Migration och integration i ett europeiskt perspektiv - nya forskningsfält och nya forskningsmedel

NORFACE – New Opportunities for Research Funding Agency Cooperation in Europe – är ett nätverk för nationella forskningsfinansiärer inom ramen för EU:s forskningsprogram. Svensk partner i nätverket är Vetenskapsrådet. Nätverket har nu förnyat sin ansökan om forskningsmedel, denna gång med inriktning på migrations- och integrationsfrågor. I samband med ansökan har man låtit det välrenommerade forskningscentret COMPAS vid Oxfords universitet göra en översikt av forskningsläget i Europa på migrations- och integrationsområdet. Det aktuella forskningsprogrammet, med rubriken Migration in Europe: Social, Economic, Cultural and Policy Dynamics, är ett av de mest omfattande transnationella programmen på detta område inom EU.

Nya migrationsmönster…

Forskningsöversikten tar sin utgångspunkt i de omfattande förändringar som skett i det migrations- och integrationspolitiska landskapet, både globalt och inom Europa. Antalet invandrare i Europa har flerdubblats under en femtonårsperiod, från 23 miljoner 1985 till 56 miljoner år 2000, dvs drygt sju procent av befolkningen.

Tidigare utvandrarländer i Europa har blivit invandrarländer; Spanien, Italien, Portugal, Grekland, Irland och Finland, som fram till 1980-talet hade ett utvandringsöverskott, har nu fått en växande invandrarbefolkning, både från andra medlemsstater (t ex Irland), men också i form av asylsökande och flyktingar eller, i några fall, som utomeuropeisk arbetskraftsinvandring.

Begreppet mixed flows började användas under 1990-talet för att beteckna invandringens allt mer mångfacetterade sammansättning: asylsökande, flyktingar, arbetskraftsinvandrare, irreguljära migranter etc. I COMPAS rapport används också begreppet super diversity för att beteckna i synnerhet de europeiska storstädernas allt mer kulturellt, etniskt och religiöst mångfaldiga befolkning.

…och förändrade attityder och värderingar

Den kraftigt ökade och allt mer diversifierade invandringen har påverkat både majoritetsbefolkningens och politikernas attityder. Å ena sidan finns en öppenhet och generositet gentemot de nya medborgarna – i form av multikulturalism, mångfaldsprogram, introduktions- och tillvaratagandeprogram etc –, å andra sidan en växande främlingsrädsla, xenofobi och framgångar för högerextrema och rasistiska politiska partier.

En striktare asyl- och migrationspolitik har också inneburit en ökande antal irreguljära invandrare, en växande informell ekonomi och ett uppgång för människosmuggling och –handel.

Koppling migrations- och integrationspolitik

Det politiska svaret på de senaste decenniernas förändringar har, förutom kontrollpolitiken, också inneburit åtgärder som innebär krav på assimilation och anpassning till majoritetssamhället från de nyanländas sida, snarare än den i vissa länder tidigare förhärskande mulitkulturalismen.  Den nya politiken i t ex Danmark och Nederländerna har av somliga betecknats som ”neo-assimilationism”. Liknande tanekgångar finns i flera av medlemsstaterna, och även politiken på EU-nivå tenderar att betona en gemensam, europeisk värdegrund och de nyanländas skyldigheter att bejaka det mottagande landets kultur och traditioner.

Utmaningar för forskarsamhället

Denna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska dynamik utgör bakgrund till det nya forskningsprogrammet. I COMPAS rapport redovisas avslutningsvis ett antal aktuella utmaningar och forskningsfält. En utmaning för den europeiska forskningen om migration och integration är den uppsplittring – fragmentation – som nu karaktäriserar mycket av verksamheten: avsaknaden av jämförande forskning, bristen på samarbete mellan olika discipliner och oförmågan att kunna föra samman de olika nivåer som fenomen studeras på inom forskningen.

I rapporten redovisas också ett antal nya forskningsfält: kopplingen mellan migration och integration (också ur perspektivet cirkulär migration och nya migrationsmönster); hur migrationen påverkar vissa grundläggande strukturer i det mottagande landet; frågor om medborgarskap och nationell tillhörighet, de omfattande förändringarna i storstäderna som en följd av etniska enklaver och/eller etniska parallellsamhällen; integrationsprocesser över generationerna etc.

Sammantaget innebär programmet också en utmaning för svenska forskare att tillsammans med kollegor från andra medlemsstater utveckla goda projekt idéer, till nytta för både en mera akademisk krets och som underlag för viktiga och nödvändiga förbättringar av system och policies. Drygt 200 miljoner kronor kommer att finnas i programmet med utlysning under maj 2008.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se