Återvändandarbetet fortsatt prioriterat

Återvändandet av asylsökande som har fått avslag på sina ansökningar är ett politiskt prioriterat ämne inom EU:s gemensamma asylsystem där det s.k. återvändandedirektivet för närvarande är under bearbetning. En kompromisslösning togs nyligen fram av det slovenska ordförandeskapet, men flera grupper ur Europaparlamentet uppges inte vara beredda att acceptera förslaget. Återvändandearbetet är även aktuellt på nationell nivå i Sverige. Som en följd av att andelen asylsökande som får avslag förväntas öka, ökar naturligtvis även antalet återvändandeärenden, och totalt beräknas cirka 18 000 återvändandeärenden avgöras under 2008. För att effektivt kunna genomföra detta har Migrationsverket tagit fram en ny sammanhållen handlingsplan för återvändandearbetet.

Bättre förutsättningar med ny lag och handlingsplan?

En uttalad avsikt med den nya utlänningslagen som trädde ikraft 2006 var att få ett tydligare slut på asylprocessen, med följden att fler asylsökande skulle återvända efter ett avslagsbeslut. Huruvida detta har skett verkar något oklart. Enligt Röda Korsets nyligen utkomna rapport ”Ny utlänningslag under lupp” konstateras visserligen att prövningen av verkställighetshinder är en mer begränsad företeelse än prövningen enligt den tidigare lagens paragraf om ”ny ansökan om uppehållstillstånd”. Att verkställighetshinder inte prövas i samma utsträckning som tidigare innebär dock inte att asylsökande i mindre utsträckning ansöker om prövning av verkställighetshinder, vilket man i princip kan göra ett obegränsat antal gånger.

Att effektivisera återvändandearbetet har därför varit en prioriterad fråga för Migrationsverket de senaste åren, och man arbetar kontinuerligt med att utveckla och förstärka verksamheten på området. I början av maj godkände verkets generaldirektör en ny sammanhållen handlingsplan för återvändande. Enligt denna ska arbetssättet utvecklas mot en klarare struktur med tydliga tidsfrister för de olika hanteringsmomenten inom verket och för den person som ska återvända. En övergripande målsättning är att Migrationsverket ska avsluta de flesta återvändandeärenden inom två månader, antingen genom ett självmant återvändande eller genom att verkställigheten av det lagakraftvunna avslagsbeslutet överlämnas till polisen.

Fortsatt svårt att motivera självmant återvändande

Migrationsverket förutspår i sin prognos att andelen självmant återvändande kommer att öka till följd av det effektiviserade återvändandearbetet. Statistik från årets första månader pekar dock i negativ riktning; Migrationsverkets årliga huvudprognos för planeringsperioden 2008-2011 anger att drygt 4 700 återvändandeärenden har avgjorts hittills i år, av vilka 1 800 har avslutats genom att personen återvänt självmant. Under samma period 2007 avgjordes 3 563 återvändandeärenden, varav 1 426 personer återvände självmant – med andra ord har andelen självmant återvändande minskat något, från 40 till 38 procent.

Prognosen är att något mer än hälften av de 18 000 återvändandeärenden som kommer att avgöras under 2008 kommer att överlämnas till polisen, vilket innebär att drygt 50 procent skulle återvända självmant. Samtidigt konstaterar man att antalet personer som ska återvända till länder där svårigheter kan förutses med både självmant och tvångsmässigt återvändande, främst länder som Irak och Afghanistan, kommer att öka efterhand. På kriminalvårdens transporttjänst har t.ex. personalen av fackliga skäl vägrat flyga till Irak, eftersom det ansetts för farligt (UD avråder från alla resor till Irak), och polisen har fått ta över de få verkställningar som ändå skett.

Höga kostnader

På grund av fler antal avvisningar som dessutom i högre utsträckning än tidigare sker till länder längre bort i Asien, Sydamerika och Afrika, ökar även kostnaderna för verksamhetsområdet. Kriminalvårdens kostnader för avvisningar (hit hör avvisningar som inte sker självmant) beräknas bli 25 procent högre i år än förra året och uppgå till totalt 144 miljoner kronor. Att avvisa med inhyrda charterflyg blir aktuellt när det inte går att skicka hem personer med reguljärt flyg, vilket har blivit allt vanligare under de senaste åren. På Rikspolisstyrelsen undersöker man nu möjligheten att chartra flyg så man kan flyga hem flera personer samtidigt.

Ett humant och värdigt återvändande - med utökat återetableringsstöd och större utnyttjande av förvar 

Migrationsverket ska enligt handlingsplanen även konkret följa upp det övergripande målet om ”ett humant och värdigt återvändande” genom utvärderingssamtal med personer som är i färd med att återvända. En annan ”mjuk” åtgärd som handlingsplanen innehåller är att undersöka möjligheten att utöka förordningen om återetableringsstöd till att gälla fler nationaliteter än irakier, somalier och afghaner som hittills omfattats. Det är fortfarande få som använder sig av återetableringsstödet, men sedan slutet av förra året har en ökning av antalet ansökningar sker. I början av november 2007 hade 54 ansökningar inkommit sedan stödet infördes sommaren 2007, nu har totalt 418 ansökningar inkommit.
 
För effektivisera arbetet ska verket i högre utsträckning än tidigare även arbeta utifrån att endast inhibition hindrar verkställighet och i högre grad utnyttja förvarstagning. Genom att arbeta för kortare förvarstider och ett ökat antal förvarsplatser möjliggörs fler förvarstagningar.

Flyktingfonden och Återvändandefonden öppnar för nya aktörer inom återvändandearbetet

Migrationsverket söker enligt sin prognos även aktivt efter nya samarbetspartners som kan underlätta återvändandet. Såväl frivilligorganisationer, myndigheter, migrationsattachéer, olika internationella organisationer och andra länder nämns som möjliga samarbetspartners. Dylika samarbeten möjliggörs till viss mån bl.a. genom Europeiska flyktingfonden och återvändandefonden. En fyllig redovisning av policy, praxis och projekterfarenheter (från bl.a. flyktingfonden) på både nationell och EU-nivå återfinns i den av NTG-asyl och integration publicerade skriften Återvändande i Sverige och Europa.

Lisa Tönnes, lisa.tonnes@temaasyl.se