Assimilation istället för multikulturalism - viktigaste migrationspolitiska frågan år 2006?

Den välrenommerade amerikanska tankesmedjan Migration Policy Institute (MPI) i Washington DC rankar varje år tio av de viktigaste migrationspolitiska frågorna i världen. I år toppas listan av frågeställningen Good-bye Multiculturalism –  Hello Assimilation? Enligt tankesmedjan har konceptet med multikulturalism inte bidragit till en bättre integration av invandrare eller till den eftersträvade sociala sammanhållningen. I flera länder i Europa har det i stället rests allt högre krav på språkkunskaper och anpassning till värdlandets kultur, normer och värderingar. Både Tyskland och Storbritannien har nu fullt ut infört test av utlänningar/invandrare för medborgarskap.

Migration på världsagendan

Den anda viktiga frågan under 2006 har enligt MPI varit att FN:s högnivådialog om migration och utveckling kommit igång och getts stöd och möjlighet att fortsätta. Tidigare FN-chefen utsåg irländaren Peter Sutherland (med förflutet i bl a WTO och näringslivet) till att leda dialogen. Belgien har erbjudit sig att stå som värd för ett Globalt forum om migration och utveckling i juli 2007, där syftet är att utveckla ett ramverk för ett praktiskt samarbete mellan länderna och visa på kopplingen mellan migration och utveckling.

Misslyckande i USA – och katastrof i Darfur

På tredje plats bland årets händelser rankas misslyckandet för president Georg Bush att få genomslag för sitt förslag till ny migrationspolitik. Endast delar kunde genomföras under året, bland annat ett förstärkt yttre gränsskydd mot Mexico.

Den humanitära katastrofen i Sudan och Darfurprovinsen har förvärrats och någon hållbar lösning finns inte i sikte enligt MPI:s bedömning. Över 200 000 flyktingar lever i fruktansvärda förhållanden i grannlandet Tchad, över två och en halv miljon människor har sedan 2003 fått lämna sina hem.

Gränsskydd också i Europa

Gränsfrågorna har också dominerat den europeiska migrationsdebatten, främst har det gällt flyktingar och migranter från Afrika som sökt sig till södra Europa. Till Kanarieöarna kom under året cirka 30 000 människor och EU svarade med förstärkt gränsskydd – Frontex, patrullbåtar och flyg – och med blygsamt utvecklingsbistånd i utbyte mot bättre gränskontroll från utvalda afrikanska staters sida.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se