Årets migrationsrapport från OECD är här!

International Migration Outlook (OECD, 2007) summerar utvecklingen och trenderna inom migrations- och integrationsområdet hos de industrialiserade länderna och ges ut årligen av OECD. I rapporten redovisas ett omfattande statistiskt material samt aktuella trender och politiska förändringar. Här finns också en fördjupningsdel som behandlar invandrares utbildningsbakgrund i förhållande till kraven på arbetsmarknaden och migrationen av sjukvårdspersonal.

Något som ofta uppmärksammas är jämförelsen av sysselsättningen för utrikes födda i de olika länderna, där Sverige utmärker sig som ett land med stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda – men också med en omfattande invandring. Den svenska skolan får överraskande goda betyg när det gäller undervisning av barn till invandrare – åtminstone i jämförelse med Danmark, Belgien och Tyskland – enligt OECD.

Ökad invandring…

Invandringen till OECD-länderna fortsatte att öka under 2005. 11 procent fler fick permanent uppehållstillstånd under 2005 än 2004 i de 17 länder som redovisas i statistiken. Familjemigration fortsätter att dominera, särskilt i USA där invandringen till 70 procent är familjeinvandring. Österrike, Belgien, Danmark, Tyskland, Portugal och Storbritannien har en relativt stor arbetskraftsinvandring på mellan 30-40 procent av invandringen. Sveriges andel arbetskraftsinvandrare av den totala invandringen ökar och var nästan 25 procent år 2005.

Sverige var 2005 ett av de länder med störst invandring per capita med 6 personer per 1000 invånare. Det är mer än dubbelt så mycket som Tyskland, Frankrike och nästan dubbelt så mycket som Danmark, Belgien, Nederländerna och USA. Uppgiften gäller perioden före den stora ökningen av asylinvandringen under 2006 och 2007.  

…men färre asylsökande

Trots en ökning av den totala invandringen minskade antalet asylsökande under 2005 till omkring 300 000 i OECD-länderna. De största asylländerna är Frankrike (50 000), följt av Tyskland och Storbritannien (30 000). Österrike hade flest asylsökande per capita.

Antalet som invandrar för att studera har däremot ökat med mer än 40 procent sedan år 2000. Invandringen till europeiska OECD-länder domineras av personer från de nya EU-medlemsstaterna, medan övriga världen fortfarande präglas av invandring från Kina och Indien. Polen och Rumänien är de stora sändarländerna år 2005 med sammanlagt över en halv miljon emigranter till andra europeiska OECD-länder. Mindre än 7000 av dem flyttade till Sverige. 8900 personer från de nya medlemsstaterna invandrade till Sverige under 2005. Det kan jämföras med 26 400 till Irland, varav de flesta var polska medborgare.

Bättre integration…

Integrationen av invandrare på arbetsmarknaden har förbättrats något i OECD-länderna de senaste 5-10 åren. Det finns dock stora skillnader mellan olika ursprungsländer och mellan män och kvinnor. I 15 av 18 länder ökar invandrarnas andel på arbetsmarknaden snabbare är deras andel av arbetskraften.

I många av länderna har utrikes födda lika hög sysselsättning som inrikes födda. Det gäller särskild nya invandringsländer i södra Europa som Portugal, Spanien och Italien. I andra länder, som Österrike, Frankrike och Schweiz, är skillnaden liten till utrikes föddas nackdel. I en tredje grupp länder där länder som Australien, Danmark, Norge, Nederländerna och Sverige ingår är skillnaden mellan 8 till 13 procentenheter år 2004-2005. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda har sjunkit snabbt sedan år 2000, särskilt i Danmark, Finland och Nederländerna.

Andelen sysselsatta, 15-64 år, år 2005

Antalet anställda utrikes födda ökar snabbt: från 230 000 år 1995 till 525 000 år 2005, en ökning med 129 procent. Samtidigt har antalet inrikes födda med arbete minskat. Ökningen av arbetskraften är alltså i hög grad beroende av utrikes födda. Under samma period ökade antalet sysselsatta utrikes födda i Spanien med nästan 1000 procent från 227 000  till 2 448 000, och i Irland med över 225 procent.

2004-2005 hade utrikes födda högre arbetslöshet i alla OECD-länder förutom Polen, Ungern och USA. I de nordiska länderna, Österrike, Belgien, Nederländerna och Schweiz är invandrares arbetslöshet minst dubbelt så hög som för inrikes födda. OECD noterar en kraftig minskning av arbetslösheten för utrikes födda i Danmark, Spanien och Irland de senaste 10 åren, medan arbetslösheten för utrikes födda ökat i Österrike, Belgien, Norge och Sverige. Däremot är långtidsarbetslösheten för utrikes födda relativt låg i Sverige, bara marginellt högre än för inrikes födda.

