I regeringens proposition om arbetskraftsinvandring föreslås bl a att asylsökande som har ett arbete – och får ett avslag på sin asylansökan – under vissa villkor skall kunna stanna i landet som arbetskrafts-invandrare. Förslaget, som också stöds av Miljöpartiet, beräknas kunna träda i kraft i december 2008. Även om villkoren för att kunna, som det heter, byta spår (från asylsökande till arbetskraft) kan förefalla restriktiva torde det nya systemet på sikt få omfattande konsekvenser för asylmottagandet, migrationsrörelserna, den informella sektorn och de etniska ekonomierna och nätverken.

IOM – International Organisation for Migration – har nyligen publicerat en ytterst intressant studie som för första gången systematiskt behandlar frågan om utvärderingar av och jämförelser mellan olika länders kostnader och resultat av migrationspolitik i vid mening. Även Sverige ingår i studien, som i övrigt behandlar Danmark, Storbritannien, Kanada, Nederländerna, Irland och Tyskland. Migrationspolitik definieras i studien som omfattande invandrings-, asyl- och flyktingpolitik samt integrationspolitik.

Föga överraskande påpekar författarna till studien inledningsvis de stora svårigheterna med att göra detta slag av beräkningar och jämförelser: bristfälligt dataunderlag och statistik, olika definitioner av ”invandrare” i de undersökta länderna samt att kostnaderna för åtgärder inom andra politikområden också handlar om migrations- och integrationspolitik.

NORFACE – New Opportunities for Research Funding Agency Cooperation in Europe – är ett nätverk för nationella forskningsfinansiärer inom ramen för EU:s forskningsprogram. Svensk partner i nätverket är Vetenskapsrådet. Nätverket har nu förnyat sin ansökan om forskningsmedel, denna gång med inriktning på migrations- och integrationsfrågor. I samband med ansökan har man låtit det välrenommerade forskningscentret COMPAS vid Oxfords universitet göra en översikt av forskningsläget i Europa på migrations- och integrationsområdet. Det aktuella forskningsprogrammet, med rubriken Migration in Europe: Social, Economic, Cultural and Policy Dynamics, är ett av de mest omfattande transnationella programmen på detta område inom EU.

I den nyligen publicerade rapporten "Ny utlänningslag under lupp" granskar Svenska Röda Korset tillämpningen av den nya utlänningslagen. Rapporten, skriven av jur.dr. Rebecca Stern, är slutprodukten av ett projekt finansierat av Europeiska flyktingfonden, med målet att ge en bild av hur den nya utlänningslagen som trädde i kraft våren 2006 tolkas och hur praxis utvecklas.

I rapporten analyseras således Migrationsöverdomstolens praxis rörande skyddsskäl, synnerligen ömmande omständigheter och prövning av verkställighetshinder. Det är en omfattande juridisk analys av asylprocessen, som inte oväntat resulterar i konstaterandet att reformen som den nya lagen innebar har fått både positiva och negativa konsekvenser. Även om mottagandet av asylsökande inte berörs i rapporten är det givet att asylprocessens utformning även har en inverkan på den asylsökandes sociala och ekonomiska situation.

Den 1 juli 2006 genomfördes en organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och asylmottagande av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Från att ha varit ett ansvar för Migrationsverket fick kommunerna ta över boende och omvårdnad för de ensamkommande barnen, medan Migrationsverket fortsättningsvis handlägger och fattar beslut i asylärendet.

I en ny rapport från Rädda Barnen redovisas hur mottagandet av asylsökande ensamkommande barn förändrats sedan det nya systemet trädde i kraft för snart två år sedan. Rapporten bygger bland annat på nedslag i fem kommuner, där intervjuer med politiker, boendepersonal, barn, socialförvaltningar, gode män och andra aktörer genomförts, och redovisar vilka konsekvenser det nya mottagandesystemet har fått för barnen och ungdomarna. Slutligen presenteras även några rekommendationer för att åtgärda de brister som konstaterats i det nya mottagandet.

Webbredaktionen för Tema asyl & integration har sedan april 2008 kunnat erbjuda en praktikplats åt Elena Budaeva, kursdeltagare på Långholmens folkhögskolas kurs Yrkessvenska och praktik. Elena Budaeva har under sin praktiktid bland annat samlat information om situationen för barn i olika länder och under olika tidsepoker som på grund av krig och våldshändelser tvingats att lämna sitt hemland. 
 
I sin artikel Krigsbarn igår - flyktingbarn idag berättar Elena Budaeva om barnen från inbördeskrigets Spanien som skickades till Sovjetunionen under 1930-talet.

Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén har på EU-kommissionens uppdrag lämnat synpunkter på en av de nya komponenterna i den gemensamma europeiska integrationspolitiken i vardande – ett forum för samverkan med det civila samhället och frivilligorganisationerna när det gäller integration av nyanlända och invandrare.

I det nu existerande europeiska ramverket för integration av invandrare finns redan flera viktiga komponenter på plats: de elva gemensamma grundprinciperna, de nationella kontaktpunkterna för integration, medlemsstaternas årliga rapporter till kommissionen, handboken för integration, med goda exempel från medlemsstaterna, och den nyinrättade Europeiska integrationsfonden.

I de gemensamma grundprinciperna betonas vikten av att det civila samhället aktivt medverkar i integrationsarbetet. Invandrarorganisationer, trossamfund och andra ideella organisationer har – genom sin närhet till både majoritets- och minoritetsbefolkning en central roll, heter det vidare i kommitténs skrivelse.

Återvändandet av asylsökande som har fått avslag på sina ansökningar är ett politiskt prioriterat område inom EU:s gemensamma asylsystem, där det s.k. återvändandedirektivet för närvarande är under bearbetning. En kompromisslösning togs nyligen fram av det slovenska ordförandeskapet, men flera grupper ur Europaparlamentet uppges inte vara beredda att acceptera förslaget.

Återvändandearbetet är även aktuellt på nationell nivå i Sverige. Som en följd av att andelen asylsökande som får avslag förväntas öka, ökar naturligtvis även antalet återvändandeärenden, och totalt beräknas cirka 18 000 ärenden avgöras under 2008. För att effektivt kunna genomföra detta har Migrationsverket tagit fram en ny sammanhållen handlingsplan för återvändandearbetet.