Kommuner utvecklar asylmottagandet – Södertälje ett gott exempel

Månadens projekt april 2007

Frågan om en organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och asylmottagande har fått allt större aktualitet under de år som NTG-asyl & integration kunnat verka. Södertälje kommun driver sedan en tid tillbaka ett intressant projekt, delfinansierat av Europeiska flyktingfonden (ERF), i syfte att utveckla ett kommunalt asylboende. Projektet sker i nära samarbete med lokala frivilligorganisationer.

NTG-asyl & integration har i sina rekommendationer till regeringen föreslagit att kommuner och frivilligorganisationer skall ta över mottagandet av asylsökande från det statliga Migrationsverket, som nu har den dubbla och svårhanterliga rollen av juridisk och objektiv prövnings- och kontrollinstans och omhändertagande, humanitär och stödjande organisation för människor i kris och oviss väntan.

Tidigare har bl a Malmö och Uppsala kommuner arbetat med att utveckla ett förbättrat asylmottagande genom Utvecklingspartnerskapet REKOMP. Västerås och Uppsala kommuner är, tillsammans med Landstinget, drivande i det nu pågående Utvecklingspartnerskapet AROS asyl.

Ett tusen asylsökande

Under de senaste åren har Södertälje kommun tagit emot flest antal flyktingar per 1000 invånare av landets alla kommuner. Sedan den senaste uppföljningen gjordes, den 31 augusti, har antalet asylsökande ökat från 660 till 795 personer. Av dessa är 157 barn i åldrarna 0-17 år. Främst är det asylsökande från Irak som ökar. Slår man ut detta på årsbasis så innebär det att vid årsskiftet 2006/07 så är antalet asylsökande skrivna på adresser i Södertälje runt 1000 personer. Framför allt är det andelen irakier som ökar eftersom det redan finns många föreningar och religiösa församlingar för denna grupp i Södertälje. Många asylsökande kommer också från Syrien och det forna Sovjetunionen. Trenden med ett stort antal asylsökande från framför allt Irak ser ut att hålla i sig.

Sedan hösten 2002 har Södertälje kommun bedrivit asylboendeprojekt, som påbörjades med en kartläggning av asylsökande familjer med barn. Slutsatsen av denna var att de asylsökande befinner sig i en mycket svår situation med framförallt trångboddhet. Kombinerat med en lång och oviss väntan påverkas hälsan på ett mycket negativt sätt. Inte minst drabbas barnen av denna situation. Kartläggningen resulterade i att kommunen sökte och erhöll medel från Europeiska flyktingfonden till en öppen mottagning i kommunen under perioden 2004-05-01—2005-05-31. Kommunen har därefter i begränsad omfattning hållit mottagningen öppen med kommunala medel. 

Behovet av verksamhet, och samordning kring denna grupp, har visat sig vara stor. Enligt slutrapport och utvärderingsrapport från denna första verksamhetsperiod uppfattar skolan, kyrkan och BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) mottagningen som en viktig resurs och stöd i deras arbete med asylsökande familjer. BUP ser dessutom projektet/mottagningen Solrosen som ett nödvändigt komplement till deras verksamhet. BUP tar endast emot barn och ungdomar med direkt vårdbehov medan de hänvisar övriga barn och föräldrar, som har behov av råd och stöd, till Solrosen. Verksamheten har, enligt utvärderingsrapporten, förbättrat familjernas psykosociala miljö och hälsa.

Solrosen

Projekt Solrosen startade den 1 september 2006. Sedan ansökan om ERF-medel gjordes år 2005 har ett mer strukturerat samarbete tagit form med Rädda Barnen och Svenska kyrkan. Rädda Barnen var med och startade familjecentret Näckrosen i Södertälje, som började ett arbete med asylsökande barn och deras föräldrar, innan Solrosen började sin verksamhet. Rädda Barnen har nu gått in som en aktiv samverkanspart. Samarbetet med Rädda Barnen innefattar ett flyktingguideprojekt där utbildade guider på frivillig basis kommer att vara kontaktpersoner mellan de asylsökande och det svenska samhället. ”Flyktingguider” är ett pilotprojekt inom Rädda Barnen, som omfattar hela Stockholmsregionen. Rädda Barnen har under lång tid velat arbeta för de asylsökande barnen i Södertälje och ser Solrosens verksamhet som en möjlighet för dem att kunna bidra aktivt för barnen och deras familjer. Rekryteringen av guider ägde rum under hösten 2006 och i början av 2007.  Rädda Barnen bidrar även med medel för aktiviteter för barnen och deras familjer.

