Migrationsverkets årsredovisning 2007 – löften om utveckling?

Migrationsverkets årsredovisning för år 2007 ger en bild av en mångfacetterad verksamhet stadd i utveckling och som kan redovisa en rad positiva resultat enligt verkets generaldirektör, Dan Eliasson. Ser man till mottagandet av asylsökande är dock bilden knappast entydigt positiv: vistelsetiderna i mottagningssystemet för de asylsökande var i genomsnitt ett år, andelen som faktiskt deltar i den (obligatoriska) s k organiserade sysselsättningen var på samma låga nivå som tidigare, dvs knappt 40 procent och antalet asylsökande som har arbete på den reguljära arbetsmarknaden var endast 611 personer, därav 91 kvinnor – trots regeringens krav på en arbetslinje även i asylmottagandet.

Fler asylsökande…

Antalet asylsökande ökade under 2007 till drygt 36 000 personer, jämfört med 24 000 år 2006. Därmed ökade också antalet inskrivna i mottagningssystemet till 38 400 vid årets slut. Den genomsnittliga vistelsetiden minskade något, från 371 dagar 2006 till 354 dagar 2007. Drygt hälften, 55 procent, av de asylsökande bodde i s k eget boende, EBO. Antalet ensamkommande barn ökade från 820 år 2006  till 1 264 år 2007. Merparten kom från Irak, andra stora grupper kom från Somalia och Afghanistan. De allra flesta av de ensamkommande barnen – 81 procent – var i åldern 15–17 år.

Resultaten från mottagandeverksamheten har ej förbättrats jämfört med tidigare. Andelen asylsökande i s k organiserad sysselsättning har minskat från drygt 40 procent 2006 till i genomsnitt 38 procent 2007. Situationen i de tre storstäderna  särredovisas ej; andelen som här deltar i organiserad sysselsättning, i synnerhet i Stockholm,  är troligen betydligt lägre. Migrationsverkets år 2005 publicerade utredning om sysselsättning för asylsökande räknade man med en betydande ökning av både andelen i organiserad sysselsättning och antalet timmar sysselsättning i veckan: ”Från och med den 1 januari 2006 ska sysselsättning i minst 15 timmar per vecka (tre timmar per dag) erbjudas. Från och med den 1 januari 2008 ska sysselsättningsgraden höjas till minst 20 timmar per vecka. Ambitionen därefter är att tidsmålet ska närma sig vad
som i övrigt gäller på den svenska arbetsmarknaden.” (Utredning om
Kvalitets- och kvantitetsmål för sysselsättning för asylsökande m.fl. mellan 18 och 64 år, Migrationsverket 2005).

I samma utredning anges en ny målsättning för andelen deltagare i den organiserade sysselsättningen: 75 procent. Ingen av dessa målsättningar har kunnat förverkligas, vilket sannolikt bidragit till regeringens beslut att göra en översyn av hela mottagandeverksamheten (Lagen om  mottagande av asylsökande).

…men få i arbete

Antalet asylsökande med tillåtelse att arbeta (med s k Undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd, AT-UND) var i december 2007 hela 13 258 personer. Antalet i arbete var dock endast 611 personer, varav 91 kvinnor. Det mycket låga antalet är särskilt anmärkningsvärt med tanke på regeringens uttalade i höstas om att arbetslinjen skall gälla också för asylsökande.  Den av regeringen efterfrågade uppdelningen på yrken och branscher samt i vilken omfattning personerna har arbetat återfinns ej i Migrationsverkets redovisning. I årsredovisningen förs inte heller något resonemang om alternativa försörjningsstrategier/vägar för de asylsökande – eller om eventuella brister i verkets rapporterings-/statistiksystem.

…och få som återvänder

En rad olika åtgärder för att påskynda återvändande av asylsökande som fått avslag på sina ansökningar har vidtagits, enligt årsredovisningen. Utfallet har dock blivit ytterst begränsat: 17 personer har fått s k återetableringsstöd, 34 personer har fullföljt det återvändandeprogram till Irak som genomförts i samarbete med den tyska organisationen AGEF och 22 personer har återvänt självmant till Afghanistan. I den s k återvändanderelaterade utbildningen (ÅVU) deltog sammanlagt 192 personer under 2007 (av totalt 7 964 totalt i organiserad sysselsättning).

I likhet med andra medlemsstaters återvändandeprogram, förefaller även dessa åtgärder i huvudsak ha en symbolisk karaktär. De flesta asylsökande som får avslag på sin ansökan väljer med stor sannolikhet att stanna kvar i landet, arbeta i den informella sektorn och därmed leva ett utsatt liv som s k gömda. Av de drygt 11 000 s k återvändandeärenden som Migrationsverket avgjort under 2007, återvände knappt 4 000 självmant, omkring 6 000 överlämnades till polisen för någon form av åtgärd/verkställighet. Av dessa verkställdes 960 enligt polisens egen rapportering.

Sammanlagt 3 398 personer från Irak, Somalia, Iran och Afghani¬stan fick i fjol avslag på sin asylansökan. 263 återvände ”frivilligt” till hemlandet och 44 utvisades med tvång.

…och många med nedsatt dagersättning

Den s k dagersättningen till asylsökande har varit oförändrad sedan 1994: 71 kronor per dag för vuxna ensamstående, 61 kronor per dag för vuxna sammanboende och 37 – 50 kronor per dag för barn, beroende på ålder (gäller personer i eget boende). Totalt 5 570 personer har fått dagersättningen nedsatt under 2007, i hälften av fallen p g a att man utan giltigt skäl vägrat delta i organiserad sysselsättning (som är obligatorisk). De ekonomiska villkoren för de asylsökande uppmärksammas i övrigt inte i den nu aktuella redovisningen. Frågan om ersättningsnivåer ingår dock i uppdraget till regeringens utredare av lagen om mottagande av asylsökande.

Etiskt råd och sökandeombudsman

Enligt årsredovisning bedrivs ett aktivt arbete med bemötandefrågor, bl a med stöd av utlåtanden från det etiska rådet. Rådet, som inrättades 2004 och förnyades i samband med de i bl a media uppmärksammade händelserna på Migrationsverkets mottagningsenheter 2005 – 2006, har under året behandlat fyra ärenden. Den s k sökandeombudsmannens verksamhet (med uppgift att tillvarata de asylsökandes rättigheter), som inrättades vid samma tidpunkt, berörs inte i Årsredovisningen.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se