En förnyad Lissabonstrategi - "naming, shaming and faming"

Vid EU:s toppmöte möte i Lissabon i mars 2000 slog medlemsstaterna fast den
s k Lissabonstrategin med målet att EU år 2010 skall vara " världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning."

Våren 2004 presenterades en första redovisning av hur strategin genomförts - Jobs, jobs, jobs - Creating more employment in Europe - och i november 2004 publicerade EU-kommissionen en andra rapport - Facing the challenge - om resultaten efter snart halva perioden. Nederländernas förre premiärminister, Wim Kok, har tillsammans med en högnivågrupp av experter och forskare från medlemsstaterna sammanställt rapporten (bland andra ingick svenska LO:s ordförande, Wanja Lundby-Wedin i gruppen), som ger en dyster bild av utvecklingen hittills inom Unionen på bland annat de centrala områdena sysselsättning, konkurrenskraft och tillväxt.

Tyngdpunkten i rapporten ligger på medlemsstaterna ekonomiska prestationer, men också social- och sysselsättningspolitik spelar en viktig roll för att stimulera tillväxt och för att kunna hantera en framtida situation med en åldrande befolkning. Många av de uppsatta målen - allt ifrån sysselsättningsnivåer till andel av BNP i medlemsstaterna avsatt till forskning - riskerar att inte uppnås år 2010. Drygt 100 indikatorer finns för närvarande för att mäta medlemsstaternas prestationer på en rad olika områden. Sverige placerar sig förhållandevis väl i den europeiska konkurrensen, även om man som Wim Kok kan hävda att det stora antalet indikatorer gör hela proceduren oöverskådlig och ineffektiv.  Wim Kok föreslår också att dessa skall reduceras till 14 nyckelindikatorer med en skala från 1 till 25, där prestationerna skall offentliggöras i tabellform -  "…praising good performance and castigating bad performance - naming, shaming and faming." (Facing the  challenge, s 43).