väsentliga bidrag till socialt entreprenörskap och sociala innovationer..

Det nu utlysta Europeiska året för kreativitet och innovation har ett brett upplägg och innefattar allt från utbildning, forskning, teknik och entreprenörskap inom företagande till kultur och konst. Behovet av sociala innovationer kan dock sägas vara särskilt stort i en tid av ekonomisk nedgång och kris; att slå vakt om de utsatta gruppernas rättigheter och bidra till rimliga levnadsvillkor för alla är en förutsättning för en bibehållen social sammanhållning.

                   ***