OECD bedömer Sverige - positiv utveckling, men invandrares utanförskap problem

Bilden som OECD ger av Sverige är ljus. Den makroekonomiska utvecklingen är positiv med hög tillväxt, låg arbetslöshet och stabil och låg inflation. Men OECD pekar också ut några områden med problem. Sysselsättningsgraden har inte återhämtat sig till traditionellt höga nivåer sedan krisen under tidigt 1990-tal. Arbetslösheten bland invandrare och ungdomar är hög och de förtidspensionerade och sjukskrivna många.

OECD:s rapport är en mycket intressant läsning, både genom den rättframhet med vilken man talar om problem och lösningar utifrån en närmast neoliberal utgångspunkt och för att den så nära ansluter till alliansregeringens arbetsmarknads- och integrationspolitik.

Utanförskapet på arbetsmarknaden…

OECD välkomnar regeringens reformpaket för att bekämpa utanförskap. Sänkta ersättningsnivåer och minskade volymer i arbetsmarknadspolitiska program samtidigt som de sociala avgifterna sänks för vissa grupper kommer att öka utbudet av och efterfrågan på arbetskraft. OECD menar att de som befinner sig på arbetsmarknaden (insiders) klarar sig bra medan marginaliserade grupper (outsiders) som invandrare, ungdomar, förtidspensionerade och sjuka fortsätter att drabbas av utanförskap.

När det gäller att minska utanförskapet och arbetslöshet föreslår OECD:

• Att göra arbete mer lönsamt för individen och stödja aktivt arbetssökande genom sänkta ersättningsnivåer vilket stimulerar geografisk och yrkesmässig rörlighet.
• Att sänka priset för vissa grupper av arbetskraft, t.ex. nyanlända flyktingar och långvariga socialbidragstagare.
• Att minska anställningstryggheten i syfte att minska riskerna för höga kostnader i samband med felrekryteringar.

…drabbar särskilt invandrare

Nettoinvandringen bidrar till en stor befolkningsökning, särskilt stor är invandringen från sydöstra Europa, Mellanöstern, Afrika och Asien. Att bättre integrera dessa människor på arbetsmarknaden är, enligt OECD, nödvändigt eftersom de har en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Det gäller i synnerhet ungdomsarbetslösheten som bland utrikes födda är över 30 procent jämfört med tio procent för unga i allmänhet.

OECD tror att den allmänna ekonomiska återhämtningen kommer att hjälpa invandrare in på arbetsmarknaden men att det blir en utmaning att se till att negativa strukturella faktorer inte dämpar en ökande efterfrågan på arbetskraft. Men OECD tror inte att det räcker med en fortsatt stark konjunktur för att invandrade ska få arbete i tillräcklig utsträckning. För att verkligen hjälpa marginaliserade invandrare krävs reformer som ”uppluckring av reglerna om anställningstrygghet, större individuell löneflexibilitet och väsentliga sänkningar av bidragsnivåerna.” Om de generella reformerna blir mindre ambitiösa, kan det bli nödvändigt att överväga mera av riktade åtgärder/säråtgärder, skriver OECD vidare.

Lägre ingångslöner och bättre svenskundervisning recept

• Justera kriterierna för inkomstprövning av bidrag och eventuellt bidragsnivåerna för att undvika arbetslöshets- och inaktivitetsfällor. Särskilt socialbidrag och bostadsbidrag till familjer med många barn skapar sådana fällor.
• Arbetsmarknadens parter bör tillåta lägre ingångslöner och starkare inkomstutveckling under anställningens första år för att göra det lättare för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden samtidigt som de förbättrar kunskaperna i svenska språket och kännedom om lokala förhållanden.
• Genomför ett ungdomspaket med ökade utbildningsmöjligheter, aktivering och bidragsreformer så att det inte lönar sig att förbli arbetslös eller inaktiv jämfört med att arbeta eller utbilda sig. Lärlingssystem och bättre yrkesutbildning samt bättre läs- och skrivkunnighet är också centralt.
• Förbättra språkutbildningen för nyanlända invandrare, bland annat genom att öka lärarnas yrkesskicklighet och att integrera språkutbildningen på arbetsplatsen. Vidta tidiga åtgärder för invandrarbarn med språkproblem.
• Bedriv försöksverksamhet för att utveckla rekryteringsformer som innebär att den sökande inte diskrimineras på grund av namn eller etnisk tillhörighet.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se