Att göra rätt saker – eller att göra saker rätt (II)

Vid årsskiftet 2005 – 2006 uppmärksammades i såväl media som bland politiker och allmänhet en serie händelser på Migrationsverkets mottagningsenheter. Asylsökande blev illa bemötta, personal firade ”lyckade” avvisningar, asylsökande fick inte sina rättigheter och basala behov tillgodosedda och standarden på Migrationsverkets bostäder ifrågasattes. Händelserna, som enligt många externa bedömare var ett uttryck för en kris i organisation och ledning, medförde att Migrationsverket lät verkets egna jurister göra en utredning.

Migrationsverket har under 2006 också låtit göra en mera omfattande översyn av myndighetsutövningen i samband med mottagandet. Utgångspunkten har bland annat varit en av Riksrevisionen tidigare gjord utredning om förhållandena på två mottagningsenheter. Översynen har genomförts av en grupp tjänstemän på Migrationsverket under ledning av den chefstjänsteman som hade huvudansvaret för asylmottagandet under den period som de ovannämnda händelserna inträffade.

En komplex verksamhet…

Översynsgruppen har nu sammanställt en rapport som bygger på möten med alla berörda chefer och handläggande personal vid mottagningsenheterna, totalt 360 personer. De människor som berörs av enheternas verksamhet, de asylsökande, har ej tillfrågats.

Enligt rapporten är arbetsuppgifterna inom mottagningsverksamheten komplexa och handlar om både myndighetsutövning och uppgifter av praktisk och social natur. Bland de uppgifter som översynsgruppen i första hand granskat var de som hörde till myndighetsutövningen, t ex information till asylsökande, boendefrågor, särskilt frågor om anpassat boende och socialt stöd, hanteringen av s k AT-UND (dvs arbetstillstånd till asylsökande) samt ekonomiskt bistånd och därmed sammanhörande rutiner och bestämmelser.

Frågan om asylsökandes deltagande i s k organiserad sysselsättning behandlas enbart utifrån hur rutinerna fungerar vid nedsättning av dagersättningen; den intressanta och viktiga frågan hur myndighetsutövningen fungerar när 57 procent av de asylsökande överhuvudtaget ej deltar i denna – enligt lagen – obligatoriska verksamhet berörs ej.

…med ett bristfälligt regelverk?

Av rapporten framgår att det finns en rad brister i de undersökta verksamheterna. I den omfattande katalogen över bristområden framgår bland annat:

• Asylsökandes särskilda behov i samband med boende tillgodoses ej.
• Olikheter och oklarheter beträffande information till asylsökande om rättigheter och skyldigheter
• Stora brister i rutinerna kring utfärdande av s k AT-UND, dvs det dokument som ger asylsökande rätt att arbeta under väntetiden
• Oklarheter i hanteringen av dagersättning, bl a vad gäller särskilt bidrag och vid nedsättning av bidraget
• Ett enhetligt barnperspektiv saknas; stora olikheter hur barnfamiljer hanteras i landet

Huvudorsakerna till den uppkomna situationen uppges i rapporten vara ett bristfälligt regelverk och otillräckliga riktlinjer. Brister i bemötande eller förhållningssätt bland personalen har ej kunnat noteras, enligt utredarna. Inte heller har brister i ledning/styrning eller organisationskultur kunnat påvisas. Den omfattande kritik som t ex Statskontoret riktade mot Migrationsverket i sin granskning redan 2004, och som bl a gällde organisationens slutenhet gentemot omvärlden och avsaknaden av extern tillsyn (och insyn), berörs inte. Tema asyl & integration har, i likhet med andra kritiker, också framhållit hur ”den så kallade misstroendekultur och den kåranda som förefaller prägla organisationen, påverkar myndighetens möjligheter att samtidigt fungera som en objektiv prövningsinstans och som en omhändertagande, humanitär och stödjande organisation för människor i kris och oviss väntan.”

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se