Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige

Regeringens utredare Paul Lappalainen har presenterat en omfattande rapport om strukturell diskriminering (SOU 2005:56). Rapporten är en gedigen men något ensidig genomgång av bakgrunden till och förekomsten av strukturell diskriminering på en rad samhällsområden, där utgångspunkten är densamma som i regeringens andra aktuella utredning inom ett näraliggande område, Makt, integration och strukturell diskriminering. I båda fallen utgår man från att det existerar ett ”vi-och-dom”-tänkande, en strukturell diskriminering som skapar ”…en systematisk över- och underordning mellan (”vita”) svenskar och rasifierade människor, främst invandrare”.

Utredningens direktiv
Utredaren skulle enligt direktiven:

- redovisa den kunskap som finns om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet i Sverige,
-  i relevanta delar redovisa kunskap om och åtgärder mot strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet i andra länder,
- i relevanta delar redovisa kunskap om och åtgärder mot diskriminering på grund av kön i Sverige och i andra länder,
- föreslå åtgärder för att motverka strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet,
- föreslå åtgärder för att fylla luckor i kunskapen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet.

Sju samhällsområden, femtio åtgärder
Förutom en grundlig genomgång av de sju samhällsområdena – massmedia, politik, utbildningsväsende,  arbetsmarknad, boende, välfärdstjänster och rättsväsende – finns en rad intressanta och tankeväckande beskrivningar och referenser till situationen i andra länder, främst USA, Kanada och Storbritannien.

En synnerligen omfattande åtgärdskatalog avslutar utredningen. Omkring 50 åtgärder föreslås, bland annat:

- Handlingsplaner mot diskriminering hos alla myndigheter (jfr jämställdhetsplaner)
- En samlad lagstiftning och tillsyn
- Positiv särbehandling
- Utredning om samhällsekonomiska kostnader av diskriminering
- Diskrimineringskontroller för kvalitetsutveckling
- Förstärkande av det civila samhället, utveckling av egenmakt/empowerment, bland annat genom vidgad representation av invandrare i statliga utredningar
- Inrättande av forskningsinstitut med fokus på strukturell diskriminering
- Betydligt utökade resurser till DO, bland annat genom inrättande av en strategisk enhet
- Anti-diskrimineringsklausuler i statlig upphandling
- Etnisk statistik, dock ej etnisk registrering

Asylsökande uppmärksammas
Utredaren berör i sin omfattande rapport även frågor som synen på och bemötandet av asylsökande, bland annat med utgångspunkt från etnologen Eva Norströms avhandling, I väntan på asyl.

Här ser utredaren i handläggningen av tillståndsärenden den ”misstrons paradigm”, som bland andra Eva Norström uppmärksammat, som ett uttryck för ”vår” syn på ”den andre”, och därmed också som ett uttryck för diskriminering och rasism.

Vad gäller de asylsökandes hälsosituation uppmärksammar utredaren bristerna i dagens hälso- och sjukvård för asylsökande och ser här de grundläggande skillnaderna i utbud och tillgänglighet som en form av institutionell eller strukturell diskriminering. Även sambandet mellan en försämrad hälsa och bristen på meningsfull sysselsättning under väntetiden berörs, dock utan att utredaren på detta, eller  andra för asylsökande viktiga områden, ger några konkreta åtgärdsförslag.

Utredningen i sin helhet omfattar över 600 sidor.