Equal utvärderat - brister i styrning och ledning, men goda exempel finns

En ny rapport från den s k oberoende utvärderaren av Equal-programmet har publicerats. Utvärderaren, som på Övervakningskommitténs och Svenska ESF-rådets uppdrag har granskat hur Utvecklingspartnerskap och Nationella temagrupper arbetat utifrån programmålen, konstaterar att vissa förbättringar skett jämfört med tidigare, men att det fortfarande finns stora brister i genomförande, uppföljning och spridning/påverkan.

En ny rapport från den s k oberoende utvärderaren av Equal-programmet har publicerats. Utvärderaren, som på Övervakningskommitténs och Svenska ESF-rådets uppdrag har granskat hur Utvecklingspartnerskap och Nationella temagrupper arbetat utifrån programmålen, konstaterar att vissa förbättringar skett jämfört med tidigare, men att det fortfarande finns stora brister i genomförande, uppföljning och spridning/påverkan. Rapporten är en ambitiös genomgång av det – alltför? – komplexa programmet och inrymmer också en rad slutsatser och rekommendationer inför det fortsatta arbetet. Arbetet i de nationella temagrupperna (NTG) behandlas relativt ingående; i likhet med den förra rapporten riktar man kritik mot förseningar och bristande styrning/ledning av det tematiska arbetet och konstaterar samtidigt att NTG-asyl i många stycken är ett undantag genom sin välfungerande och tidigt igångsatta verksamhet.

Den föreliggande rapporten är den andra inom det utvärderingsuppdrag som genomförts av Ledningskonsulterna AB. I projektgruppen från Ledningskonsulterna  ingick bl a, som projektledare, tidigare riksdagsmannen Bengt Wittbom, forskarna Lars Behrenz och Masoud Kamali, föreståndaren för nationella sekretariatet för genusforskning, Anne-Marie Morhed och konsulterna Henry Tham och Karl-Ingvar Malmgren.

Begränsad påverkan, begränsade effekter
Enligt rapporten har det egentliga spridnings/påverkansarbetet kommit igång i begränsad omfattning.  Varken Utvecklingspartnerskapen eller, än mindre, de Nationella temagrupperna (NTG) har lyckats påverka eller förändra strukturer och system. Enstaka goda exempel på framtagna modeller/koncept och lokal/regional implementering framhålls, samtidigt som man efterlyser mer kvalificerade analyser av resultaten i förhållande till existerande system, tydligare produktifiering och bättre identifiering av avnämare/slutanvändare och intressenter.

Komplicerad överbyggnad
Den komplicerade överbyggnaden till programmet – i form av kärnprinciper, teman och underteman, men också partnerskapstanken och det transnationella samarbetet  – är fortfarande ett stort problem, t ex är begreppet/principen (?) mångfald oklar för de flesta av projektanordnarna. Det beror enligt utvärderarna ”främst på brister i hela programorganisationen vad gäller kunskaper om vad begreppet står för, hur man kan arbeta med och inkludera det i verksamhet och resultat.”

Svag anknytning till europeisk policy – brister i transnationellt samarbete
Tyvärr behandlas programmets europeiska dimension – det transnationella samarbetet och partnerskapens/temagruppernas bidrag till europeisk sysselsättningspolicy etc – ytterst knapphändigt. Det förefaller, enligt utvärderarna,  som partnerskap och temagrupper (NTG-asyl undantaget)  i mycket liten omfattning kunnat skapa mervärden genom det transnationella samarbetet. När det gäller partnerskapens och temagruppernas bidrag/koppling till och utveckling av centrala europeiska policies och strategier (den europeiska sysselsättnings- strategin, det gemensamma europeiska asylsystemet etc), så varken redovisas, diskuteras eller problematiseras detta i rapporten.