Nya EU-initiativ för skärpt gränskontroll – flyktingorganisationer fortsatt kritiska

EU-kommissionen presenterade i mitten av februari ett nytt åtgärdspaket i syfte att ytterligare stärka EU:s yttre gränser. Förutom att begränsa irreguljär migration och människosmuggling ska de nya åtgärderna även underlätta gränsövergången för tredjelandsmedborgare som uppfyller villkoren för inresa. Enligt kommissionen är åtgärdspaketet ett led i ett pågående arbete för att stärka solidariteten och samarbetet med förvaltningen av de yttre gränserna och utvecklingen av en gemensam invandringspolitik för EU. Samtidigt som många uppskattar Frontex (EU:s byrå för gränskontroll) arbete och flera medlemsstater önskar ett utökat samarbete i form av en gemensam gränsbevakningsstyrka, efterfrågar flyktingorganisationerna bevis på att rätten att söka asyl upprätthålls.

 

Kommissionen tävlar med människosmugglare

I dagarna avslutades en av EU:s ordförandeland Slovenien anordnad ministerkonferens om gränsbevakning, baserad på kommissionens åtgärdspaket . I sitt tal på konferensen konstaterade EU-kommissionären Franco Frattini att organiserade grupper blir att skickligare på att ta sig förbi gränserna för att smuggla in människor i unionen, och att migrationstrycket fortfarande är stort vid de södra gränserna. Skärpt gränskontroll behövs framför allt för att ”skydda Europas medborgare”, men även för att säkerställa den fria rörligheten för laglig in- och utresa. Referenser till skyldigheten att säkerställa rätten att söka asyl lös saknades. 

Kommissionens nya åtgärdspaket består dels av förslag om ny teknik för gränsbevakning, dels om ökat operativt samarbete mellan medlemsstaterna som på längre sikt även kan leda till en gemensam gränsbevakningsmyndighet. För att underlätta gränsövergången för ”bona fide-resenärer”, dvs personer som lagligen reser över gränserna, föreslås bl.a. ett automatiskt in- och utresesystem baserat på satellitövervakning.

Grekland efterlyser EU-gemensam gränsskyddsstyrka

Grekland är en av de medlemsstater som för närvarande engagerar sig i frågor rörande gränskontroll. Under den senaste tiden har antalet irreguljära migranter som tar sig till landets kuster ökat dramatiskt. Samtidigt har de europeiska länder som tidigare varit mål för störst antal ”båtflyktingar” (Italien, Spanien, Malta) sett en minskning. Sedan 2005 har andelen irreguljära migranter som anlänt till Grekland ökat med 40 procent. Majoriteten av dess personer kommer via Turkiet, de flesta med båt, men även landvägen. Bland migranterna finns enligt Frontex personer från bl.a. Irak, Afghanistan, Palestina, Somalia och Bangladesh.  
 
Detta har föranlett den grekiska inrikesministern att efterfråga ett utökat samarbete och en gemensam politik för skyddet av unionens yttre – framförallt södra – gränser, och han ställer sig även bakom förslaget om en gemensam europeisk gränsbevakningsstyrka. Hittills har Frontex mandat sträckt sig till att samordna samarbetet mellan medlemsstaterna men flera länder vill nu se en gemensam gränsskyddsstyrka. Sverige hör dock till de länder som är tveksamma till att låta en gemensam styrka ersätta de nationella gränspoliserna utmed EU:s yttre gräns.

Antalet asylsökande i unionen minskar – framgång eller källa till oro?

Från flyktingorganisationers håll vidmakthålls oron över att Frontex arbete hindrar personer från att ta sig in i EU för att söka asyl. Möjligheterna att på legal väg ta sig in i unionen för att söka asyl är redan i dagsläget obefintliga, vilket enligt ECRE (European Council on Refugees and Exiles, en paraplyorganisation för europeiska flyktingorganisationer) är bakgrunden till att antalet asylsökande i unionen är det lägsta på 20 år.

Frattini kommenterade det låga antalet asylsökande på ministerkonferensen, men har en annan uppfattning om den bakomliggande orsaken. Enligt honom har EURODAC, EU:s gemensamma databas för registrering av fingeravtryck på asylsökande, lett till att ”falska” asylsökande inte längre kan missbruka systemet genom att ansöka om asyl flera gånger i olika medlemsstater. EURODAC har enligt Frattini i själva verket lett till att tillgången till internationellt skydd förbättrats, eftersom medlemsstaterna nu slipper lägga ner tid på att behandla ogrundade asylansökningar.

Krav på grundligare utvärdering av Frontex arbete

I kommissionens åtgärdspaket för skärpt gränskontroll anges att Frontex arbete hittills varit framgångsrikt. Framgången mäts på basis av hur många personer man lyckats hindra från att ta sig in i EU olagligt. ECRE ställer sig kritisk till den rapporterade framgången och påpekar att Frontex inte har kunnat visa hur man vid sidan av att hindra den irreguljära invandringen har lyckats skydda den universella rättigheten att söka asyl. Samma fråga ställs bl.a. av det brittiska överhuset, som rekommenderat att en utvärdering av Frontex bör göras för att visa vilken kategori av migranter som stoppats och återförvisats vid gränserna. Underhuset vill dessutom veta i vilken mån åtgärderna har varit effektiva i att minska, snarare än förflytta, den irreguljära migrationen – en fråga som känns nog så relevant med tanke på det ändrade mönstret för migrationsvägar i Medelhavet. Enligt ECRE har hela 48 procent av alla asylsökande som kommit till Malta, främst sjövägen, sedan 2002 visat sig vara i behov av internationellt skydd. Att det finns människor som har behov av detta skydd bland de migranter som Frontex hindrat från att ta sig in på EU:s territorium, är med andra ord uppenbart.

Sammantaget kan man konstatera att flyktingars rättigheter än en gång riskeras att åsidosättas genom de föreslagna åtgärderna kring skyddet av unionens yttre gränser.

Lisa Tönnes, lisa.tonnes@temaasyl.se