En misslyckad svensk integrationspolitik? - Ny forskningsrapport från NTG-asyl & integration

NTG- asyl & integration gav 2006 de två norska forskarna Jan-Paul Brekke och Tordis Borchgrevink vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo i uppdrag att göra en analys av den svenska integrationspolitiken. Resultatet av deras granskning föreligger nu i form av en rapport, Talking about integration. Discourses, alliances and theories on labour market integration in Sweden.

Forskarna har genomfört en analys av de svenska integrationspolitiska diskurserna, dvs av den bild av integrationspolitiken som framkommer i utredningar, forskningsrapporter och i den retorik och det ”samtal” som pågått med oförminskad styrka inom politikområdet de senaste tio åren. De båda forskarna är med rätta förvånade över den stora mängden utredningar och rapporter som producerats om integrationspolitik i Sverige, men också överraskade av den hätskhet med vilken diskussionen/samtalet ibland förs i bl a forskarvärlden.

Utgångspunkter för NTG-asyl & integration

NTG-asyl & integration fick under 2006 ett utökat uppdrag som nyanländas introduktion och integration på arbetsmarknaden. I samband härmed beslöt temagruppen att låta granska den svenska integrationspolitiken genom en s k diskursanalys. Syftet var att få en klarare bild av hur integrationsfrågorna hanterats och utvecklats under de senaste tio åren – i utredningar och forskning, på myndigheter och departement, i politik och media.

I projektbeskrivningen för det utökade uppdraget konstateras bl a :

”Bilden av den nationella integrationspolitiken är emellertid ej entydig och klar. En rad statliga utredningar har genomförts/genomförs med olika fokus, integrationspolitiken har nyligen granskats av Riksrevisionen och dess funktionssätt ifrågasatts, andra aktörer –  t ex Arbetsmarknadsverket, arbetsmarknadens parter, Sveriges kommuner och landsting – driver egna utredningar och aktiviteter på området. Hos de politiska partierna finns olika ideologiska utgångspunkter vad gäller integrations- och invandrarfrågorna – från närmast nyliberala tankegångar till traditionell social ingenjörskonst. Sedan 1990-talet har också en delvis ny tankefigur vuxit fram, först inom forskarvärlden och senare också i statliga utredningar och i myndigheters analyser och agerande: integrationspolitikens misslyckanden beror på strukturella och institutionella mekanismer som reproducerar de etniska klyftorna i samhället – och därmed lägger grunden för ett
s k ”vi och dom-tänkande”.

Det finns med andra ord skäl att tala om flera, parallellt pågående integrationspolitiska diskurser, i synnerhet i kontrast till den tidigare (över partigränserna) rådande politiska samsynen (om t ex de tre invandrarpolitiska målen). Inom delprojekt 2 skall därför en diskursanalys genomföras. /…/ I de integrationspolitiska diskurserna förs olika strategier fram för att förbättra invandrarnas situation på arbetsmarknaden. Dessa strategier – och de begrepp som används – skall granskas och ge underlag för en uppstramning av begrepp och prioriteringar. I övrigt görs en bred genomgång av utredningar, forskningsrapporter, politiska utsagor, centrala, regionala och lokala policy- och styrdokument etc inom integrations- och arbetsmarknadspolitikens områden. I arbetsplanen ges några exempel på material/aktörer för analysen: policydokument, forskningsrapporter, utredningar, utsagor; representanter för departement, myndigheter, organisationer, media etc från de /…/ integrationspolitiska diskurserna.”

I projektbeskrivningen görs också en jämförelse mellan situationen vad gäller frågor om asylmottagande och integrationsfrågorna:

”Jämfört med asyltemat är integrationstemat/integrationspolitiken betydligt mer komplex, mångfacetterad och svårgripbar. Här produceras en mycket stor mängd utredningar, åtgärder, program och åsikter. En rad aktörer är djupt engagerade och ytterst synliga i de integrationspolitiska diskurserna; debatten om asylmottagande är närmast obefintlig. Endast i några få fall har mottagandet stått i fokus för intresset från politiker eller media: när det gällde de ensamkommande barnen och ungdomarna och – dock utan att det påpekades att det handlade om personal vid Migrationsverkets mottagningsenheter – de tragiska och djupt oroande händelserna inom Migrationsverket som uppmärksammades av media under december 2005.

Som NTG-asyl kunnat konstatera genomförs ej heller något systematiskt utvecklingsarbete vad gäller asylmottagandet; varje förändring är i praktiken en innovation, dvs i någon mening nyskapande. Inom integrationsområdet rådet snarast det motsatta förhållandet: en rad metoder, modeller, åtgärder, program utvecklas och lanseras/re-lanseras, utredningar genomförs, och politiker och allmänhet deltar i debatter och media.”

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se