Challenge - The changing landscape of European liberty and security

Månadens projekt maj 2006


Integration är i dagens Europa inte längre en process mot medborgarskap, social inkludering och lika behandling utan i allt större omfattning också kopplat till invandring, och till kontroll av invandring. Restriktiv integrationspolitik har i en rad europeiska länder blivit ett medel för att kontrollera invandring. Det menar några forskare som inom ramen för det EU-finansierade projektet Challenge undersökt relationen mellan invandring, medborgarskap och integration i rapporten The Nexus between immigration, integration and citizenship in the EU. Författarna slår fast att samspelet mellan dessa begrepp fått en allt större betydelse i Europa och på EU-nivå.

Projektet Challenge, finansierat av EU:s sjätte ramprogram, syftar till att beskriva och analysera förhållandet mellan säkerhet och frihet utifrån en granskning av bland annat begrepp som mänskliga rättigheter, kontroll, invandring, integration och social sammanhållning. I projektet ingår 23 forskningsorganisationer från en rad länder inom och utanför EU ( bl a Belgien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Polen och Norge).  Inom ramen för sammanlagt 14 arbetsområden produceras ett stort antal intressanta analyser, rapporter, artiklar och seminarier, allt också presenterat på en – tyvärr något svårmanövrerad – hemsida.

Om samspelet mellan invandring, integration och medborgarskap

Exemplet Nederländerna

Ett tydligt exempel på att integration och invandring blivit starkt sammankopplade kan ses i Nederländerna. I Nederländerna krävs sedan i mars 2005 att personer som vill återförenas med släktingar i Nederländerna genomgår ett integrationstest innan avresan för att erhålla ett visum. Under behandling är ytterligare ett förslag om integrationstest, men denna gång skulle det gälla en halv miljon människor som redan befinner sig i landet, dvs naturaliserade medborgare och tredjelandsmedborgare. De som inte klarar provet skulle kunna dömas till böter och för tredjelandsmedborgare skulle vägen mot medborgarskap försvåras. I två av rapportens bidrag granskas kritiskt hur dessa kontroversiella integrationspolitiska åtgärder överensstämmer med europeiska åtaganden kring icke-diskriminering och lika behandling.

Gerard-René de Groot visar i sitt bidrag att allt fler europeiska länder villkorar medborgarskap med integrationstest där exempelvis en viss kunskap om landet och språkkunskaper krävs. Som exempel nämner De Groot den i Storbritannien antagna lagen ”the Nationality, Immigration and Asylum Act of 2002”, som kräver att personer klarar ett test om ”livet i Storbritannien” för att kunna bli medborgare.

EU och samspelet mellan begreppen
Då länken mellan politik för integration och invandring suddas ut uppstår på EU- nivå vad Sergio Carrera vid The Centre for European Policy Studies (CEPS) liknar vid en kamp mellan det ”mjuka” icke-bindande ramverk som växer fram på integrationsområdet och de ”hårda” och bindande lagar som antagits på invandringsområdet. Politiken inom de båda områdena är inte sällan motsägelsefull, vilket Sandra Pratt vid EU-kommissionen betonar i sitt bidrag om utvecklingen av integrationspolitik på EU-nivå. Hon nämner att riktlinjerna som utgör de gemensamma grundprinciperna för integration inte återfinns i de restriktiva direktiv som antagits inom invandringsområdet. Det handlar bland annat om de direktiv som genom att reglera familjeåterförening och tredjelandsmedborgares rättsliga ställning, i allra högsta grad påverkar möjligheterna till integration.

Professor Elspeth Guild slår i sitt bidrag fast att fokus måste riktas på implementeringen och utvecklingen av  dessa direktiv som reglerar anti-diskriminering, familjeåterförening och tredjelandsmedborgares rättsliga ställning. Dessa bindande rättsinstrument har en potentiell kraft att främja invandrares integration, långt större än vad gemensamma grundprinciper eller ramverk om integration kan göra.