Från oviss väntan till aktiv väntan? Ekonomiska incitament skall styra asylsökande

2009-02-26

Den nyligen presenterade asylmottagandeutredningen föreslår visserligen inget systemskifte men berör många viktiga frågor från i flera fall nya perspektiv.
En fullständig organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och mottagande föreslås förvisso inte heller, men ett ökat operativt ansvar för bl a kommuner och frivilligorganisationer aviseras. Mycket kraft ägnas i utredningen åt att argumentera för olika ekonomiska incitament i syfte att styra asylsökandes boende; fördjupade resonemang om de faktiska effekterna av detta slag av ekonomiska styrmedel saknas dock.

I övrigt ges en oförändrat dyster bild av de asylsökandes situation vad gäller arbete, s k organiserad sysselsättning och praktik. Arbetslinjen skall därför gälla också asylsökande och man öppnar för möjligheten att i princip kunna arbeta redan från första dagen. Ett sådant förslag, tillsammans med utsikten att, som det heter, byta spår för asylsökande som fått avslag på asylansökan, kan sannolikt få betydligt större effekter vad gäller arbete, självförsörjning och framtida integration än de övriga förslagen till mera konventionella åtgärder. 

Dyster bild…

Utredningens beskrivning av situationen för asylsökande vad gäller sysselsättning, arbete, praktik eller svenskundervisning är nedslående. Den redan tidigare mycket låga andelen asylsökande i de olika aktiviteterna som ordnas av Migrationsverket, eller som är i reguljärt arbete, har successivt minskat. Ett kvarstående problem är också den anmärkningsvärt bristfälliga statistik som finns på området. Inte mycket förefaller ha skett sedan bl a Riksrevisionsverket och Statskontoret granskade Migrationsverkets verksamhet.

Ej heller minskar de faktiska väntetiderna/handläggningstiderna för asylärenden. Trots omfattande insatser och kampanjer från den nya ledningens sida på Migrationsverket har väntetiderna, både vad gäller beslut i första och andra instans, snarast ökat de senaste åren (från 375 dagar 2006 till 471 dagar 2008).

…och kunskapsluckor

Utredaren Sören Häggroth har behandlat ett flertal viktiga frågor och också försökt anlägga ett helhetsperspektiv på asylprocessen. Till de områden som inte berörs hör dock t ex möjligheten för asylsökande att delta i yrkesutbildning, tillgången på hälso- och sjukvård, övergången till den kommunala introduktionen när den asylsökande erhållit uppehållstillstånd eller de informella systemen för försörjning och mottagande (och hur dessa påverkar/konkurrerar med de formella). Positivt är att utredaren i flera fall inhämtat information från asylsökande eller deras organisationer; däremot finns i utredningen ingen forsknings- eller mera systematisk kunskapsöversikt.

Visserligen finns referenser till några av de få forskningsstudier som finns på området (bl a under rubriken asylsökandes vardag), men här görs ingen genomgång av kunskapsläge/brister eller ges förslag på forskning som skulle öka kunskapen om den verklighet och de socio-ekonomiska villkor som de asylsökande lever under. Till helhetsperspektivet hör rätteligen också frågan om människosmuggling och den skuldsättning som den illegala inresan till EU/Sverige innebär, något som inte berörs i utredningen. 


Ekonomiska incitament och de asylsökandes verklighet

I linje med regeringens strategi på andra politikområden, som också kommer till utryck i utredningen om nyanländas arbetsmarknadsetablering, har utredaren en stark tilltro till ekonomiska incitament som styrmedel. I flera fall är förslagen positiva (”morötter”): höjd dagersättning, bonus vid deltagande i den kommunalt anordnade sysselsättningen (utan behovsprövning, lika för båda makarna), i andra negativa (”piskor”): risk för minskad eller ingen ersättning vid val av eget boende eller avböjt s k ankomstboende.

Kunskaperna om detta slag av ekonomiska incitament är dock ringa. En erfarenhet som visar att ekonomiska styrmedel kan ha små eller snarast oväntade effekter, är de nedskärningar av bostadsbidraget vid eget boende för asylsökande som tidigare genomförts. Syftet var att få fler asylsökande att välja s k anläggningsboende, något som var ekonomiskt mer fördelaktigt. Trots minskningar av bidraget, och senare ett helt borttagande, ökade andelen i eget boende.  

Sammanfattningsvis en intresseväckande rapport som trots ambitionen att anlägga ett helhetsperspektiv knappast lyckas täcka in den komplexa verklighet som det kan innebära att leva som asylsökande. Positivt är försöken att renodla roller, överföringen av det operativa ansvaret för mottagandet till annan huvudman (kommuner och i viss mån frivilligorganisationer), målgruppsmedverkan i arbetet med utredningen och öppenheten för intryck och erfarenheter från EU-program/projekt, andra medlemsstater och system.

Tema Asyl & integration avser att återkomma med en längre redovisning av utredningen, som i många stycken fört in och påverkats av förslag från verksamheten i NTG-asyl & integration.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se