Fortsatt kritik mot långsam och kostsam asylprövning

Två nyligen publicerade rapporter bekräftar återigen svårigheterna med att bedriva en effektiv asylprövning: Riksrevisionens Snabbare asylprövning samt Migrationsverkets resurser av Marie Bengtssons vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund. 

I Riksrevisionens rapport redovisas bl a svårigheterna att planera för
en verksamhet som kan förändras så dramatiskt över tid - antalet asylsökande tredubblades t ex mellan 1999 och 2002 och den statliga budgetprocessen är inte anpassad för en sådan hastig förändring. Migrationsverkets generaldirektör Janna Valik påpekar att många av de problem som redovisas i rapporten har hon själv kunnat konstatera som nytillträdd chef för myndigheten.

Rapporten är en tillbakablick, och sedan 2003 har mycket hänt, hävdar
Valik. Verksledningen har exempelvis förstärkts med en rättschef, som skall vara en garant för att kvaliteten i arbetet löpande följs upp. Migrationsverket får vidare en ny organisation, indelad i verksamhetsområden, varav ett område blir asyl.  

Marie Bengtsson konstaterar i sin rapport att ökade resurser till
asylprövningen skulle kunna minska kostnaderna i flyktingmottagandet. Hon har studerat perioden 2000 - 2003 och undersökt förhållandet mellan antalet sökande respektive år och de resurser Migrationsverket haft för att pröva deras ärenden. Hon finner en hel del brister. Det är svårt att förutsäga antalet asylsökande och regeringen tenderar att ha en lägre prognos än Migrationsverket. Detta leder till att verket sällan direkt får de medel som behövs för en snabb prövning. Verket måste då ägna tid åt att plädera för ytterligare medel under året. Ovissheten gör det svårt att planera för rekrytering och utbildning av fler handläggare. Två viktiga förslag i rapporten: Utveckla bättre och säkrare prognosinstrumentet och en flexiblare medelsanvändning.

NTG:s kommentar:

Anmärkningsvärt i bägge rapporterna är frånvaron av ett EU-perspektiv. Ett utvecklat resonemang om de hitillsvarande - och i synnerhet, framtida - konsekvenserna av det gemensamma europeiska asylsystemet efterlyses såväl som referenser till en på EU-nivå livlig diskussion om s k mixed flows. Det senare gäller i synnerhet i samband med den viktiga frågan om bättre prognosinstrument och analyser av migrations- och flyktingströmmar och orsaker till dessa.