Kollektivism möter individualism - Kom In
Kom In, Kollektivism möter Individualism, är ett projekt i Uppsala, som har som syfte att öka kunskap och förståelse för olika värdegrunders betydelse för integrationsfrågor. Det är ett projekt inom Introduktionsenheten i Uppsala Kommun och är delfinansierat av Flyktingfonden som förvaltas av Migrationsverket.
Kom In startade i mars 2006 och är planerat att pågå till slutet av 2008. Projektet kommer i olika steg att arbeta för att öka kunskap och utveckla metoder i arbetet med människor med olika värdegrunder.
Genomförande
- Genomförande av en värdegrundsundersökning i fyra olika målgrupper.
- Metodutveckling i arbetet med att möta människor som har olika värdegrund i förhållande till familj och samhälle.
- Metodutveckling kommer mynna ut i skrivandet av bland annat en metodhandbok.
- Kompetensutveckling för kommunanställda i värdegrundsfrågor.
Förebygga värdemotsättningar
Att förebygga värderingsmotsättningar genom ökad kunskap om social integration är målsättningen för projektet Kom In, finansierat av Europeiska flyktingfonden och Uppsala kommun. Projektet har tagit ett oförväget grepp om ett antal svåra men viktiga frågor: Hur ser de olika värdegrunderna – värdegrundskartorna – ut som invandrare respektive etniska svenskar lever efter? Vad händer i mötet mellan människor från skilda kulturer och med olika värdegrunder? Hur kan en ömsesidig anpassning och tolerans åstadkommas? Hur kan de olika professionerna i mottagande och introduktion av flyktingar och invandrare öka sina kunskaper och sin kompetens i dessa frågor?
Projektet har involverat en rad personalgrupper från olika förvaltningar och organisationer i kommunen, både för att förankra projektidé och målsättning och för att använda deras specifika kompetenser i kartläggningar, intervjuer, arbetet med problemidentifiering/formulering och analyser.
Kartläggning av värderingar
Genom fokusgrupper kartläggs olika värderingsmönster utifrån kategorierna traditionalism, modernism och post-modernism. I undersökningen finns tre frågeteman – familjen (vad är en familj, individens roll, jämställdhet m m), makt/Gud/kyrka (demokrati, politik i förhållande till religion, jämlikhet) och känsla för det allmänna (uppfattningar om offentlig sektor och det offentliga rummet, skattemedel).
Fokusgrupperna består av fyra till åtta personer och gruppdeltagarna får se ett stimulimaterial och sedan resonera med varandra inom gruppen utifrån hur de tänker inom temat. Vid behov ställs följdfrågor till deltagarna.
De grupper som valdes ut var kristna från Livets Ord, Pingstkyrkan och Missionskyrkan, män från Moskén, tjänstemän från kommunen, grupper med flickor respektive pojkar från gymnasieskolans medieprogram samt grupper med män respektive kvinnor från sfi (hög- respektive lågutbildade).
Resultatet från fokusgruppsamtalen redovisas efter hand i rapporter med utförliga citat. En teoretisk utgångspunkt för projektets kartläggning och kategorisering av värderingar är den s k kulturkartan, som presenterats av Ingelhart och Welzel i Modernization, Cultural Change and Democracy (2005). Kartan användes också i den av Integrationsverket publicerade studien Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur.
Assimilation eller kulturrelativism?
Liknande kultur/värdegrundskartor skall inom ramen för projektet utvecklas och användas, bland annat för deltagarnas reflektion och medvetandegörande samt för att ställa de professionellas egna värderingar i relation till klienternas/patienternas värdegrund. De framtagna metoderna och koncepten länkas sedan in i ordinarie personalutbildning/kompetensutveckling.
En något mer kontroversiell användning antyds också i projektbeskrivningen: ”Värdegrundskartorna skall kunna användas inom introduktionsarbetet, i arbetet med grupper som har andra värderingar än de som är dominerande i samhället och i arbetet med asylsökande. Det senare för att den asylsökande ska kunna ta medveten ställning i ett land med de värderingar som gäller”.
Sammantaget ett ytterst intressant projekt som nu har att hantera en rad komplexa och i många fall kontroversiella frågor. Synen på vem som skall anpassa sig till vem – majoritet eller minoritet – har växlat över tid. Den förra regeringens utredning om Makt, integration och strukturell diskriminering förespråkade ett delvis nytt och annorlunda synsätt; de i många andra medlemsstater förda livliga diskussionerna om assimilation kontra integration, har oftast utmynnat i krav på en mera ensidig anpassning från invandrarnas sida och därmed i slutänden, införande av integrationstest. Förhoppningsvis kan projektet Kom In bidra till ett mer nyanserat förhållningssätt.