…men inte i alla branscher

Invandrare tenderar att vara överrepresenterade inom bygg, hotell och restaurang, men också inom hälso- och socialvård. I Sverige ser det dock mycket annorlunda ut. Utrikes födda är extremt underrepresenterade inom byggindustrin, där enbart 2,8 procent av de utrikes födda arbetar. Det kan jämföras med Tjeckien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien och USA där över 9 procent av sysselsatta utrikes födda arbetar inom byggindustrin. I liknande länder som Sverige - Norge och Danmark - arbetar 4,4 respektive 5,2 procent inom byggsektorn. Istället är invandrare i Sverige överrepresenterade inom tillverkningsindustrin, hotell- och restaurang, hälso- och sjukvård samt övrig service.

År 2005 var 11,3 procent av de utrikes födda i Sverige egna företagare vilket är en liten minskning sedan år 2000. Andelen ligger i nivå med andra länder. Jämfört med inrikes födda har utrikes födda i Sverige oftare tillfälliga anställningar, 15 respektive 20 procent vilket är relativt högt i Europeisk jämförelse. Däremot har utrikes födda inte oftare deltidsarbete i Sverige.

Skolan ett problemområde…

Personer med utländsk bakgrund står för en mycket stor del av dem som nu kommer ut på arbetsmarknaden i många OECD-länder. Mer än 30 procent av dem mellan 20-30 år i Australien, Kanada och Schweiz och mellan 20 och 30 procent i Sverige (28 procent), USA, Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Storbritannien, och omkring 15 procent i Danmark och Norge har utländsk bakgrund.

Därför är det oroande att barn till invandrare har sämre betyg och att de ofta lämnar skolan tidigt. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan barn med inhemsk och utländsk bakgrund är särskilt stora i Danmark och Tyskland.

Utbildningsnivån för dem mellan 20-29 år skiljer sig t.ex. mycket mellan Sverige och Danmark. I Danmark har t.ex. 57 procent av barn (män) till invandrare som inte är i utbildning högst grundskoleutbildning vilket kan jämföras med 21 procent i Sverige. Det är alltså i jämförelse få i Sverige som lämnar utbildningsväsendet med mindre än en gymnasieutbildning. Att Sverige lyckas när det gäller utbildning beror till stor del på att föräldrarna är relativt högutbildade.

…och arbetsmarknaden för unga

Barn till invandrare som är födda i OECD-länderna har i högre grad arbete än unga invandrare men gapet till ungdomar med inhemsk bakgrund är stort. I Sverige har barn till invandrare (20-29 år) över 10 procentenheter lägre sysselsättning än andra inrikes födda 20-29-åringar. Även arbetslösheten hos 20-29-åringar är betydligt högre för barn till invandrare. I Sverige har utrikes födda dubbelt så stor risk att vara arbetslös och inrikes födda barn till invandrare 35 procent högre risk. Överrepresentationen är ännu högre i Norge och Danmark.

Andra generationens svaga arbetsmarknadsanknytning i OECD-länderna beror till stor del på låg utbildningsnivå. I Danmark skulle t.ex. gapet mellan dem och övriga minska med hälften om personer med utländsk bakgrund hade samma utbildningsnivå. Men även med hänsyn till utbildning är gapet stort i de allra flesta länderna.

En positiv trend är att situationen på arbetsmarknaden för inrikes födda kvinnor med utländsk bakgrund förbättras starkt över generationer. Invandrade kvinnor har ofta mycket låg utbildning. Däremot skaffar sig inrikes födda kvinnor med utländsk bakgrund i nästan alla länder högre utbildning än män med utländsk bakgrund. Det är särskilt tydligt i Skandinaviska länderna.

Sverige – både problem och möjligheter

Sverige är ett av de OECD-länder som har störst invandring. Arbetskraftsinvandringen ökar och den humanitära invandringen är fortsatt mycket stor jämfört med andra OECD-länder. Samtidigt är Sverige ett av de länder som har störst klyftor på arbetsmarknaden. Den bristfälliga arbetsmarknadsintegrationen delar vi med Danmark, Nederländerna, Norge och Belgien – länder som, till skillnad från Sverige, de senaste åren minskat sitt mottagande av flyktingar.

På den positiva sidan lyckas barnen till invandrare relativt bra inom det svenska utbildningsväsendet. Visserligen presterar de sämre än barn med svensk bakgrund men betydligt bättre än i andra jämförbara länder som Danmark, Belgien och Tyskland. Anledningen till det är framförallt att invandrare i Sverige har relativt hög utbildningsnivå – dvs föräldrarnas förhållandevis höga utbildningsnivå påverkar positivt barnens skolprestationer.

OECD uppmärksammar också att Sverige fortfarande är ett av de länder som lockar flest asylsökande och att de ensamkommande barnen är många. På lagstiftningssidan tar rapporten upp 2006 års invandringslag som överförde asylprövningen till migrationsdomstolarna och den tillfälliga asyllagen i slutet av 2005. När det gäller integration noterar OECD att maktskiftet lett till nya insatser för integration samt nedläggning av Integrationsverket.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se