Från asylsökande till migrantarbetare - regeringens förslag om arbetskraftsinvandring

I regeringens proposition om arbetskraftsinvandring föreslås bl a att asylsökande som har ett arbete – och får ett avslag på sin asylansökan – under vissa villkor skall kunna stanna i landet som arbetskraftsinvandrare. Förslaget, som också stöds av Miljöpartiet, beräknas kunna träda i kraft i december 2008. Även om villkoren för att kunna, som det heter, byta spår (från asylsökande till arbetskraft) kan förefalla restriktiva torde det nya systemet på sikt få omfattande konsekvenser för asylmottagandet, migrationsrörelserna, den informella sektorn och de etniska ekonomierna och nätverken.

Tidigare utredningar och förslag

Regeringen aviserade redan vid sitt tillträde 2006 att Sverige skulle öppnas för en mer omfattande arbetskraftsinvandring. Även den förra regeringen var inne på samma linje, och tillsatte den utredning – Arbetskraftsinvandring till Sverige - befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick – som lade grunden till det förslag som nu ser ut att förverkligas. Sommaren 2007 presenterade så den nya regeringen ett nytt system för arbetskraftsinvandring - Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, den utredning som är grund för den nu aktuella propositionen.

Det nya förslaget

Förslaget innebar att den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphör och att vissa av Arbetsmarknadsverkets övriga uppgifter tas över av Migrationsverket. Det föreslås också att den särskilda tillståndsgrunden för säsongsarbete tas bort. Arbetstillstånd för säsongsarbete skall enligt förslaget i fortsättningen hanteras i enlighet med de regler som generellt gäller för beviljande av uppehålls- och arbetstillstånd. Vidare föreslås att det under vissa förutsättningar skall vara möjligt att bevilja en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd som lämnats in i Sverige av en person som har fått ett lagakraftvunnet beslut om avslag på en ansökan om asyl.

När det gäller asylsökande som fått avslag är villkoren för att kunna ansöka om arbetstillstånd – och därmed kunna få uppehållstillstånd – att arbetet ifråga varat i minst sex månader eller att det handlar om en tillsvidareanställning. Bland andra villkor för att kunna ansöka om arbetstillstånd märks kravet på att den asylsökande måste medverka till att klarlägga sin identitet. Under 2007 saknade 94 procent av de asylsökande passhandlingar vid det initiala ansökningstillfället, men de flesta  får fram identitetshandlingar senare i processen. Vidare skall de krav som finns generellt för arbetstillstånd vara uppfyllda avseende lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor. 

Arbete som lockande alternativ?

I propositionen finns resonemang om vilka konsekvenser förändringarna kan tänkas få. Tidigare har man t ex bedömt att generösare villkor för tillträde till arbetsmarknaden för asylsökande kunde medföra en betydande ökning av antalet asylsökande. Redan under 1990-talet infördes möjligheten för asylsökande att arbeta under väntetiden. Något motsägelsefullt hävdar man i propositionstexten att ”…en bidragande orsak till den ökade asylinströmningen under det senaste decenniet varit att det spridits kunskap om att det går att arbeta här under asylprocessen” – samtidigt som man konstaterar att endast 611 av 13 258 asylsökande (med tillstånd att arbeta) de facto hade ett arbete.

Varken i propositionen eller i de underliggande utredningarna finns någon redovisning eller än mindre, analys av hur arbetsmarknad och försörjningssituation för asylsökande egentligen ser ut. Med stor sannolikhet finns ett stort antal asylsökande som arbetar inom den informella sektorn och arbetskraftsförsörjning och – förmedling kan förmodas ske genom transnationella etniska nätverk.

Ej heller redovisas hur den s k arbetslinjen hittills förverkligats i asylmottagandet. Genom åren har en rad initiativ och överenskommelser genomförts för att öka de asylsökandes möjligheter till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Effekterna har dock varit i det närmaste obefintliga. Som NTG-asyl & integration tidigare redovisat har andelen asylsökande med arbete på den reguljära arbetsmarknaden handlat om enstaka procent; även deltagandet i Migrationsverkets organiserade sysselsättning har legat mycket lågt, under 50 procent.

NTG-asyl & integration har tidigare förespråkat ett generösare regelverk för arbete för asylsökande. Den av regeringen nyligen tillsatta utredning av asylmottagandet har på detta område en rad viktiga uppgifter framför sig. Övergången från asylmottagandet till den efterföljande perioden av introduktion för flyktingar och nyanlända är en av de många kritiska punkter som bör behandlas.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se