Barnens hälsa i fokus

I en avhandling av fil dr Åsa Löwén framkommer att asyltiden i sig är traumatisk/traumatiserande, och inte endast de händelser man upplevt innan man kommit till Sverige. Löwén har bl a undersökt de resurser som asylsökande barn har/behöver för att skapa mening. Några viktiga faktorer som underlättar för barnen är att försöka leva ett så normalt liv som möjligt, att försöka glömma, att ha ett socialt stöd, att ha tillgång till sin fantasi och att förstå språk och kultur. Det är viktigt, menar Löwén, att lyfta fram det positiva, de resurser barnen har och inte endast koncentrera sig på problem som måste lösas. Detta för att asyltidens traumatiska inverkan ska kunna minimeras.

De flesta av dessa barn går inte på dagis och fritids och har alltså inte samma möjligheter till lek som andra barn. Enligt tidigare kartläggning vet man också att dessa barn ofta bor trångt, vilket försvårar både lek och läxläsning. Detta finns det möjlighet till på Solrosen.

Samverkan

Att mottagningen Solrosen har en viktig funktion att fylla torde vara väl belagt, både genom utvärdering av det tidigare projektet och genom andra studier. Men gruppen av barn och deras familjer som asylsökande är en utsatt grupp. Då just barnfamiljer är en grupp som ofta faller mellan stolarna i ansvarsfördelningen mellan stat och kommun finns här ett stort behov av samarbete och samordning. Det är rimligt att anta att det bästa sättet att tillgodose de asylsökande familjernas behov sker lokalt på plats, där människor bor. Där finns möjlighet att skapa ett nätverk mellan skolor, BUP, sjukvård arbetsförmedling och andra organisationer eller myndigheter. Målsättningen är att Solrosen ska ha en samordnande funktion så att de resurser och instanser som finns i arbetet med dessa barn utnyttjas på bästa sätt.

Då Södertälje kommun har ett mycket omfattande asylmottagande innebär det att kommunens ordinarie verksamhet med stöd till familjer och framför allt barn inte räcker till. Dessutom har asylsökande på flera sätt en annorlunda situation och andra behov. Dessa behov kan inte helt tillgodoses i den ordinarie verksamheten i kommunen. Därför behövs en verksamhet anpassad till just denna målgrupp och nya metoder prövas för hur man bäst tillgodoser dessa behov i kommunen. 

Öppen mottagningsverksamhet

Mottagningsverksamheten på Solrosen är det sätt projektet hittills valt för att möta behoven hos de asylsökande barnen och deras familjer. Det är också den plattform kring vilket samarbetet och nätverksarbetet formas. Den öppna mottagningen blir alltså en av de metoder i arbetet med de asylsökande som skall utvärderas och analyseras.

För att utveckla själva mottagningen med dess verksamhet har vi tagit inspiration från ett liknande projekt, Ankomst Göteborg. Där har man utgått från den israeliska sociologen Aaron Antonovskys hälsodefinition. Han menar att det går att behålla hälsan trots att man möter kriser. Det viktiga är att fokusera på så kallade ”friskfaktorer”. Enligt Antonovsky är det i vilken utsträckning en människa upplever känsla av sammanhang (KASAM) som avgör hennes hälsotillstånd. KASAM består av komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Ju starkare dessa komponenter är, desto starkare är individens känsla av sammanhang. I projektet lyfts fram att asylprocessen innehåller en mängd faktorer som sänker KASAM faktorerna: lång väntan, otydlighet kring regler i asylprocessen, avsaknad av helhetsperspektiv m m.

Trots detta menar man i projektet att det går att främja hälsan hos asylsökanden. Metoden bygger på att stärka individens KASAM. I projektet Ankomst Göteborg formades verksamheten utifrån de faktorer som ger en god känsla av sammanhang och därmed ökat välbefinnande. I liten skala, men på liknande sätt, syftar projekt Solrosen till att stärka friskfaktorerna och öka känslan av sammanhang. Med faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som grund har verksamheten formats på Solrosen. Följande element ingår i projektet:

• Språkträning
• Samhällsinformation
• Föräldrautbildning
• Rådgivning i asylprocessen
• Pedagogisk verksamhet för barn

Tidsplan

Våren 2006  Inledningsfas: Rekrytera personal.

Hösten 2006  Uppstartsfas: Starta och utveckla mottagningen utifrån 2005 års erfarenhet och utvärdering samt erfarenheter från närliggande projekt och aktuell forskning. Skaffa kunskaper om familjernas behov av stöd och aktiviteter. Nätverksmöten med samverkansparter. Utveckla den pågående verksamheten med Lina kyrka. Påbörja arbete med flyktingguider genom Rädda Barnen.

Våren 2007  Genomförandefas. Samverkan konkretiseras och skriftliga överenskommelser upprättas, i de fall det är lämpligt. De metoder som hittills provats på mottagningen utvärderas och förändras eventuellt.
Rädda Barnens flyktingguider startar sin verksamhet genom Solrosen. 

Hösten 2007  
Metoden med mottagningsverksamhet och nätverket av samverkanspartner utvärderas i förhållande till målen och förändras eventuellt utifrån dessa slutsatser.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se