Statsvetaren Jessica Lindvert har i en intresse- väckande och elegant genomförd granskning av den svenska arbetsmarknadspolitiken visat hur Arbetsmarknadsverket gått från en pragmatisk, flexibel, verklighetsförankrad och effektiv – förvisso ideologiskt präglad! -  kaderorganisation för förmedling av jobb till en av revisioner och kameral granskning dominerad, centralstyrd byråkrati.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har nyligen presenterat resultatet av ett omfattande utrednings- och politiskt beredningsarbete om introduktionen av nyanlända och flyktingar. I rapporten Yrkesidentitet före etnicitet — Att synliggöra nyanländ kompetens redovisas en rad förslag till en förbättrad introduktion med fokus på de s k strukturella hinder som finns för invandrares etablering på arbetsmarknaden. I den omfattande förslagskatalogen förs också resone- mang om gränsdragningen mellan säråtgärder och generella åtgärder, ansvarsfördelningen mellan statliga och kommunala aktörer, underfinansieringen av det nuvarande ersättningssystemet och hur ett differentierat ersättningssystem, kopplat till den nyanländes bakgrund, skulle kunna vara en lösning.

Bilden som OECD ger av Sverige är ljus. Den makroekonomiska utvecklingen är positiv med hög tillväxt, låg arbetslöshet och stabil och låg inflation. Men OECD pekar också ut några områden med problem. Sysselsättningsgraden har inte återhämtat sig till traditionellt höga nivåer sedan krisen under tidigt 1990-tal. Arbetslösheten bland invandrare och ungdomar är hög och de förtidspensionerade och sjukskrivna många.

OECD:s rapport är en mycket intressant läsning, både genom den rättframhet med vilken man talar om problem och lösningar utifrån en närmast neoliberal utgångspunkt och för att den så nära ansluter till alliansregeringens arbetsmarknads- och integrationspolitik.

Den nationella temagruppen asyl (NTG-asyl) har, i likhet med tidigare verksamhetsår, sammanställt förslag och rekommendationer till nationell politik. Förslagen bygger på erfarenheter och goda exempel från Utvecklingspartnerskap och projekt i Sverige och andra medlemsstater, främst inom EU-programmen Equal och Europeiska flyktingfonden. Förslagen har också sin utgångspunkt i den granskning och analys av system och policies på nationell och EU-nivå som NTG-asyl genomför, bland annat med hjälp av egna forskningsstudier och analyser av annan relevant forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Vid årsskiftet 2005 – 2006 uppmärksammades i såväl media som bland politiker och allmänhet en serie händelser på Migrationsverkets mottagnings- enheter. Asylsökande blev illa bemötta, personal firade ”lyckade” avvisningar, asylsökande fick inte sina rättigheter och basala behov tillgodosedda och standarden på Migrationsverkets bostäder ifrågasattes. Händelserna, som enligt många externa bedömare var ett uttryck för en kris i organisation och ledning, medförde att Migrationsverket lät verkets egna jurister göra en utredning.

Vid mötet för EU:s migrations- och justitieministrar i Bryssel den 15-16 februari var solidaritet och ansvarsfördelning i fokus. Sveriges migrations- minister Tobias Billström uppmanade EU:s medlemsstater att agera solidariskt och ta ett större ansvar för irakiska flyktingar - medan EU-kommissionären Franco Frattini uppmanade medlemsstaterna att agera solidariskt och ta sin del av ansvaret för kontrollen av de yttre gränserna. Ansvarsfördelning är en väsentlig del av utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet som ska finnas på plats år 2010; hur formerna för ansvarsfördelning ska se ut i praktiken finns det emellertid ingen enighet kring. EU-kommissionen har nu i uppdrag att se över EU:s mekanismer för ansvarsfördelning.

Regeringen tillsatte i september 2005 en parla- mentarisk kommitté för att se över integrationspolitiken. Kommittén skulle göra en översyn av integrationspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet och analysera hur den nuvarande integrationspolitiken och dess organisation fungerar och föreslå hur den kan förbättras och effektiviseras. Kommittén lades ner i november 2006 av den nya regeringen utan att få lägga fram sin slutrapport.

Den välrenommerade amerikanska tankesmedjan Migration Policy Institute (MPG) i Washington DC rankar varje år tio av de viktigaste migrationspolitiska frågorna i världen. I år toppas listan av fråge- ställningen Good-bye Multiculturalism –  Hello Assimilation? Enligt tankesmedjan har konceptet med multikulturalism inte bidragit till en bättre integration av invandrare eller till den eftersträvade sociala sammanhållningen. I flera länder i Europa har det i stället rests allt högre krav på språkkunskaper och anpassning till värdlandets kultur, normer och värderingar. Både Tyskland och Storbritannien har nu fullt ut infört test av utlänningar/invandrare för medborgarskap.