Tydligare styrning av Migrationsverket - ny rapport från Statskontoret

Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett Migrationsverkets organisation, rutiner och former för beslutsfattande och ansvarsfördelning. Statskontoret ger en delvis ganska dyster bild av verksamheten: "Verksamheten har under en lång följd av år haft...samma problem - långa handläggningstider, bristande enhetlighet i bedömningen, svårigheter att få förtroende hos allmänheten... Verksamheten har omorganiserats flera gånger, ledningar har bytts, utredningar gjorts och åtgärder har vidtagits för att förbättra den interna verksamheten..."

Nedslående är också Statskontorets beskrivning av den organiserade verksamheten: "Problemen med att många inte deltar i OV och att den OV som bedrivs har låg ambitionsnivå har funnits i mer än tio år. Flera utredningar har pekat på samma problem... /verksamheten/...har uppenbara brister jämfört med det syfte som regeringen angett för verksamheten.".

Ny ansvarsstruktur och beslutsgång, tydligare roll för huvudkontor och GD, ordentlig arbetsordning, ramanslag och effektivare styrning från regeringen är några av Statskontorets förslag. System för en extern tillsyn, men också intern granskning, av mottagningsverksamheten rekommenderas.

Tydligare styrning av Migrationsverket - ny rapport från Statskontoret

Förslaget om extern tillsyn av mottagningsverksamheten innebär att t ex den organiserade verksamheten och den hälso- och sjukvård som asylsökande erhåller, bör kunna granskas av en extern aktör/myndighet. I rapporten föreslås att Länsstyrelserna skall få denna uppgift. Likheter finns med t ex socialtjänsten och som exempel hänvisar utredarna till hanteringen av asylsökande ensamstående barn/ungdomar och åtgärder för asylsökande med psykiska besvär. Frågan om ett formellt tillsynsmandat är emellertid en fråga som bör prövas i ett annat sammanhang, konstaterar man avslutningsvis.

Frågan om (extern) tillsyn av mottagningsverksamheten är naturligtvis av stort intresse från NTG-asyls sida. En effektiv uppföljning och kontroll av verksamheten med mottagande av asylsökande i förhållande till nationell lagstiftning, regelverk och mål - men också i förhållande till aktuella europeiska direktiv! - är helt i linje med NTG-asyls intentioner.

I utredningen konstateras också att organisationen är sluten gentemot omvärlden och att "...transparens inte varit ett utmärkande drag för verksamheten." Extern tillsyn och granskning bör medföra större öppenhet och i förlängningen också ge de asylsökande större möjligheter att hävda sina rättigheter.

Förutom att betona nödvändigheten av en förbättrad ledningsstruktur, innefattande tydligare styrning, kontroll och uppföljning, påpekar utredaren att i begreppet ledning också ingår "...kulturskapande åtgärder, att skapa öppenhet och samarbetsklimat, bygga upp förtroende i omvärlden...och bygga upp en bra dialog med politiska instanser och externa parter...". Här tangerar utredaren de frågor som bland annat behandlats i Eva Norströms avhandling Att vänta på asyl: Hur påverkar handläggarens arbetsmiljö och den s k misstroendekultur som tycks råda myndighetens möjligheter att fungera som både objektiv prövningsinstans och omhändertagande, humanitär och stödjande organisation för människor i kris och oviss väntan?

Utredaren efterlyser vidare en förstärkning av omvärldsbevakning, analyser och kunskapsuppbyggnad inom myndigheten, dock utan närmare precisering. Kunskapsuppbyggnad, forskning och utveckling på asylområdet generellt har av NTG-asyl framhållits som synnerligen viktiga frågor.

Avslutningsvis betonar Statskontoret att man inte kunnat bedöma hur den nya ledningen har förändrat den bild av verksamheten som tecknas i rapporten. Flera av de åtgärder som hittills vidtagits går emellertid i den riktning som Statskontoret förespråkar. Ett brett förändringsarbete har just påbörjats inom Migrationsverket, men det är för tidigt att värdera detta, enligt rapporten.